Nackdelen med låg arbetslöshet

Nackdelen med låg arbetslöshetNackdelen med låg arbetslöshet

Den amerikanska ekonomin har sett 1,5 miljoner arbetstillfällen skapas under år 2017, eftersom sysselsättningen fortsätter att öka. Återhämtningen på arbetsmarknaden har pressat arbetslösheten till sin lägsta nivå sedan december 2000. Många frågar sig nu vad som kan tyckas vara en ologisk fråga: är arbetslösheten för låg. Finns det en nackdelen med låg arbetslöshet?

Arbetslöshetsgraden definieras som andelen arbetstagare som är arbetslösa och aktivt söker jobb, och på 4,1 procent kan man argumentera för att det är för lågt. Så varför är arbetslösheten för låg? Uppstår det en ekonomisk skada när alltför många människor har jobb?

En produktivitetsfråga

Arbetsmarknaden kommer att nå en punkt där varje ytterligare jobb inte skapar tillräcklig produktivitet för att täcka kostnaderna. Detta gör varje successivt jobb efter det är ineffektivt Detta är produktionsgapet, som ofta kallas för slack på arbetsmarknaden. I en ideal värld har en ekonomi ingen slöja, vilket betyder att ekonomin befinner sig i full kapacitet och att det inte finns någon produktionsgap. I ekonomin beräknas slacken av U6 minus U3, där U6 är den totala arbetslösheten, dolda arbetslöshet och deltidsarbetare som söker heltidsarbete, och U3 är helt enkelt total arbetslöshet.

Precis som temperaturen i en ekonomi stiger och faller, gör också produktionsgapet det. När det finns ett negativ produktionsgap, är ekonomins resurser – dess arbetsmarknad – underutnyttjad. Omvänt, när det finns ett positivt produktionsgap, ökar marknaden över resurser och ekonomin blir ineffektiv – det här sker när arbetslösheten sjunker.

Nivån på vilken arbetslösheten befinner sig är lika positiv som en hög debatt. Ekonomer föreslår emellertid att när den amerikanska arbetslösheten ligger under 5 procent ligger landets ekonomi mycket nära eller i full kapacitet. Så vid 4,1 procent kan man hävda att arbetslösheten är för låg och den amerikanska ekonomin blir ineffektiv.

Stigande löneinflation

Inflation är i allmänhet en bra sak. Men inom vissa industrier är löneinflationen över den naturliga inflationstakten en dålig sak. Sektorer som industri och konsumentdiskretionär kamp med löneinflation och småföretag har inte marginaler för att klara av stigande löner. Förutom lönsamhet genererar småkapitalet mindre intäkter per anställd och utövar en större andel av sin verksamhet i USA skrev Goldman Sachs i en analys tidigare i år.

En ökning om 100 bp i arbetskraftsinflationen motsvarar cirka två (2) procent för vinst per aktie i Russell 2000. Det är ungefär dubbelt så mycket som Goldman Sachs uppskattar för S&P 500.

Löneinflationen uppstår genom en ökad efterfrågan på arbetskraft då arbetslösheten sjunker. Med färre människor tillgängliga för att arbeta blir arbetsgivare tvungna att höja lönerna för att locka till sig och behålla talang. En knock-on effekt från stigande löner är att vissa småföretag måste dyka in i den mindre begåvade arbetspoolen, vilket minskar produktiviteten.

Slutsats

Efter att ha nått nått den lägsta nivån på tio år blir amerikanska arbetslösheten ironiskt nog ett problem för beslutsfattare. Eftersom Federal Reserve anpassar penningpolitiken för att nå den full kapacitet, står det inför både ekonomiska och sociala problem. Den snabbare löneinflationen från för låg arbetslöshet kommer att ge upphov till vinst, men med 7 miljoner människor söker fortfarande arbete, är det svårt att neka dem möjligheten.

Hur kommer aktiemarknaden att påverkas av orkanen Harvey?

Hur kommer aktiemarknaden att påverkas av orkanen Harvey?

Orkanerna Harvey och Irma kommer sannolikt att kosta den USAs ekonomi nästan 300 miljarder dollar, motsvarande 1,5 procent av året BNP. Siffran är ett estimat som kommer från AccuWeather Inc. Hur kommer aktiemarknaden att påverkas av orkanen Harvey? Orkanerna träffade Karibien och USA i ett läge när den amerikanska börsen redan befann sig i ett bräckligt läge efter att ha handlats i sidled i tre månader.

Det ekonomiska slaget från Harvey och Irma kommer sannolikt att leda till minskade företagsvinster och sätta ytterligare tryck på aktierna.

Kostnaderna för Harvey

Enbart de oförsäkrade kostnaderna för Harvey ensamt kan komma att överstiga 200 miljarder dollar enligt uppskattningar från Fundstrat Global Advisors LLC. Det är en högre summa än vad orkanerna Sandy och Katrina kostade tillsammans. Hur högt beloppet blir kommer vi sannolikt inte få reda på i år om ens någonsin. AccuWeather projekterar kostnaden för Harvey till 190 miljarder dollar och Irma blir 100 miljarder dollar.

Harvey ensam kommer att minska den amerikanska BNP-tillväxten för tredje kvartalet med så mycket som en hel procentenhet, enligt en analys av Goldman Sachs Group Inc. (Denna rapport släpptes lördag, en dag innan Irma nådde Florida. Goldmans analys baserades på preliminära uppskattningar av skador och ekonomiska störningar från Harvey. Andra ekonomer är mindre pessimistiska än Goldman, och förväntar sig att BNP-tillväxten i tredje kvartalet kommer att bli lägre med 0,3 procentenheter. Under det fjärde kvartalet tror det att det kommer vara utan påverkan och en ökning med 0,2 procentenheter under första kvartalet 2018.

Goldman förväntar sig en svaghet i det tredje kvartalet på grund av att Harvey ”att vända om de efterföljande tre kvartalen, mer än att återhämta den förlorade produktionen”.

På samma sätt förväntar andra ekonomer inte att de ser långvariga effekter från Harvey och lämnar därmed sina prognoser för BNP, arbetslöshet, inflation och andra viktiga indikatorer oförändrade för år 2018. De förutser emellertid olika snedvridningar de närmaste månaderna.

Påverkan på jobb och inflation

Goldman förväntar sig att Harvey kan minska sysselsättningen med någonstans mellan 20 000 och 100 000 jobb i september. De tror också Harvey kommer att leda till en höjning i bensinpriserna som kommer att addera cirka 0,2 procentenheter till den årliga inflationen.

Ekonomer prognostiserar att det kommer att bli cirka 81 000 färre jobb skapade under tredje kvartalet än annars, att det kommer att få liten inverkan på fjärde kvartalet, men att det kommer att öka på cirka 39 000 jobb under första kvartalet 2018 vilket drivs av ombyggnadsinsatser.

Sektorpåverkan

Harveys viktigaste kortsiktiga konsekvenser kommer att märkas i konsumtionsutgifter, lager, bostäder och energi. Såväl bensinproduktionen som distributionen av detta drivmedel avbröts av Harvey. Detta beror på att det drabbade Houston är ett stort raffineringscenter. Detta har lett till att priserna har ökat. Historiskt sett tenderar emellertid stormrelaterade prisökningar av bensinpriset att dämpas efter några månader.

Bostadsbyggandet i regionen som drabbats av Harvey har försenats. När området torkar ut, kommer det att bli en ökad konkurrens för byggföretag, så kallade Home builders, att bygga om skadade eller förstörda bostäder och kommersiella byggnader. Kostnaden för oförsäkrade skador, som de uppskattade på 100 miljarder dollar kommer att minska hushållens välstånd. Den börshandlade fond som kan påverkas direkt av detta är den ETF som heter SPDR S&P Homebuilders ETF (NYSEARCA: XHB).

Recession och Björnmarknad

”Marknader tumlar hela tiden, men har ett sätt att återhämta sig, i alla fall så länge ekonomin fortsätter att växa. Det gäller emellertid att se upp när en större sättning följs av en lågkonjunktur.

De senaste exemplen är björnmarknaden 1973-1975, sprängningen av techbubblan år 2000 och den stora lågkonjunkturen som började 2007 före Finanskrisen 2008. I alla dessa fall befann sig en delekonomi i lågkonjunktur. Denna var emellertid inte nödvändigtvis orsaken till en björnmarknad, men har till viss del ökat till dess svårighetsgrad. Om effekterna av orkanerna Harvey och Irma visar sig vara längre och mer varaktiga än vad som förväntats, och om en äkta lågkonjunktur infinner sig har investerare ytterligare skäl till oro.

Tillbaka till emerging markets

Tillbaka till emerging markets

Tillbaka till emerging markets Medan många av de utvecklade marknaderna försmäktade i januari så har allt fler investerare åter fått upp ögonen för emerging markets och de börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av dessa. Fler och fler investerare inser att dessa ofta är billigare än vad de utvecklade marknaderna är, något som blivit än tydligare när vi ser närmare på utvecklingen på olika finansiella marknader under januari 2015. Är strategin för 2015 tillbaka till emerging markets?

Under januari steg iShares MSCI Emerging Markets ETF (NYSEArca: EEM) med 1,1 procent och Vanguard FTSE Emerging Markets ETF (NYSEArca: VWO) ökade med 1,6 procent, medan e SPDR S & P 500 ETF (NYSEArca: SPY) backade 1,8 procent. Samtidigt rapporterar Institute of International Finance att mer än 18 miljarder dollar kanaliserades till emerging markets under januari, både i form av aktier och obligationer.

Medan EEM och VWO upplevt tunga utflöden har andra områden sett tunga inflöden. Till exempel iShares MSCI India ET (NYSEArca: INDA) har fått se inflöden på 617 MUSD, iShares MSCI Taiwan ETF (NYSEArca: EWT) har sett inflöden på 172 MUSD medan Market Vectors Emerging Markets Local Currency Bond ETF (NYSEArca: EMCL) har sett inflöden på 148 MUSD. Som de utvecklade marknaderna snubblade i början av det nya året, fått investerare att andra globala möjligheter som skulle kunna generera förbättrade avkastning, efter rallyt i utvecklade marknads aktier och räntebärande tillgångar förra året.

Det börjar se ut som emerging markets är ett av de få fynd som går att göra i en allt dyrare finansmarknad. De låga värderingarna på dessa marknader är förvisso ett krav som en följd av en högre risk men de utgör också en buffert mot en hög volatilitet. EEM handlas till exempel till ett p/e tal på 12,1 och book-to-value på 1,5 medan VWO handlas till ett p/e-tal om 12,3 och book-to-value på 1,6. Samtidigt ser vi hur SPY handlas till ett p/e-tal om 17,3 och book-to-value på 2,5. Vi ser också hur de låga råvarupriserna kommer att fungera som en katalysator för tillväxten hos emerging markets och göra att dessa utvecklas snabbare än utvecklade ekonomier. Till exempel är Indien väl positionerat för att dra nytta av låga oljepriser eftersom landet är en stor energiimportör.

Under tiden kan länder som Taiwan dra nytta av den amerikanska återhämtningen då önationen är den 12: e största handelspartnern till USA.

Samtidigt kan den ökande globala likviditeten, som kommer att få hjälp av att ECB, den Europeiska centralbanken antagit ett program för kvantitativa lättnader på en biljon euro vilket kan leda till att ytterligare kapital kanaliseras till tillväxtmarknader för att jaga efter högre avkastning. Investerare som är oroade över den fortsatta styrkan i den amerikanska dollarn och dess effekt på exponering mot tillväxtmarknader kan också överväga den nyligen lanserade iShares Currency Hedged MSCI Emerging Markets ETF (NYSEArca: HEEM) och den tre år gamla db X-trackers MSCI Emerging Markets Hedged Equity Fund (NYSEArca: DBEM), för att replikera utvecklingen på emerging markets samtidigt som de omfattar en hedge mot valutarisker.

Ledande eller missledande indikatorer?

Ledande eller missledande indikatorer?

Ledande eller missledande indikatorer? Varje månad överöses vi med ekonomisk statistik, så kallade ”ledande indikatorer” till exempel arbetslöshet och inflation, produktionsstarter, BNP-förändringar och andra siffror, dessa siffror kommer fram i vågor. Finansiella nyhetsbyråer som Bloomberg, Dow Jones och Reuters pumpar ut dem i exakt det ögonblick som de släpps. Börserna påverkas ofta inom några sekunder. Kommentatorer, analytiker och politiker tillskriver dessa siffror en nästan kosmisk betydelse.

Vi agerar som om de är markörer från urminnes tider, men i själva verket uppfanns efter depressionen och andra världskriget och är nu föråldrade.

Ta till exempel BNP, bruttonationalprodukten, som härstammar från formler som fastställdes av ekonomen Simon Kuznets och andra under 1930-talet. Bruttonationalprodukten har sina begränsningar, något som länge varit känt, men ingen var mer vältalig än av Robert F. Kennedy när han i ett berömt tal 1968 förklarade att det mätte allt utom det som är värt mätning. Frågan är alltså, heter det ledande eller missledande indikatorer?

BNP behandlar allt ut som en positiv vinkel. När du köper LED-lampor som undanröjer behovet av att spendera lika mycket pengar på glödlampor i framtiden men också bidrar till att minska energiförbrukningen. Problemet är att det får BNP att falla och vad som borde vara bra blir statistiskt negativ. Om ett företag förorenar en flod, är saneringskostnader positivt för BNP, liksom eventuella vårdkostnader för dem som skadas.

BNP-modellen bygger dessutom på att med ett ekonomiskt utfall följer konsumtion och sysselsättning. Modellen missar emellertid att många fabriker i dag drivs med hjälp av robotteknik och programvara, och att robotar inte köper nya bilar, skor eller tar en cafe latte.

BNP är ett bra antal för en nation som producerar saker gjorda av massor av arbetare, men för en informationsekonomi grundad på tjänster och immaterialrätt och fylld av appar som inte kostar någonting men ändå möjliggöra handel, är modellen vuxen uppgiften. Det är inte heller många av de övriga indikatorerna. Handelsbalansen behandla en iPhone producerad, eller egentligen monterad i Kina utan att ta hänsyn till de immateriella rättigheter som skapats av Apple i Kalifornien. Vart tjänas egentligen pengarna?

Går vi sedan vidare till inflationen ser vi att denna knappast kan hålla jämna steg med de kvalitetsförbättringar som byggs in i nya bilmodeller och vitvaror, trots statistikernas heroiska ansträngningar att få in effektivitetsvinster i sina formler.

Sysselsättningsstatistiken tar inte hänsyn till att personer i åldern mellan 20 och 30 lämnar sina välbetalda anställningar för att arbeta med egna projekt som skapar nya arbetstillfällen.

Vidare ser vi att statistiken behandlar varje ekonomi som en separat enhet, något som inte alls är realistiskt inom EU där arbetskraft, varor och tjänster flödar fritt. Våra liv har blivit allt mer globala, men våra indikatorer förblir envist nationella.

Världen skulle bli betydligt bättre betjänt om den konfronterade omvärlden utan att ta hänsyn till en grumlig statistik som konstruerats i en annan tidsålder. Finansministrar och andra ekonomiska beslutsfattare har förvisso hjälp av vissa makroindikatorer, givet att de förstår och kan tolka dem, men det är egentligen få andra som har den nyttan. Nationalekonomin bidrog till att tämja en av de värsta konjunkturnedgångarna i slutet av 1920-talet, men ju mer föråldrade de blir desto mer begränsar de ekonomiska indikatorerna vår förmåga att förstå omvärlden agera kreativt i syfte att forma och utveckla den.

Det har gjorts flera ansatser för att skapa nya, bättre indikatorer. Mest anmärkningsvärt under de senaste åren, är Bhutans bruttolyckeindex. FN har utvecklat ett Human Development Index. Andra har föreslagit nya sätt att bedöma det mesta. Allt dessa gör är emellertid fortfarande att reducera komplicerade system till enkla tal, och de kan därför inte komma att beskriva vår värld utan misslyckas av olika skäl.

Vad vi istället skulle behöva är anpassade indikatorer, vi översvämmas just nu av information och behöver inte längre nationella indikatorer som tagits fram för att passa allt och allt. Istället måste vi använda data till anpassade lösningar. Resultatet kommer att bli en uppsjö av skräddarsydda indikatorer, alla är anpassade till särskilda behov.

För enskilda individer har nationella ekonomiska siffror en mycket liten direkt betydelse. Att köpa ett hem, ta en examen, att söka ett jobb, att besluta om hur mycket som skall lånas är inga beslut som fattas med stöd av BNP-tillväxt eller av inflationsförväntningar eller bostadsbyggandet. Att fatta ett beslut om att starta ett företag styrs endast marginellt av sådana siffror, istället är det lokala trender i en bransch eller region som styr sådana beslut.

Ta till exempel den amerikanska delstaten Nebraska, känt för sina spannmålsodlingar och många skiffergasfyndigheter, där har det knappast förekommit någon arbetslöshet att tala om under de senaste åren. Jämför sedan med Detroit, Florida, delar av Los Angeles eller Phoenix i Arizona, delar av USA som befinner sig i kris. Vad hjälper det då att de amerikanska bruttonationalproduktionssiffrorna kom in starkt?

Stora företag har ekonomer som försöker fastställa korrelationerna mellan olika makroindikatorer och affärstrender, och företagen beslutar om hur mycket att spendera delvis baserad på en läsning av framtida räntor, tillväxttrender och inflationen. Sambandet mellan siffrorna och verkligheten stämmer inte alltid. Om siffrorna för detaljhandeln mäts bland de stora kedjorna som är etablerade i de stora köpcentrumen säger siffrorna inget om hur e-handeln har utvecklats. Om konsumtionen bottnar ger det ingen indikation om high end butikernas försäljning har varit, eller de billigare affärernas utveckling. Att fatta beslut baserat på vad indikatorerna visar är nästan ett garanterat sätt att fatta fel beslut på.

Naturligtvis beslutsfattarna behöver siffror som de matar in i sina komplicerade statistiska modeller för ”ekonomi” och för att hjälpa centralbankerna att styra penningpolitiken. Nu har emellertid också tjänstemännen som tar fram dessa uppgifter insett att finanspolitiken inte fungerar med dessa data. FEDs nya ordförande, Janet L. Yellen, sade nyligen att arbetslöshetssiffrorna inte fungerar som det är tänkt eftersom de inte fångar upp nyanser ifråga om undersysselsättning, avskräckta och uppgivna arbetssökande som har slutat att leta nya arbeten, studenter som hoppar av studierna, frilansare, praktikanter och långtidsarbetslösa.

Politiken som bedrivs är tänkt att driva upp konsumtion och öka BNP för att hjälpa den finansiella utvecklingen, men den gör lite för att förbättra den långsiktiga lönsamheten för ett dynamiskt ekonomiskt system. I USA röstades för nästan fem år sedan genom en stimulansproposition där 800 miljarder USD skulle bidra till att skapa 3,5 miljoner nya arbetstillfällen. Detta inträffade inte eftersom sambanden mellan att spenderade medel från staten och den privata sektorns önskan och behov att rekrytera inte är lika stark som det var under 1950-, 1960- och 1970-talen. I dag arbetar vi, i alla fall i västvärlden, i en informationsekonomi där billigt kapital, arbetskraft och teknik gör det enkelt för företag att skapa enorma vinster och utvinna mer produktivitet från sina anställda utan att behöva anställa fler arbetstagare.

Avvänjning från vår besatthet av ekonomiska indikatorer är ett viktigt steg för att brottas med när världen ser ut som den gör. Vi måste också lära oss att fatta beslut som ger positiva resultat . Individer, företag och regeringar kommer att finna deras intressen bäst betjänas av kreativa metoder som till exempel hantverksindikatorer istället för att koppla all verklighet till några enkla medelvärden. Indikatorerna bidrog till att tämja de värsta extrema konjunkturcykler i början av 1900-talet, men nu borde vi tacka dem och gå vidare till framtiden.