obligationsmarknaden Archives

Finansmarknaden, kapitalmarknaden och penningmarknaden

Vad skiljer mellan finansmarknaden, kapitalmarknaden och penningmarknaden? Vissa använder sig av dessa begrepp som synonymer för varandra, men det är fel. I nedanstående artikel förklarar vi skillnaderna mellan dessa marknader och hur de fungerar.

En finansiell marknad är en marknad som sammanför köpare och säljare så att de kan handla med finansiella tillgångar såsom aktier, obligationer, råvaror, derivat och valutor. Syftet med en finansiell marknad är att sätta priser för den globala handeln, anskaffa kapital och överföra likviditet och risk. Även om det finns många komponenter i en finansiell marknad, är de vanligaste penningmarknaden och kapitalmarknaden.

Penningmarknaden används för handel med korta värdepapper, vanligtvis tillgångar med en löptid på upp till ett år. Omvänt används kapitalmarknaderna för långfristiga tillgångar, för alla tillgångar med längre löptid än ett år. Kapitalmarknaderna omfattar eget kapital, det vill säga aktiemarknaden, och skulder, det vill säga obligationsmarknaden. Tillsammans utgör penning- och kapitalmarknaderna en stor del av den finansiella marknaden och används ofta tillsammans för att hantera likviditet och risker för företag, myndigheter och privatpersoner. Finansmarknaden, kapitalmarknaden och penningmarknaden

Kapitalmarknaden

Kapitalmarknaderna är kanske de mest följt marknader i världen. Både aktie- och obligationsmarknaderna följs noga och deras dagliga rörelser används som värdemätare för den allmänna ekonomiska situationen på världsmarknaden. Som ett resultat granskas även de de institutioner som är verksamma på kapitalmarknaderna – börser, affärsbanker och alla typer av företag, inklusive icke bank institutioner såsom försäkringsbolag och hypoteksbanker noga.

De institutioner som verkar på kapitalmarknaderna använder dem för att anskaffa kapital för långsiktiga ändamål, såsom fusioner eller förvärv, för att utöka en verksamhet eller grunda nya företag, eller för andra projekt.

Företag och organisationer som söker pengar för långsiktiga syften kommer till en eller flera kapitalmarknader. På obligationsmarknaden kan företag emittera skuldebrev i form av företagsobligationer, precis som både kommuner, landsting och staten. På samma sätt kan företag besluta att samla in pengar genom att emittera aktier på en börs, det vill säga på aktiemarknaden. Statliga företag är vanligtvis inte börsnoterade och brukar därmed inte genomföra nyemissioner. Företag och myndigheter som utfärdar aktier eller obligationer anses vara säljarna på dessa marknader.

Köparna, eller investerare, köper aktier eller obligationer av säljarna och handlar med dem. När säljaren eller utgivaren placera värdepapper på marknaden för första gången brukar det benämnas primärmarknaden. Omvänt, om värdepapperen redan har utfärdats och nu handlas bland köpare, det vill säga investerarna, görs detta på andrahandsmarknaden. Säljarna får in pengar på försäljningen i den primära marknaden, inte på andrahandsmarknaden även om de har ett intresse av resultatet (prissättning) av sina värdepapper på andrahandsmarknaden.

Köparna av värdepapper på kapitalmarknaden tenderar att använda medel som är avsedda för långsiktiga investeringar. Kapitalmarknaderna är riskabla marknader och används vanligtvis inte för att investera kortsiktigt kapital. Många investerare använder kapitalmarknaderna för att spara till pensionen och utbildning, så länge som investerare har långa tidsperspektiv, vilket innebär att de vanligtvis är unga och är risktagare.

Penningmarknaden

Penningmarknaden fungerar i allmänhet vid sidan av kapitalmarknaderna. Medan investerare är villiga att ta på sig mer risk och har tålamod att investera på kapitalmarknaderna är penningmarknaden en bra plats att ”parkera” det kapital som behövs inom en kortare tidsperiod – vanligtvis ett år eller mindre. De finansiella instrument som används på kapitalmarknaderna inkluderar aktier och obligationer, men de instrument som används på penningmarknaden inkluderar inlåning, säkerheter lån, accepter och växlar. Institut som är verksamma på penningmarknaderna är bland annat centralbanker, affärsbanker och acceptanshus,

Penningmarknaden erbjuder en mängd olika funktioner för antingen enskilda individer, företag eller statliga myndigheter. Likviditeten är ofta det huvudsakliga syftet för att komma åt penningmarknaderna. När kortfristiga skulder utfärdas, är det ofta för att täcka driftskostnader eller rörelsekapital för ett företag eller en regering och inte för kapitalförbättringar eller storskaliga projekt. Företag kanske vill investera pengar över natten och vänder sig då till penningmarknaden för att åstadkomma detta, eller de kan behöva för att täcka löner och går till penningmarknaden för att hjälpa. Penningmarknaden spelar en viktig roll för att garantera företag och regeringar kan upprätthålla en lämplig nivå av likviditet på daglig basis, utan att behöva ta dyra lån men också så att de kan få en ränta, om än så liten, på sin överskottslikviditet.

Investerare, å andra sidan, använder penningmarknaderna att investera pengar på ett säkert sätt. Till skillnad från kapitalmarknaderna anses penningmarknaderna omfatta en låg risk; riskaverta investerare är villiga att agera på dem med förväntan att likviditeten är lättillgänglig. Äldre personer som lever på en fast inkomst använder ofta penningmarknaderna på grund av säkerheten i dessa typer av investeringar.

Sammanfattning

Det finns både skillnader och likheter mellan kapital- och penningmarknaden. Från emittenten eller säljarens synpunkt ger båda marknaderna en möjlighet att upprätthålla tillräcklig finansiering. Målet som säljare på varje marknad varierar beroende på likviditetsbehov och tidshorisont. På samma sätt har investerare eller köpare har unika skäl för att gå till respektive marknad: Kapitalmarknaderna erbjuder investeringar med högre risk, medan penningmarknaden erbjuder säkrare tillgångar; penningmarknadens avkastning är ofta låg men stabil, medan kapitalmarknaderna ger högre avkastning men också högre risk. Storleken på kapitalmarknaden återvänder är ofta en direkt korrelation till risknivån, men det är inte alltid fallet. Finansmarknaden, kapitalmarknaden och penningmarknaden

Kan fallna änglar ge ännu högre avkastning?

Kan fallna änglar ge ännu högre avkastning? Marknaden för High Yield obligationer, så kallade högavkastande obligationer kommer med största sannolikhet att få se ett inflöde av så kallade fallna änglar eller fallen angels som de brukar kallas för på engelska. Kan dessa ge högre avkastning än vanliga obligationer?

Fallna änglar är sådana obligationer vars kreditvärdighet har sänkts från investment grade (BBB- eller högre) till hög avkastning (BB + och lägre). Även om denna trend kan verka oroande för de investerare som jagar en hög direktavkastning är det nödvändigtvis inte en dålig sak. Fallna änglar har ofta en högre kvalitet än den genomsnittliga företagsobligationen med samma kreditbetyg, ger en högre avkastning och har större chanser att öka sitt kreditbetyg till investment grade. Det betyder att Därför en tillströmning av dessa företag skulle kunna öka den långsiktiga avkastningspotentialen för sektorn av högavkastande obligationer.

Fallna änglar ger högre direktavkastning

På den europeiska obligationsmarknaden har fallna änglar historiskt sett gett en högre avkastning än högavkastande företagsobligationer. Skillnaden är signifikant, skillnaden i avkastning har legat på mer än tre (3) procent årligen under de senaste tio åren. Under de senaste 14 åren har de fallna änglarna överträffat högavkastande företagsobligationer under 10 av dessa år.

(klicka för att förstora)

Det finns anledningar till att fallna änglar har lyckats bättre än de högavkastande obligationerna, nedan har vi listan några av dessa anledningar.

Lägre sannolikhet för en nedgradering

Efter att ha nedgraderats till icke-investment grade tenderar kreditbetyget för en fallen ängel att vara stabilt. Per den 31 december 2015 hade 88 procent av de europeiska fallna änglarna ett kreditbetyg i kategorin BB, medan endast 4 procent hade ett kreditbetyg på CCC+ eller lägre.

Högre sannolikhet för uppgradering

Precis som fallna änglar ser färre nedgraderingar än högavkastande obligationer tenderar de också att ha en högre sannolikhet att uppgraderas i framtiden, ofta på grund av ledningen inleder betydande åtgärder för att förändra kapitalstrukturen och skuldsättningen.

Priserna tenderar att falla innan en nedgradering

När ett företags framtida utsikter försämras, säljs deras obligationer av till lägre kurser i väntan på framtida nedgraderingar. Det betyder att när en fallen ängel kommer med i ett index för högavkastande obligationer så har nedgraderingen redan skett och priserna redan rasat.

Priserna stiger ofta efter en nedgradering

Eftersom priserna på dessa obligationer faller tenderar de också att börja stiga därefter. Detta beror delvis på tekniska faktorer – många högavkastande investerare börjar köpa obligationer för att minska deras tracking error till index – men också på grund av fundamenta. Fallna änglar tenderar att vara större än genomsnittsföretaget som gett ut en högavkastande obligation och har fler alternativ för att bevara eller förbättra sina betyg, allt från avyttring av tillgångar eller aktieemissioner kontra mindre företagen.

Baserat på studier från bland annat Merrill Lynch kan vi anta att vi kommer att få se en större volym på den europeiska obligationsmarknaden, i första hand bland de så kallade fallna änglarna, redan under 2016. Det är inte omöjligt att de fallna änglarna kan komma att öka denna delmarknads volym med mellan tio och tolv procent. Detta innebär att de fallna änglarna kommer attraktiva investeringsmöjligheter eftersom den europiska marknaden för nedgraderade emittenter är mer diversifierad över flera sektorer än vad den är i USA där det i första hand är råvarubolag som har nedgraderats.

Betänk emellertid att bara för att de fallna änglarna historiskt sett har gett en högre avkastning betyder det inte att det alltid kommer att vara så. Under 2010 och 2011 utvecklades de fallna änglarna sämre än efterställda banklån och perifera euroobligationer.

Tystnad kring Wall Streets mäklarbord

Det råder Tystnad kring Wall Streets mäklarbord. Under den senaste månaden har vi sett hur ledningarna för de olika finansiella företagen på Wall Street försökt förklara för sina aktieägare varför intäkterna från handeln med finansiella instrument har minskat. Vi har sett detta hos både JPMorgan, Citi och Goldman Sachs.

Som grafen visar har framförallt obligationsmarknaden varit utsatt för ett enormt tryck under 2014, handeln med valutor är ned med 45 procent jämfört med samma period 2013, företagsobligationerna med cirka 15 procent.

Det finns ett antal förklaringar till dess nedgångar, bland annat makrofaktorer som kan kopplas till finans-eller penningpolitik, regleringar, eller den låga tillväxten globala ekonomin. Den viktigaste orsaken sägs emellertid vara av ekonomisk art och att volatiliteten har varit extremt låg. VIX ligger nu nästan 40 procent under sitt tioårsgenomsnitt, euron har handlats i sitt smalaste spann sedan starten för 15 år sedan, volatiliteten på räntesidan ligger nästan 35 procent under sitt tioårsgenomsnitt. Tillsammans gör det att investerarna inte längre är lika intresserade av att hedga och av så kallade opportunistiska investeringar. Handlar inte kunderna tjänar inte mäklarföretagen pengar. Vi noterar emellertid att grafen visar på att aktiehandeln är relativt oförändrad.

Trading desks can be either large or small depending on the organization and are occupied by licensed traders, usually specializing in trading one particular type of investment product (e.g. forex traders, commodities traders, stock traders, etc.). The instantaneous trade executions can be particularly important for day traders looking for arbitrage opportunities that usually last only minutes or even seconds.