buy-and-hold Archives

Vi känner alla till och älskar börshandlade fonder. De markerar en utveckling på finansmarknaderna och en revolution inom investment management. Det finns otaliga kända potentiella fördelar, som skattefördelar, insyn och låg kostnad. Men ETFer har andra viktiga, men mindre kända fördelar. Exempelvis tillhandahåller ETFer ett verktyg för de flesta placeringsinriktningar. Oavsett vad Du vill köpa så är svaret, Det finns en börshandlad fond för det också.

Det nuvarande sortimentet av 2 182 ETFer erbjuder en rad strategier för att nå en mängd olika investeringsmål för en mängd olika investerare. Låt oss undersöka några sätt att ETF kan användas av investerare. Oavsett Din enskilda placeringsstrategi, det finns en börshandlad fond för det också.

Buy-and-Hold

Buy-and-Hold är en strategi som vanligen används av en passiv investerare. Denne håller dem under en längre tid, oavsett marknadsrörelser. Att köpa S&P 500 Index och ett aggregatobligationsindex kan vara en lönsam strategi på lång sikt. Det finns gott om extremkostnadsalternativ för det på ETF-marknaden med 169 börshandlade fonder som har en förvaltningskostnad på 0,10 % eller lägre. Forskning har visat att det kan vara klokt att investera i faktorer som hjälper till att förklara långsiktiga historiska avkastningar, såsom värde, momentum och storlek. In kommer smart beta eller strategiska beta strategier. Det finns nu 705 strategiska beta-ETFer att välja mellan. Men låt oss inte glömma aktiv förvaltning, som kan fungera bra i komplexa tillgångsklasser. Det finns för närvarande 224 aktivt förvaltade ETFer.

Asset Allocator

En Asset Allocator, eller en tillgångsfördelare balanserar risk och belöning genom att fördela till tillgångar baserade på individuell risktolerans. En viktig del i tillgångsallokeringen är att ha ett brett utbud av tillgångsklasser att investera i. Olika tillgångsklasser har vanligtvis unika egenskaper, och att kombinera dem förbättrar diversifieringen. Det finns 100 olika Morningstar-kategorier som grupperar ETFer. Det är mycket diversifiering och en dröm för en tillgångsfördelare. För dem som vill lägga ut jobbet på någon annan, finns det för närvarande 43 tillgångsfördelnings ETF.

Taktiker

En taktiker kan drastiskt skifta en fördelning baserat på förändringar i marknadspriset. Börshandlade fonder är idealiska för den taktiska investeraren eftersom de kan handlas hela dagen, vilket möjliggör intradagskift i allokering. Dessutom finns det 26 minimi volatilitetsrelaterade produkter som kan användas för omfördelning under tider av marknadsoro utan att gå direkt till obligationer eller kontanter. Slutligen finns det för närvarande fem börshandlade fonder klassificerade som taktisk fördelning och 24 med ”taktisk” i namnet, om en investerare vill låta någon annan titta på marknaderna.

Rotationist

En rotationistisk investerare kommer att fördela sitt kapital till de mest gynnsamma värdepapperen i en grupp av investeringar, till exempel sektorer, faktorer eller länder. En rotationsstrategi fungerar bättre när det finns en bredare spridning av avkastning inom universum, och dispersionen ökar med olika alternativ att välja mellan. Det finns för närvarande 363 aktiemarknadsfonder som representerar de 11 globala branschklassificeringsstandarderna (GICS), liksom många industrier på global nivå. Av 494 internationella ETF är 46 enskilda länder representerade av minst en ETF. Faktorrotation är den nyaste vågen där 161 ETF har exponering för en enda faktor.

Spekulant

En spekulant, eller en daytrader, gör stora, kortsiktiga affärer för att dra nytta av prissättningseffektiviteten i ett försök att fånga över genomsnittliga vinster. Som nämnts är en av de stora fördelarna med ETFer möjligheten att handla hela dagen, så att investerare snabbt kan gå in och ut ur positioner för att dra nytta av eventuella kortfristiga prisrörelser. Börshandlade fonder erbjuder också många av de spekulerade tillgångsklasserna med 180 råvaror och 35 valuta ETF. Spekulanter kan dra nytta av mer traditionella tillgångsklasser, men med hävstång genom olika ETF-enheter (upp till 4x hävstång!), Det finns en börshandlad fond för det också, faktiskt 231 olika alternativ.

Hedger

En hedgare söker efter minskning eller skydd mot oönskade risker. Det finns för närvarande 126 inverterade ETFer för investerare att välja mellan. Nästan allting kan blankas – från den breda marknaden till råvaror, sektorer, valutor och till och med statsobligationer. Dessutom finns en rad ETFer som representerar hedgefondstrategier, inklusive 23 långa/korta, nio marknadsneutrala, nio optionsbaserade, sex fleralternativ, fyra managed-futures och två hedgefond-replikeringsstrategier.

Så, oavsett vilken typ av investerare du är, om du letar efter en viss typ av investeringsexponering är chansen – det finns en börshandlad fond för det!

[TABLE=219]

Risken med att äga aktier just nu

Risken med att äga aktier just nu De investerare som förespråkar en buy-and-hold-strategi brukar ibland säga att det enda som krävs för att erhålla en överavkastning, ett alfa, det vill säga en avkastning som överstiger den riskfria räntan, är att acceptera en ökad volatilitet. De menar att den investerare som är beredd att acceptera att aktiekurserna stiger och faller kommer att belönas med en betydligt högre avkastning än den investerare som endast väljer att placera sitt kapital i räntebärande obligationer. Så vad är risken med att äga aktier just nu?

Är detta verkligen sant? Den finansiella teorin säger att detta påstående gäller, men vad säger den finansiella verkligheten? Under den femtonårsperiod som slutade den 31 maj 2015 har aktier, mätt i form av kursutvecklingen på S&P 500, haft en volatilitet som är fyra (4) gånger högre än den som obligationer uppvisat under samma tid. Under denna period har S & P 500 SPDR Trust (SPY), den börshandlade fond som replikerar utvecklingen av S&P 500 indexet gett en avkastning på 4,5 procent per år medan och iShares Aggregate Bond Index (AGG) som investerar på den amerikanska obligationsmarknaden, gett sina ägare en genomsnittlig årsavkastning på 5,4 procent.

Viljan att acceptera kursrörelser belönas inte med en överavkastning

Vi ser således att under större delen av detta århundrande så har inte en vilja att acceptera kursrörelser belönats med en överavkastning. Det blir än mer intressant när vi väljer att titta på det hela i dollar. Den som placerade en kvarts miljon dollar i SPY den 1 juni 2000, det vill säga efter det att aktiemarknaderna brakade ihop under den så kallade IT-kraschen har sett dem växa till 483 000 USD den sista maj 2015. Under hela tiden har denne placerare fått sin nattsömn störd av efterdyningarna från dot com bubblan, finanskrisen och kollapsen i Eurozonen. Hade samma placerare istället valt att placera sitt kapital i obligationer, i detta fall i den börshandlade fond som heter AGG, hade kapitalet vuxit till 550 000 USD den sista maj 2015. Dessutom med en god nattsömn under hela tiden.

Risk är lika med sannolikheten för förlust

Vad är risken med att äga aktier just nu? Risk representerar sannolikheten för förlust. Risk är inte synonymt med prisvolatilitet, även om oregelbundna prisförändringar leder till en ökad sannolikhet att förlora pengar på en investering. Av detta följer att det finns placerare som anser att om de äger aktier tillräckligt länge så kan de aldrig förlora sitt kapital, än mindre få en avkastning som understiger den för obligationer. Vi har emellertid sett exempel på hur det tagit aktier lång tid att återkomma efter stora kursfall, i flera fall så lång tid som 65, 30 och 15 år.

Det finns dessutom inga garantier för att en investerare kommer att erhålla en positiv inflationsjusterad avkastning under innehavsperioden, vare sig det gäller aktier eller obligationer. Tvärtom. Historien visar att det inte är ovanligt att placerare betalar ”för mycket” för att få äga aktier, och att det i många fall kan ta åratal innan en investering betalar sig. Vi ser i dag genom att använda de enklaste modellerna för att värdera aktier hur det inte är ovanligt att investerarna får betala för dyrt, något som gör att de får en underavkastning på kort och i vissa fall också medellång sikt.

Låt oss gå tillbaka till juni 2000

Låt oss gå tillbaka till juni 2000 och se på de misstag som många investerare gjorde vid denna tidpunkt. Detta var efter det att börserna världen över hade kraschat i den så kallade IT-bubblan, och prognoserna för intjäning hade skrivits ned kraftigt. Trots detta köpte investerarna aktier med högre p/e-tal och p/s-tal än bara något år tidigare. Aktiekurserna var förvisso lägre än 1999 men de framtida omsättningsprognoserna hade fallit ännu mer.

Resultatet var en extrem berg- och dalbana som gav investerarna små om ens några vinster, och det endast för de aktieägare som hade en bred exponering mot marknaden och behöll sina aktier länge. I dag är både p/e-tal och p/s-tal för den genomsnittliga amerikanska aktien betydligt högre än vad det var för femton år sedan. Betyder det att de placerare som köper aktier nu kommer att få behöva vänta tre, fem, sju eller tio år innan de kan sälja med vinst? Kanske till och med femton år?

Det skall visserligen påpekas att i dag är räntan på de amerikanska tioåriga statsobligationerna 2,38 procent. För femton år sedan var den mer är dubbelt så hög, 5,28 procent. Det betyder att sannolikheten för att de amerikanska obligationerna kommer att utvecklas bättre än aktier under de kommande femton åren måste anses som låga. Över en kortare period på tio år då? Det är en bra fråga.