Allt fler placerare använder sig av börshandlade fonder i sina investeringsportföljer. Det gör det än viktigare att ta sig tiden att lära sig att förstå grunderna med en ETF och hur detta investeringsinstrument fungera.
Enligt ETFGIdata finns det i dag cirka 5 632 börshandlade produkter som handlas på mer än 63 olika börser i 51 olika länder. Detta motsvarar 3 triljoner dollar under förvaltning skriver John Authers för Financial Times.
Mer än bara en passiv indexfond
En stor majoritet av investerarna ser en ETF som en typ av passiv indexfond. I motsats till traditionella öppna fonder är ETF-avgifterna förhållandevis billigare. De går också att omsättas hela handelsdagen precis som en vanlig aktie som handlas på börsen. I vissa fall och i vissa jurisdiktioner kan de också erbjuda speciella skattefördelar. Sammantaget gör detta att börshandlade fonder kommit att bli väldigt populära hos nya investerare.
Eftersom ETFer prissätts under hela dagen kan aktiva handlare gå in och ut ur stora marknadssegment med en börshandlad fond. Dessutom bidrar auktoriserade deltagare eller marknadsaktörer till att skapa nya eller lösa in ETF-andelar för att den börshandlade fondens pris inte skall avvika från det underliggande substansvärdet. ETFer spårar en korg av värdepapper och prissätts för att spegla förändringar i de underliggande innehaven.
Vissa ETFer har svårare att spåra sina underliggande tillgångar
Även om vissa ETFer kan ha svårare att spåra sina underliggande tillgångar. Exempelvis kommer börshandlade fonder som spårar utländska marknader, som öppnas under olika tider av dagen i förhållande till den egna tidszonen, att se större skillnader mellan NAV och ETFens pris.
Med den kraftiga tillväxten av ETFer är investerare bortskämda med alternativ. Många börshandlade fonder kan överlappa och täcka liknande delar av marknaden. Det är följaktligen viktigt för investerare att förstå hur de underliggande indexen fungerar och vad som gör en ETFs innehav annorlunda jämfört med en annan. Exempelvis kan traditionella beta-index-ETFer återspegla framstående marknadsvägda index, men den nya rasen av strategiska eller smart-beta-ETF-stöd stöds av anpassade index med riktade strategier.
Dessutom bör potentiella investerare förstå att traditionella likviditetsbegrepp kanske inte gäller börshandlade fonder. Eftersom ETFer är summan av sina underliggande innehav, är en ETFs likviditet baserad på den totala likviditeten i dess underliggande komponenter. Även om en ETF visar låg volym kan den därför fortfarande vara en likvida tillgång, eftersom dess underliggande innehav handlas aktivt.
Likviditetsproblem uppstår emellertid när de underliggande tillgångarna visar låg likviditet. Till exempel, som banker och institutioner samar på sig räntebärande värdepapper, har investerare vänt sig på obligations ETFer till följd av bristen på likviditet över de underliggande marknaderna, vilket potentiellt sätter scenen för likviditetsproblem om ETF upplever stor inlösen.
Börshandlade fonder blir allt viktigare för investerare
Börshandlade fonder (ETF) kommer att spela en större roll i placeringsportföljerna 2017, enligt uppgifter som publicerats av Blackrock , Inc. (NYSE: BLK). BlackRock ETF Pulse Survey som genomförts bland investerare, visar att 52 procent av de amerikanska investerarna har för avsikt att köpa en ETF under de närmaste 12 månaderna. Denna trend förstärks med 94 procent av de amerikanska finansiella rådgivare som förväntar sig att investera i ETFer i sina kunders portföljer under det kommande året. 46 procent av de nya inköpen skulle finansieras av kontanter. Börshandlade fonder blir allt viktigare för investerare är således ingen underdrift.
Studien visar även att en av fyra investerare redan använder börshandlade fonder. Studien visar också att dessa investerare tenderar att vara yngre, mer engagerade i sina placeringar och mer optimistiska rörande sin finansiella framtid än den genomsnittlige investeraren. Mer än åtta av tio, 82 procent, av alla finansiella rådgivare och förvaltare använder sig i dag av ETFer i de portföljer som de förvaltar.
Ingen nischprodukt
I och med att var fjärde amerikanska placerare redan äger en börshandlad fond så går det inte längre att säga att ETFer är nischprodukter. Blackrock säger att de genomförde sin studie inte enbart för att få reda på mer om fördelningen av ETFer. De vill förstå vad det är som driver tillväxten. De vill också veta hur investerare och rådgivare använder sig av ETFer i investeringssammanhang.
Enligt Blackrock är det uppmuntrande att de investerare som har förstått och använder sig av ETFer verkligen gillar produkten. Studien visar att de som använder sig av börshandlade fonder är säkra investerare som planer att låta sitt kapital arbeta för dem på börsen. De har en långsiktig placeringshorisont. Detta beror på att de har insett fördelarna med låga kostnader, indexering och mångsidighet. Med hjälp av ETFer kan de bygga en investeringsportfölj som fokuserar på värde och kvalitet.
ETFägare är i allmänhet mer aktiva på finansmarknaderna
Studien har även funnit en rad andra intressanta fakta, till exempel att ETFägare är i allmänhet mer aktiva på finansmarknaderna. I genomsnitt har en ägare av en börshandlad fond endast 17 procent av sitt sparande i kontanter eller på banken att jämföra med en icke-EFägare som har allokerat 29 procent av sitt kapital till kontanter eller banksparande.
Av de som investerat i börshandlade fonder har nio av tio (90 procent) för avsikt att allokera ytterligare kapital till ETFer under 2017. Fyra av fem (79 procent) ställer sig positiva till sin finansiella framtid.
Fler så kallade Millennials (åldersgruppen 21 till 35) har investeringar i ETFer än bland investerare i allmänhet (33 procent jämfört med 25 procent). I denna grupp har investerarna svarat att de sannolikt kommer att investera i börshandlade fonder under det kommande året (70 procent jämfört med 52 procent).
Det kan också noteras att bland dessa investerare så har hälften (47 procent) ingen större slagsida mot vare sig aktiv eller passiv förvaltning. Av de placerare som äger börshandlade fonder säger 87 procent att de ser fördelar med att äga både ETFer och traditionella fonder.
Ser stora kostnadsfördelar
Investerare och finansiella rådgivare uppskattar kostnadsfördelarna med ETFer men de båda grupperna har olika syn på deras användningsområden. På frågan om de ser ett innehav i en ETF som en långsiktig eller kortsiktig placering anger 6 av 10 (64 procent) av investerarna hur de ser sina innehav i börshandlade fonder. Svaret är, både som kortsiktiga och långsiktiga innehav. Bland de finansiella rådgivarna var svaret 81 procent. Den genomsnittliga innehavstiden för en ETF var fem år bland båda grupperna,
Investerare och finansiella rådgivare inser också kraften och mångsidigheten hos ETFer som ett portföljverktyg. Några av de vanligaste användningsområdena var ökad diversifiering. Andra var kärnexponering för stora börsindex, och tillgång till specifika sektorer. ETFer används för att ersätta enskilda aktier och ersätta fonder.
[TABLE=162]
Både bland privatpersoner och finansiella rådgivare rankas kostnadsfördelar av ETF: er högt, men deras åsikter skiljer sig på andra områden.
[TABLE=163]
Millennials och Generation X föredrar ETFer
Millennials och Generation X föredrar ETFer och har sagt att de vill lära sig mer om verktyget. En fjärdedel av investerarna vidtog åtgärder för att lära sig om ETFer under 2016. Under samma tid tog åtta av 10 tio finansiella rådgivare till åtgärder för att lära sig mer om hur börshandlade fonder fungerar. Denna drivkraft förväntas öka år 2017, 49 procent av investerarna i undersökningen angav att de planerar att lära sig mer om ETFer 2017.
Fler millennials har sagt att det har för avsikt att investera i ETFer under 2017 än placerarkollektivet i genomsnitt. 33 procent jämfört med 25 procent. Fler millennials (45 procent) och Generation X investerare (38 procent) tog också det största ”inlärningssteget” med ETFer under 2016. De har angivit att de har för avsikt att lära sig mer om börshandlade fonder under 2017.
Det viktigaste ämnena för dessa investerare är : risker med ETFer (43 procent), fördelar med ETFer (40 procent), värdering av börshandlade fonder (38 procent), vilka ETFer de skall välja (32 procent), skatter (37 procent) förvaltningsavgifter (28 procent) samt värdeutveckling (28 procent).
[TABLE=164]
Finansiella rådgivare är den primära källan för information om ETFer för äldre investerare. Yngre investerare förlitar sig mer på finansiella mediekällor, som Internet, rådgivarnas egna nyhetsbrev etcetera.
[TABLE=165]
Undersökningen visar att investerarna har ett intresse av att vilja lära sig mer om börshandlade fonder (ETFer). De finansiella rådgivarna kommer att spela en allt viktigare roll för att hjälpa placerarna. De kommer behöva lära dem att förstå hur de skall lära sig använda ETFer för att skapa tillväxt och nå sina finansiella mål.
Att placera i börshandlade fonder handlar inte längre om att köpa en S&P 500 eller OMXS30, det finns ett brett utbud av ETFer som ger exponering mot obligationer, enskilda länder och mot smart beta, vilket spelar en allt större roll i en investerares finansiella portfölj.
Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder. I dag möts investerare av en uppsjö val, aktier eller obligationer, inhemska eller utländska, sektorer och branscher, värde eller tillväxt varför det inte är så pass konstigt att många blir förvirrade. Valet att köpa en aktiefond eller en ETF, en börshandlad fond, kan ses som trivialt jämfört med alla andra val, men det finns viktiga skillnader mellan de två typerna av fonder som kan påverka Din avkastning och hur du gynnas av det. Det är därför nyttigt att förstå skillnaderna och hur Du använder dem till din fördel. Vad är då skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder?
Likheterna
Såväl traditionella fonder som börshandlade fonder äger portföljer av aktier och/eller obligationer, men ibland också mer exotiska tillgångar som ädelmetaller och andra råvaror. Båda dessa typer av investeringsinstrument måste följa specifika regler för vad de kan äga, hur stor andel av portföljen som kan koncentreras till en eller flera innehav, hur pass mycket pengar de eventuellt kan få låna etcetera, något som regleras av deras placeringsreglemente och av lagstiftning.
Utöver detta kan de två investeringsinstrumenten skilja sig åt väsentligt. Några av skillnaderna dem emellan kan vara svåra att förstå, men det är de som avgör om det är en typ av fond passar Dig eller inte.
Skillnaderna
När du sätter in pengar i en traditionell fond görs affären med det bolag som förvaltar en, till exempel Vanguard, SEB, T. Rowe Prices, Nordea, antingen direkt eller genom en mäklarfirma. Köpet genomförs till fondandelsvärdet för fonden baserat på priset när marknaden stänger samma dag eller nästa om du gör Ditt köp efter det att marknaderna har stängt. När du säljer dina andelar, sker samma process men i en i omvänd ordning. Vissa fonder tar ut ett ”straff” i form av en uttagsavgift, ibland så hög som en procent av aktiernas värde, för att sälja tidigt, vanligtvis tidigast 90 dagar efter att du köpt in fondandelarna.
Den som köper en börshandlad fond har inte dessa problem att ta hänsyn till. Precis som namnet säger så handlas en ETF, en börshandlad fond, på en börs (eller en reglerad marknad) precis som vanliga aktier. Motparten är endera vanliga investerare alternativt en market maker, men inte fondbolaget. Det går att köpa eller sälja dessa andelar närsom helst under dagen så länge marknaden är öppen, till ett pris som speglar marknadens villkor.
Detta är särskilt relevant när det gäller börshandlade fonder som spårar internationella tillgångar i en annan tidzon, där priset på tillgången ännu inte har uppdaterats för att spegla ny information. ETFer kan alltså återspegla den nya verkligheten på marknaden snabbare än fonder kan.
En annan viktig skillnad är att de flesta ETFer är index-tracking, vilket innebär att de försöker matcha avkastning och prisrörelser i ett index, såsom S & P 500, genom att samla en portfölj som matchar indexkomponenterna så nära som möjligt. Fonder kan spåra index också, men de flesta förvaltas aktivt. Detta kan bli kostsamt eftersom en aktivt förvaltad fond spenderar pengar på analytiker, analyser av marknader och industrier, företagsbesök etcetera. Av den anledningen är den typiska traditionella fonden dyrare att driva, och att äga för en investerare, än vad en ETF är. Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder
ETF = Lägre kostnader och högre effektivitet
En passiv förvaltning är emellertid inte den enda orsaken till att en ETF brukar vara billigare än en traditionell fond. En börshandlad fond som replikerar en ETF har lägre kostnader än en traditionell fond som replikerar samma index., och det finns ett antal aktivt förvaltade ETFer som har en lägre förvaltningskostnad än vad traditionella fonder som förvaltas aktivt.
Istället är det något annat som styr kostnaderna. Det handlar om mekaniken för att driva dessa två olika sorters fonder och relationen mellan fonderna och deras andelsägare. Fonder och ETFer är båda så kallade öppna investeringsinstrument, det innebär att antalet utestående andelar kan justeras uppåt och nedåt beroende på utbud och efterfrågan. Hur och varför de gör detta är emellertid inte samma sak
När mer pengar kommer in i fonden än vad som går ut ur en fond på en viss dag måste förvaltarna chefer minska obalansen genom att sätta de extra pengarna i arbete på marknaderna. Om det finns ett nettoutflöde, måste de sälja vissa innehav så att det finns tillräckliga extra kontanter i portföljen för att kunna hantera utbetalningarna.
Köpare och säljare gör affärerna med varandra
När det gäller en ETF så är det helt annorlunda, där har fondbolaget betydligt mindre att göra. Förvaltarna av en börshandlad fond vill att priset på deras ETF (som fastställs genom löpande avslut under dagen), hamnar så nära substansvärdet av indexet, det så kallade NAV-värdet.
För att göra detta justerar ETF-leverantören priset genom att skapa nya andelar, eller lösa in befintliga andelar. Är priset för högt? Det betyder att efterfrågan är högre än utbudet, ETF-leverantören skapar då ett ökat utbud av andelar. Allt detta kan utföras med ett datorprogram, utan inblandning av mänskliga händer
I vissa länder har en ETF en bättre skattesits och är mer skatteeffektiv. I USA beskattas till exempel ETFer och fonder beskattas varje år baserat på vinster och förluster inom portföljerna. Eftersom det är en mindre handelsaktivitet i en ETF skapas färre beskattningsbara händelser (mekanismen för skapande och inlösen av andelar minskar behovet av att sälja). I allmänhet blir det då så att skattefrågan endast uppstår när en ETF säljs.
Saker att tänka på när byten görs
ETFer är relativt nya finansiella instrument, drygt 25 år gamla, medan fonder har funnits i evigheter, så investerare som inte just har börjat kommer sannolikt att äga fonder med inbyggd beskattningsbara vinster. Att sälja dessa fonder kan utlösa kapitalvinstskatt, så det är viktigt att inkludera denna skattekostnad i beslutet att flytta kapitalet till en ETF.
Beslutet handlar om att jämföra den långsiktiga nyttan av att byta till en bättre investering och betala mer i förskottsskatt, jämfört med stanna i en portfölj av mindre optimala placeringar med högre kostnader.
Det är också viktigt att komma ihåg att om du fått fonder som gåva eller i arv så kommer Du att få betala skatt för de uppskjutna vinsterna. Det går således inte att undvika skatten, bara att skjuta upp den.
Vilket finansiellt instrument skall Du använda?
Med tanke på de olika skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder, vilken är bäst att använda? Svaret är att det beror på. Båda fonderna kan fylla olika typer av behov. Traditionella fonder är ofta bra när det gäller att investera i nischer, till exempel aktier i utländska småbolag eller potentiellt givande områden som marknadsneutrala eller lång/kort aktiefonder som presenterar esoteriska risk/belöningsprofiler
I de flesta fall och för de flesta placerare är det emellertid enklast att använda börshandlade fonder eftersom en ETF erbjuder en låga kostnader, lättillgänglighet, och betoning på indexspårning. Deras förmåga att tillhandahålla exponering för olika marknadssegment på ett enkelt sätt gör dem till användbara verktyg om din prioritet är att skapa ett långsiktigt välstånd med en balanserad, brett diversifierad portfölj. Skillnaderna mellan ETFer och aktiefonder.
Fyra orsaker till att investerare gillar aktieåterköp
Fyra orsaker till att investerare gillar aktieåterköp. För eller senare kommer framgångsrika företag befinna sig i en position där de genererar mer pengar än vad de rimligen kan återinvestera i sin verksamhet. Den finansiella krisen ledde till att pressade företag började distribuera ackumulerade rikedom tillbaka till aktieägarna. Ett företag kan skapa kapital till sina aktieägare genom värdeökningar, utdelningar och genom att återköpa egna aktier. Tidigare var utdelningar det vanligaste sättet för ett företag att återföra kapital till sina aktieägare, men i takt med att företagsmarknaden blivit mer flexibel och progressiv har en grundläggande förändring skett i företagens sätt att återföra och distribuera kapital. I stället för att som tidigare använda traditionella utdelningar har aktieåterköp kommit att ses som ett flexibelt sätt att återföra ett kassaflöde. Återköp kan ses som ett effektivt sätt att återföra pengar tillbaka till aktieägarnas fickor något som nyligen visat genom Apples (APPL) kapitalanvändningsprogram. Det har också visat att investerare gillar aktieåterköp och att de gillar Apple.
Grunderna för aktieåterköp
Under senare år har många ledande företag antagit en vanlig återköpsstrategi för att återlämna all överskottslikviditet till aktieägarna. Definitionsmässigt kan aktieåterköpande företag återinvestera i sina egna aktier genom att minska antalet utestående aktier på aktiemarknaden.
Vanligvis utförs aktieåterköp på den öppna marknaden, det vill säga över börsen där företaget självt köper sina aktier, precis som en vanlig investerare. Detta gäller internationellt, medan det i Sverige är vanligt att företagen splittar sina aktier i en vanlig aktie och en så kallad inlösenaktie. Vi kommer emellertid lämna detta därhän då det i huvudsak innebär samma sak för bolaget och aktieägarna i slutändan.
Även om det har skett en tydlig förskjutning från utdelning till aktieåterköp, innebär detta inte att ett företag inte kan genomföra båda. Apple har ett robust kapitalavkastningsprogram som under Q4 2015 allokerade 17 miljarder dollar till kapitalåterföringar, fördelat på aktieåterköp över aktiemarknaden om 14 miljarder dollar och 3 miljarder dollar i form av utdelningar. Många investerare föredrar emellertid aktieåterköp då de själva kan välja om de vill delta i ett sådant eller inte.
Genom att inte delta i ett aktieåterköpsprogram kan investerare skjuta upp skatter och vända sina aktier till framtida vinster. Ur ett ekonomiskt perspektiv, gynnar aktieåterköp investerare genom att förbättra aktieägarvärdet, öka aktiekurserna, och skapa skattegynnsamma möjligheter.
Förbättrade aktieägarvärden
Det finns många sätt lönsamma företag kan mäta resultatet, men det utan tvekan vanligaste sättet är resultatet per aktie (EPS). Resultat per aktie är en av de viktigaste parametrarna som analytikerna använder för att bedöma företagens utveckling. Vinst per aktie är den del av ett företags vinst som tilldelas varje utestående stamaktie.
När företag genomför aktieåterköpsprogram kommer de i huvudsak minska tillgångarna i sina balansräkningar och öka avkastningen på sina tillgångar. Likaså genom ett minskat antal utestående aktier och bibehållen lönsamhet, kommer EPS ökar. För aktieägare som inte säljer sina aktier, har de nu en högre procent av ägandet av bolagets aktier och ett högre pris per aktie. De som väljer att sälja har gjort det till ett pris de var villiga att sälja till.
Driver aktiekurserna högre
När ekonomin vacklar, kan aktiekurserna sjunka till följd av svagare än förväntade resultat bland många andra faktorer. I detta fall kommer ett företag genomföra ett återköpsprogram eftersom det anser att det egna bolagets aktier är undervärderade. Företag väljer att återköpa aktier och sedan sälja dem på den öppna marknaden när prisökningen att exakt återspegla värdet av bolaget. När resultatet per aktie ökar, kommer marknaden att uppfatta detta positivt och aktiekurserna kommer att öka efter återköp tillkännages. Detta kommer ofta ner till enkel tillgång och efterfrågan. När det finns en mindre utbudet av aktier kommer en uppåtgående efterfrågan att öka aktiekurserna.
Skattemässiga fördelar
När överskottslikviditet används för att återköpa företagets aktier, istället för att öka utdelningen, har aktieägarna möjlighet att skjuta upp kapitalvinsterna om aktiekurserna ökar. Traditionellt beskattas återköp i USA som en inkomst av kapital, medan utdelningen är föremål för vanlig inkomstskatt. Om aktierna har hållits i mer än ett år, skulle vinsterna bli föremål för en lägre inkomstskatt. I Sverige görs vid detta tillfälle ingen skillnad på ränteinkomster och inkomst av kapital.
Överskottslikviditet
När företag fullföljer ett återköpsprogram låter de aktiemarknaden förstå att de har ytterligare kassa, eller i alla fall kassaflöden. Om ett företag har ett kassaöverskott så behöver inte investerarna oroa sig för likviditetsproblem.
Ännu viktigare, det signalerar till investerare att bolaget anser att kontanter kan till aktieägarna än återinvestera alternativa tillgångar. I huvudsak stöder detta priset på aktien och ger långsiktig trygghet för investerare.
Nackdelen
Medan investerare tenderar att uppskatta återköp av aktier, det finns flera nackdelar investerare bör vara medvetna om. Aktieåterköp kan vara en signal om att aktiemarknaden håller på att toppa ur och att företag återköper sina egna aktier för att på ett artificiellt sätt öka sina aktiekurser, alternativ se till att de inte faller.
I USA är det inte ovanligt att ledningen kompensationer som till exempel bonusar är kopplade till resultatet. Om resultatet i företagens verksamhet inte ökar kan aktieåterköp vara ett sätt att öka resultatet.
Det är inte ovanligt att aktiekursen stiger tillfälligt när uppgifter om aktieåterköp kommuniceras aktiemarknaden. Detta skapar en falsk signal till marknaden att resultatet förbättras till följd av organisk tillväxt Slutsats
Generellt sett har omfördelning av rikedom visat sig vara positivt för investerarna. Detta kan komma i form av utdelning, balanserade vinstmedel och populära återköpsstrategier. När det gäller finansiering, kan återköp öka aktieägarvärdet och leda till höjda aktiekurser samtidigt som det i alla fall i USA, leder till skattemässiga fördelar för investerarna varför investerare gillar aktieåterköp.
Medan återköp är viktiga för den finansiella stabiliteten är emellertid ett företags fundamenta och historiska meriter viktigare för långsiktigt värdeskapande.
Det låga ränteläget som vi har upplevt under de senaste åren har slagit hårt mot de placerare som jagar direktavkastning. Traditionella inkomstkällor som bankcertifikat (CD), penningmarknadsfonder och obligationer har tidigare gett den avkastning som dessa investerare söker. När räntorna har fallit till nollstrecket, eller i vissa fall till och med under detta väljer många av dessa placerare att ställa sig frågan Kan utdelningar ersätta obligationer? De väljer därför att titta på företag som ger en hög utdelning, och i förlängningen också sådana fonder och ETFer som investerar i sådana bolag.
Dessa placerare måste emellertid förstå att att det är en skillnad i att investera i aktier i företag som betalar utdelningar och i obligationer. Finansiella rådgivare som arbetar med kunder måste se till att kunderna förstår dessa skillnader.
Olika typer av risker
Aktier som betalar utdelningar är fortfarande aktier. Även om många av dessa företag, speciellt de som konsekvent betalar ut höga utdelningar, så kallade utdelningsaristokrater, är mindre volatila än andra aktiers kurser så är de fortfarande föremål för många av de faktorer som påverkar aktiemarknaden i sin helhet.
Under 2008 rasade S&P 500 Index med 37 procent, men under samma tid gav Barclay’s Aggregate Bond Index en avkastning på 5,24 procent.
Tittar vi sedan på ett par av de utdelningsorienterade börshandlade fonderna så ser vi att Vanguard Dividend Appreciation ETF (NYSEArca: VIG) gick ned betydligt mindre än S&P 500 Index men ändå förlorade 26,63 procent. Denna ETF fokuserar på högkvalitativa Large Cap-aktier med en historia av ökad utdelning. Vanguard High Dividend Yield ETF (NYSEArca: VYM) som är mer inriktad på avkastning, förlorade 32,10% under 2008.
Även om båda dessa börshandlade fonder gav ett betydligt bättre resultat än S&P 500 Index så är resultatet förödande för en inkomstorienterad investerare som behöver avkastningen.
Var 2008 ett extremt exempel? Ja absolut. Men hur kommer då obligationsmarknaden att utvecklas om och när räntorna stiger i framtiden? Historiskt sett har volatiliteten för obligationer varit betydligt lägre än den för aktiemarknaden.
Ett annat exempel på detta är Exxon Mobil Corp (NYSE: XOM) vars aktiekurs syns nedan. I mitten av 2014 stängde denna aktie på 104 USD, långt över vad denna aktie handlas till i dag. Den som har ägt 100 aktier i detta bolag har fått en utdelning på 499 USD men samtidigt förlorat 2 900 USD som en följd av värdeminskningen.
Bevara kapitalet
På den tiden när räntorna för penningmarknadsfonder och bankcertfikat låg i spannet 4 till 6 procent kunde ränteinvesterare få en anständig avkastning och rimligen förvänta sig att kunna bevara en stor del av sitt kapital och leva på räntan så att säga.
I dag när penningmarknadsräntorna ligger kring nollstrecket och även andra typer av instrument ger en mycket låg direktavkastning är det en orealistisk förväntan för en pensionär eller andra inkomstinriktade investerare att kunna leva på räntan och inte röra sitt kapital. Investerare som söker inkomster måste gå längre ut på riskskalan. Alternativ kan omfatta högavkastande obligationer, vissa slutna fonder, preferensaktier och utdelningsaktier.
Dessa och andra alternativ i allmänhet bär alla mer risk än traditionella obligationer eller penningmarknadsinstrument. Vissa ränteannuiteter är också ett alternativ, även om låga räntor påverkat deras avkastning också.
Inga garantier
Utdelning på stamaktier fastställs av företaget. Även om företagen i allmänhet gillar att behålla sin utdelningsandel det finns inga garantier här. Företaget skulle kunna stöta på likviditetsproblem eller besluta att använda en del av dessa pengar för att finansiera intern tillväxt.
Total avkastning versus direktavkastning
Ett bättre sätt är att fokusera på aktieportföljens totala avkastning istället för direktavkastningen. Totalavkastning tar hänsyn till både värdeförändringar och avkastning. För en inkomstinriktad placerare kan totalavkastning vara ett bättre svar än att ta öka portföljrisken i ett försök att få lite extra avkastning. Dagens pensionärer förväntas leva längre än tidigare generationer och de flesta behöver en viss andel av tillväxt i sina investeringar för att säkerställa att de inte överlever sina pengar.
Dagens pensionärer kan räkna med att leva längre än tidigare generationer och de flesta behöver en viss grad av tillväxt från sina investeringar för att säkerställa att de inte överleva sina pengar. Även för yngre investerare är detta tillvägagångssätt viktigt.
I fallet med en pensionär har kanske delar av portföljen reserverats för olika ändamål. Den första tranchen skulle kunna vara avsatt för att hantera behov under innevarande år och kanske två till fem år framåt. Denna del av portföljen skulle vara i likvida medel. Den mellersta tranchen skulle innehålla utdelningsbetalande aktier och andra inkomstbringande instrument med en måttlig tillväxt. En viss del av kassaflödet från denna del av portföljen kan användas för att fylla på kontantdelen. Den sista tranchen eller andelen skulle vara avsatt för tillväxt. Denna del skulle innehålla aktier och andra tillväxtinriktade instrument som skulle bidra till att investeraren inte överlever sina pengar.
Slutsats
Det har varit en tuff tid för investerare som söker inkomster. Vissa rådgivare har föreslagit att utdelningsbetalande aktier som ett alternativ till mer traditionella räntebärande instrument. Faktum är att utdelningsbetalande aktier är fortfarande aktier och bära risker som överstiger de flesta traditionella räntebärande instrument. Finansiella rådgivare kan hjälpa kunder som försöker navigera denna fråga titta på sätt att uppnå sina mål samtidigt som risker de är bekväma med.
