Som vi skrivit om tidigare, och som marknaden spekulerat så valde den svenska Riksbanken att ansluta sig till den begränsade skara länder som har en negativ styrränta, den så kallade reporäntan. Under torsdagen meddelade den svenska Riksbanken att denna sänker sin styrränta från noll till minus 0,1 procent. Sänkningen var väntad, men det var däremot inte beskedet om att Riksbanken väljer att stödköpa statsobligationer för 10 miljarder kronor– allt för att få inflationen att stiga snabbare vilket skall sänka värdet på den svenska kronan i förhållande till andra valutor på marknaden. Händelsen är historisk, det är först gången någonsin som Sverige fått en negativ reporänta. Riksbanken hoppas att denna sänkning skall få igång den svenska produktionen och konsumtionen så att inflationen hamnar på två procent. Vissa är emellertid oroliga för att Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter.
Har den svenska inflationen bottnat?
Riksbanksdirektionen tror att det finns tecken på att den svenska inflationen har bottnat, och att den kan komma att stiga inom kort, men är av den åsikten att uppgången vi sett är för långsam samtidigt som vi lever i en osäker omvärld. ECB har tidigare meddelat att denna centralbank kommer att genomföra kvantitativa lättnader och återköpa obligationer, något som kunnat få effekten att det driver upp priset på den svenska kronan. Detta vill Riksbanken helt enkelt undvika till varje pris eftersom detta kan leda till att den svenska inflationen stannar på en alltför låg nivå. Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter
Sänkningen innebär bland annat att de varor som importeras kommer att bli dyrare, något som med automatik innebär att den svenska inflationen får litet extra skjuts. Det finns en del andra effekter att tänka på, den negativa räntan kommer att innebära att de svenska bankerna får betala för att placera sin överskottslikviditet hos Riksbanken. En direkt effekt som vi kunde se var hur börsen kom att stiga efter beskedet, föga förvånande eftersom aktier är reella tillgångar, och ger en bättre avkastning än ett bankkonto med en negativ ränta. Dessutom blev både dollarn och euron dyrare efter beskedet, något som ligger i linje med Riksbankens plan.
Ytterligare avgifter?
En annan effekt som kommer drabba alla är att de svenska bankerna kan komma att börja ta ut (ytterligare) avgifter på transaktionskonton, till exempel vanliga lönekonton. Problemet är att de svenska bankerna här måste vara mycket försiktiga, risken är nämligen att många kommer att välja att ta ut sina pengar och använda kontanter istället. Nackdelen är att kontanter bara utgör tre (3) procent av den totala penningmängden, eller cirka 80 miljarder kronor. Det finns således en risk för att bankernas eventuelle avgiftshöjningar kan leda till en kontantbrist i samhället.
I samband med detta valde Riksbanken att revidera upp sin arbetslöshetsprognos för åren 2015 till 2017. Enligt Riksbanken väntas arbetslösheten i Sverige uppgå till i genomsnitt 7,6 procent 2015 (tidigare prognos 7,5 procent), till 7,1 procent 2016 (6,9) och till 6,7 procent 2017 (6,6). Tanken är annars att räntesänkningen skulle få fart på ekonomin och därmed också inflationen vilket borde ha minskat arbetslösheten. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar har emellertid varit kontraproduktivt. Riksbanken räknar med att minusräntan blir kvar till andra halvåret 2016. Banken sänker också sin prognos för inflationen under 2015 något.
En exklusiv klubb av länder
Nyhetsbyrån Reuters skriver att beslutet om minusränta gör Sverige medlem i en exklusiv klubb av länder som har experimenterat med en åtgärd som flera ekonomer menade var omöjlig ända fram till finanskrisen. Andra länder som gjort samma sak är Danmark och Schweiz.
Riksbanken flaggar som sagt för ytterligare åtgärder längre fram om dessa inte visar sig vara tillräckliga. Förutom att sänka reporäntan ytterligare kan man även tänka sig att utöka obligationsprogrammet, skriver Riksbanken. Faktorer som kan komma att påverka är till exempel hur omvärlden agerar. ECB har som sagt meddelat att den har för avsikt att vidta liknande åtgärder. Danmark har sänkt räntan inte mindre än fyra gånger på ett par veckor.
Frågan är emellertid om detta räcker. Riksbanken kan hantera den svenska reporäntan, och därmed påverkar kronkursen men om vår omvärld rör sig i samma riktning så kan effekterna av beslutet komma att utebli. Sverige kan inte heller bedriva en penningpolitik som avviker sig för mycket från det som pågår i resten av världen. Inflationen ska upp, med alla tillåtna medel, men vi befinner oss i en märklig situation, för i grund och botten går den svenska ekonomin ganska hyggligt. Problemet är som sagt den låga inflationen, och i förlängningen fallande inflationsförväntningar vilket är vad Riksbanken vill förhindra.
Osäkerheten i omvärlden har ökat
Återhämtningen i omvärlden som helhet väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan i december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamarknaderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten.
Den svenska konjunkturen stärks men inflationen är för låg
Återhämtningen i omvärlden är visserligen långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas.
Mer expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga mot målet
Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.
För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänker därför reporäntan till −0,10 procent och justerar ner reporäntebanan. Samtidigt återställs räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,10 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 är det lämpligt att höja reporäntan.
När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.
Beredskap att göra mer
De åtgärder som Riksbanken nu vidtar understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. För att säkerställa att inflationen stiger mot målet är Riksbanken redo att snabbt, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker.
[TABLE=104]
*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2014 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
[TABLE=105]
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2015 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Nästa reporäntebesked kommer den 29 april. Beslutet tas på det penningpolitiska mötet den 28 april.
Flera av våra läsare har hört av sig och undrat vad detta innebär för deras kapitalförsäkringar. Nej det innebär inte att det blir skattefritt. Riksbanken sänkte som sagt den så kallade reporäntan, medan skatten på kapitalförsäkringar styrs av statslåneräntan och den är inte negativ, i alla fall inte ännu. I dagsläget ligger statslåneräntan på 0,48 procent, och den har nästan halverats sedan den 30 november då den låg på 0,90 procent.
