Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter

Riksbankens beslut kan skapa brist pa kontanter Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanterRiksbankens beslut kan skapa brist på kontanter

Som vi skrivit om tidigare, och som marknaden spekulerat så valde den svenska Riksbanken att ansluta sig till den begränsade skara länder som har en negativ styrränta, den så kallade reporäntan. Under torsdagen meddelade den svenska Riksbanken att denna sänker sin styrränta från noll till minus 0,1 procent. Sänkningen var väntad, men det var däremot inte beskedet om att Riksbanken väljer att stödköpa statsobligationer för 10 miljarder kronor– allt för att få inflationen att stiga snabbare vilket skall sänka värdet på den svenska kronan i förhållande till andra valutor på marknaden. Händelsen är historisk, det är först gången någonsin som Sverige fått en negativ reporänta. Riksbanken hoppas att denna sänkning skall få igång den svenska produktionen och konsumtionen så att inflationen hamnar på två procent. Vissa är emellertid oroliga för att Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter.

Har den svenska inflationen bottnat?

Riksbanksdirektionen tror att det finns tecken på att den svenska inflationen har bottnat, och att den kan komma att stiga inom kort, men är av den åsikten att uppgången vi sett är för långsam samtidigt som vi lever i en osäker omvärld. ECB har tidigare meddelat att denna centralbank kommer att genomföra kvantitativa lättnader och återköpa obligationer, något som kunnat få effekten att det driver upp priset på den svenska kronan. Detta vill Riksbanken helt enkelt undvika till varje pris eftersom detta kan leda till att den svenska inflationen stannar på en alltför låg nivå. Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter

Sänkningen innebär bland annat att de varor som importeras kommer att bli dyrare, något som med automatik innebär att den svenska inflationen får litet extra skjuts. Det finns en del andra effekter att tänka på, den negativa räntan kommer att innebära att de svenska bankerna får betala för att placera sin överskottslikviditet hos Riksbanken. En direkt effekt som vi kunde se var hur börsen kom att stiga efter beskedet, föga förvånande eftersom aktier är reella tillgångar, och ger en bättre avkastning än ett bankkonto med en negativ ränta. Dessutom blev både dollarn och euron dyrare efter beskedet, något som ligger i linje med Riksbankens plan.

Ytterligare avgifter?

En annan effekt som kommer drabba alla är att de svenska bankerna kan komma att börja ta ut (ytterligare) avgifter på transaktionskonton, till exempel vanliga lönekonton. Problemet är att de svenska bankerna här måste vara mycket försiktiga, risken är nämligen att många kommer att välja att ta ut sina pengar och använda kontanter istället. Nackdelen är att kontanter bara utgör tre (3) procent av den totala penningmängden, eller cirka 80 miljarder kronor. Det finns således en risk för att bankernas eventuelle avgiftshöjningar kan leda till en kontantbrist i samhället.

I samband med detta valde Riksbanken att revidera upp sin arbetslöshetsprognos för åren 2015 till 2017. Enligt Riksbanken väntas arbetslösheten i Sverige uppgå till i genomsnitt 7,6 procent 2015 (tidigare prognos 7,5 procent), till 7,1 procent 2016 (6,9) och till 6,7 procent 2017 (6,6). Tanken är annars att räntesänkningen skulle få fart på ekonomin och därmed också inflationen vilket borde ha minskat arbetslösheten. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar har emellertid varit kontraproduktivt. Riksbanken räknar med att minusräntan blir kvar till andra halvåret 2016. Banken sänker också sin prognos för inflationen under 2015 något.

En exklusiv klubb av länder

Nyhetsbyrån Reuters skriver att beslutet om minusränta gör Sverige medlem i en exklusiv klubb av länder som har experimenterat med en åtgärd som flera ekonomer menade var omöjlig ända fram till finanskrisen. Andra länder som gjort samma sak är Danmark och Schweiz.

Riksbanken flaggar som sagt för ytterligare åtgärder längre fram om dessa inte visar sig vara tillräckliga. Förutom att sänka reporäntan ytterligare kan man även tänka sig att utöka obligationsprogrammet, skriver Riksbanken. Faktorer som kan komma att påverka är till exempel hur omvärlden agerar. ECB har som sagt meddelat att den har för avsikt att vidta liknande åtgärder. Danmark har sänkt räntan inte mindre än fyra gånger på ett par veckor.

Frågan är emellertid om detta räcker. Riksbanken kan hantera den svenska reporäntan, och därmed påverkar kronkursen men om vår omvärld rör sig i samma riktning så kan effekterna av beslutet komma att utebli. Sverige kan inte heller bedriva en penningpolitik som avviker sig för mycket från det som pågår i resten av världen. Inflationen ska upp, med alla tillåtna medel, men vi befinner oss i en märklig situation, för i grund och botten går den svenska ekonomin ganska hyggligt. Problemet är som sagt den låga inflationen, och i förlängningen fallande inflationsförväntningar vilket är vad Riksbanken vill förhindra.

Osäkerheten i omvärlden har ökat

Återhämtningen i omvärlden som helhet väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan i december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamarknaderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten.

Den svenska konjunkturen stärks men inflationen är för låg

Återhämtningen i omvärlden är visserligen långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas.

Mer expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga mot målet

Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.

För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänker därför reporäntan till −0,10 procent och justerar ner reporäntebanan. Samtidigt återställs räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,10 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 är det lämpligt att höja reporäntan.

När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.

Beredskap att göra mer

De åtgärder som Riksbanken nu vidtar understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. För att säkerställa att inflationen stiger mot målet är Riksbanken redo att snabbt, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker.

[TABLE=104]

*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2014 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken

[TABLE=105]
*Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2015 inom parentes.
Källa: Riksbanken

Nästa reporäntebesked kommer den 29 april. Beslutet tas på det penningpolitiska mötet den 28 april.

Flera av våra läsare har hört av sig och undrat vad detta innebär för deras kapitalförsäkringar. Nej det innebär inte att det blir skattefritt. Riksbanken sänkte som sagt den så kallade reporäntan, medan skatten på kapitalförsäkringar styrs av statslåneräntan och den är inte negativ, i alla fall inte ännu. I dagsläget ligger statslåneräntan på 0,48 procent, och den har nästan halverats sedan den 30 november då den låg på 0,90 procent.

Ledande eller missledande indikatorer?

Ledande eller missledande indikatorer?

Ledande eller missledande indikatorer? Varje månad överöses vi med ekonomisk statistik, så kallade ”ledande indikatorer” till exempel arbetslöshet och inflation, produktionsstarter, BNP-förändringar och andra siffror, dessa siffror kommer fram i vågor. Finansiella nyhetsbyråer som Bloomberg, Dow Jones och Reuters pumpar ut dem i exakt det ögonblick som de släpps. Börserna påverkas ofta inom några sekunder. Kommentatorer, analytiker och politiker tillskriver dessa siffror en nästan kosmisk betydelse.

Vi agerar som om de är markörer från urminnes tider, men i själva verket uppfanns efter depressionen och andra världskriget och är nu föråldrade.

Ta till exempel BNP, bruttonationalprodukten, som härstammar från formler som fastställdes av ekonomen Simon Kuznets och andra under 1930-talet. Bruttonationalprodukten har sina begränsningar, något som länge varit känt, men ingen var mer vältalig än av Robert F. Kennedy när han i ett berömt tal 1968 förklarade att det mätte allt utom det som är värt mätning. Frågan är alltså, heter det ledande eller missledande indikatorer?

BNP behandlar allt ut som en positiv vinkel. När du köper LED-lampor som undanröjer behovet av att spendera lika mycket pengar på glödlampor i framtiden men också bidrar till att minska energiförbrukningen. Problemet är att det får BNP att falla och vad som borde vara bra blir statistiskt negativ. Om ett företag förorenar en flod, är saneringskostnader positivt för BNP, liksom eventuella vårdkostnader för dem som skadas.

BNP-modellen bygger dessutom på att med ett ekonomiskt utfall följer konsumtion och sysselsättning. Modellen missar emellertid att många fabriker i dag drivs med hjälp av robotteknik och programvara, och att robotar inte köper nya bilar, skor eller tar en cafe latte.

BNP är ett bra antal för en nation som producerar saker gjorda av massor av arbetare, men för en informationsekonomi grundad på tjänster och immaterialrätt och fylld av appar som inte kostar någonting men ändå möjliggöra handel, är modellen vuxen uppgiften. Det är inte heller många av de övriga indikatorerna. Handelsbalansen behandla en iPhone producerad, eller egentligen monterad i Kina utan att ta hänsyn till de immateriella rättigheter som skapats av Apple i Kalifornien. Vart tjänas egentligen pengarna?

Går vi sedan vidare till inflationen ser vi att denna knappast kan hålla jämna steg med de kvalitetsförbättringar som byggs in i nya bilmodeller och vitvaror, trots statistikernas heroiska ansträngningar att få in effektivitetsvinster i sina formler.

Sysselsättningsstatistiken tar inte hänsyn till att personer i åldern mellan 20 och 30 lämnar sina välbetalda anställningar för att arbeta med egna projekt som skapar nya arbetstillfällen.

Vidare ser vi att statistiken behandlar varje ekonomi som en separat enhet, något som inte alls är realistiskt inom EU där arbetskraft, varor och tjänster flödar fritt. Våra liv har blivit allt mer globala, men våra indikatorer förblir envist nationella.

Världen skulle bli betydligt bättre betjänt om den konfronterade omvärlden utan att ta hänsyn till en grumlig statistik som konstruerats i en annan tidsålder. Finansministrar och andra ekonomiska beslutsfattare har förvisso hjälp av vissa makroindikatorer, givet att de förstår och kan tolka dem, men det är egentligen få andra som har den nyttan. Nationalekonomin bidrog till att tämja en av de värsta konjunkturnedgångarna i slutet av 1920-talet, men ju mer föråldrade de blir desto mer begränsar de ekonomiska indikatorerna vår förmåga att förstå omvärlden agera kreativt i syfte att forma och utveckla den.

Det har gjorts flera ansatser för att skapa nya, bättre indikatorer. Mest anmärkningsvärt under de senaste åren, är Bhutans bruttolyckeindex. FN har utvecklat ett Human Development Index. Andra har föreslagit nya sätt att bedöma det mesta. Allt dessa gör är emellertid fortfarande att reducera komplicerade system till enkla tal, och de kan därför inte komma att beskriva vår värld utan misslyckas av olika skäl.

Vad vi istället skulle behöva är anpassade indikatorer, vi översvämmas just nu av information och behöver inte längre nationella indikatorer som tagits fram för att passa allt och allt. Istället måste vi använda data till anpassade lösningar. Resultatet kommer att bli en uppsjö av skräddarsydda indikatorer, alla är anpassade till särskilda behov.

För enskilda individer har nationella ekonomiska siffror en mycket liten direkt betydelse. Att köpa ett hem, ta en examen, att söka ett jobb, att besluta om hur mycket som skall lånas är inga beslut som fattas med stöd av BNP-tillväxt eller av inflationsförväntningar eller bostadsbyggandet. Att fatta ett beslut om att starta ett företag styrs endast marginellt av sådana siffror, istället är det lokala trender i en bransch eller region som styr sådana beslut.

Ta till exempel den amerikanska delstaten Nebraska, känt för sina spannmålsodlingar och många skiffergasfyndigheter, där har det knappast förekommit någon arbetslöshet att tala om under de senaste åren. Jämför sedan med Detroit, Florida, delar av Los Angeles eller Phoenix i Arizona, delar av USA som befinner sig i kris. Vad hjälper det då att de amerikanska bruttonationalproduktionssiffrorna kom in starkt?

Stora företag har ekonomer som försöker fastställa korrelationerna mellan olika makroindikatorer och affärstrender, och företagen beslutar om hur mycket att spendera delvis baserad på en läsning av framtida räntor, tillväxttrender och inflationen. Sambandet mellan siffrorna och verkligheten stämmer inte alltid. Om siffrorna för detaljhandeln mäts bland de stora kedjorna som är etablerade i de stora köpcentrumen säger siffrorna inget om hur e-handeln har utvecklats. Om konsumtionen bottnar ger det ingen indikation om high end butikernas försäljning har varit, eller de billigare affärernas utveckling. Att fatta beslut baserat på vad indikatorerna visar är nästan ett garanterat sätt att fatta fel beslut på.

Naturligtvis beslutsfattarna behöver siffror som de matar in i sina komplicerade statistiska modeller för ”ekonomi” och för att hjälpa centralbankerna att styra penningpolitiken. Nu har emellertid också tjänstemännen som tar fram dessa uppgifter insett att finanspolitiken inte fungerar med dessa data. FEDs nya ordförande, Janet L. Yellen, sade nyligen att arbetslöshetssiffrorna inte fungerar som det är tänkt eftersom de inte fångar upp nyanser ifråga om undersysselsättning, avskräckta och uppgivna arbetssökande som har slutat att leta nya arbeten, studenter som hoppar av studierna, frilansare, praktikanter och långtidsarbetslösa.

Politiken som bedrivs är tänkt att driva upp konsumtion och öka BNP för att hjälpa den finansiella utvecklingen, men den gör lite för att förbättra den långsiktiga lönsamheten för ett dynamiskt ekonomiskt system. I USA röstades för nästan fem år sedan genom en stimulansproposition där 800 miljarder USD skulle bidra till att skapa 3,5 miljoner nya arbetstillfällen. Detta inträffade inte eftersom sambanden mellan att spenderade medel från staten och den privata sektorns önskan och behov att rekrytera inte är lika stark som det var under 1950-, 1960- och 1970-talen. I dag arbetar vi, i alla fall i västvärlden, i en informationsekonomi där billigt kapital, arbetskraft och teknik gör det enkelt för företag att skapa enorma vinster och utvinna mer produktivitet från sina anställda utan att behöva anställa fler arbetstagare.

Avvänjning från vår besatthet av ekonomiska indikatorer är ett viktigt steg för att brottas med när världen ser ut som den gör. Vi måste också lära oss att fatta beslut som ger positiva resultat . Individer, företag och regeringar kommer att finna deras intressen bäst betjänas av kreativa metoder som till exempel hantverksindikatorer istället för att koppla all verklighet till några enkla medelvärden. Indikatorerna bidrog till att tämja de värsta extrema konjunkturcykler i början av 1900-talet, men nu borde vi tacka dem och gå vidare till framtiden.

6 sätt att bekämpa inflationen med ETFer

Även om inte ett stort problem just nu så kommer inflationen så småningom börjar stiga då år av penningpolitik och stimulansåtgärder sätter press på priserna. Under tiden har den som väljer att placera sitt kapital i börshandlade fonder ett antal alternativ för att skydda sig mot en ökning av konsumentpriserna.

I en vitbok, GMO James Montier pekat ut flera inflationssäkringsverktyg, han har närmare bestämt angett 6 sätt att bekämpa inflationen med ETFer

Treasury Inflation Protected Securities (TIPS). ”Detta är enligt Montier den enda sanna inflationshedgen. Han varnar emellertid för att dessa tillgångar är bättre lämpade som långsiktiga inflationssäkringar för dem som tänker köpa-och-håll eftersom kortsiktig avkastning kan skifta beroende på förändringar i reala priser. IShares TIPS Bond ETF (NYSEArca: TIP) har haft en reell avkastning om 7,55 procent.

Kontanter anses mindre effektiva än TIPS eftersom en centralbank kan sänka priserna under inflationsnivån, varvid kontanter kommer att ge en negativ avkastning. Å andra sidan, kontanter tenderar att gå tillbaka mer än inflationen, vilket gör det till en bra långsiktig inflationshedge. ETF investerare kan ta en titt på Powershares DB US Dollar Index Hausse (NYSEArca: UUP) för att få tillgång till den amerikanska dollarns prisrörelser mot en korg av utvecklade utländska valutor.

Fastigheter. I allmänhet verkar det som om egendom faktiskt agerar som en mycket långsiktig inflationshedge säger Montier. Han varnar emellertid för att detta inte är en bra inflationssäkring  på kort-och medellång sikt. En fastighetsETF, liksom iShares U.S. Real Estate ETF (NYSEArca: IYR), ger exponering mot den amerikanska fastighetsmarknaden genom aktier i sektorn, eller genom att köpa fastigheter eller REITs.

Infrastruktur påminner om fastigheter, ofta med en direkt koppling till inflation plus prissättningen säger Montier. IShares S & P Global Infrastructure Index Fund (NYSEArca: IGF) ger ett globalt perspektiv på infrastruktursektorn.

Aktier. Historiskt sett har aktier uppvisade en motståndskraft mot inflation då företag har möjlighet att lägga över sina högre kostnader genom att höja priserna. Däremot kan företag drabbas av ettkortsiktigt inflationstrycket. Aktier är generellt en underskattad inflationshedge säger Montier.

Råvaror och andra hårda tillgångar anses vara en inflationshedge, men det finns många olika typer av råvaror och investerare måste avgöra avgöra vilken råvara som kommer att fungera som det bästa valet. Investerare kan titta på ett diversifierat alternativ, liksom Powershares DB Commodity Index Tracking Fund (NYSEArca: DBC), eller välja att investera i enskilda råvaruETF: er.

Så kan du skydda dig mot stigande inflation – ETF och ETC-alternativ

Pengapressarna går varma hos centralbankerna runt om i världen. QE3 eller QEX som vissa kallar stödprogrammet för tillsammans med det europeiska OMT-programmet förväntas leda till en ökad inflation runt om i världen. Frågan man kan ställa sig då är – hur ska man investera för att skydda sig mot inflation/inflationshotet? Följande ETF:er (Exchange Traded Funds) och ETC:er (Exchange Traded Commodities) skulle passa väl in i ett sådant tänk. I detta inlägg kommer jag endast att fokusera på instrument noterade i USA.

Ädelmetaller. Ädelmetaller är nog bland det första man tänker på när det gäller att skydda sig mot inflation. Guld och silver är de mest handlade ädelmetallerna. Jag har presenterat fysiska guld och silver ETC-alternativ samt hävstångsvarianter av dem båda.

Energi. Olja och gas. Stigande inflation brukar driva upp priset på olja. Jag har lagt med ETC-alternativ för båda oljepriserna, det vill säga Crude/WTI-olja och Brent-olja.

Jordbruksprodukter och mat. Stigande matpriser är redan ett faktum. Detta har skett som ett direkt resultat av stigande priser på jordbruksprodukter som majs och vete. Jag har valt att inte presentera de underliggande jordbruksprodukterna utan fokuserat på de bolag som kommer i nästa steg i värdekedjan samt de bolag som levererar maskiner och verktyg till jordbrukarna.

Skogstillgångar. Skogsbolag har historiskt utvecklats starkt i tider med stigande inflation. Utbudet av ETF:er med denna inriktning är skralt men jag har hittat ett ETF-alternativ i USA – iShares Trust iShares S&P Global Timber & Forestry Index Fund (ticker WOOD).

ETF och ETC-tabell

[table id=491 /]

 

Källa: Factset, 17 oktober, all avkasting i SEK, AuM i miljoner kronor