globala ekonomin Archives

Fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016

Den globala ekonomin har levererat besvikelser ett upprepat antal tillfällen då tillväxten under de senaste åren dragits ned av lågkonjunkturer i stora ekonomier som Eurozonen och Japan, men också i Kina och andra tillväxtekonomier. 2016 kan mycket väl vara det bästa året för världsekonomin sedan 2011, då tillväxttakten beräknas öka till 3,6 procent (från 3,1 procent 2015), i enlighet med Internationella valutafonden (IMF). Följande fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin bör stödja de globala tillväxtutsikterna under 2016.

Monetär stimulans

USA är om den enda stora ekonomin där penningpolitiken har stramats åt efter att Federal Reserve höjde sin styrränta i december 2015 för första gången på nästan ett decennium. I resten av världen är emellertid de monetära kranarna är fortfarande öppna. Ett antal stora ekonomierna, inklusive Europa, Japan, Indien, Kanada och Kina har fortsatt sin lätta pengar politik genom kvantitativa lättnader (QE) eller lägre räntor för att stimulera sina ekonomier. Investerarna mottagning av dessa stimulansåtgärder är fortsatt generellt positiv, vilket framgår av den euforiska reaktionen i 2015 till Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghis tillfälliga proklamationer av fler stimulansåtgärder för euroområdet

Valutadepreciering

Skillnaderna i penningpolitiken mellan USA och resten av världen har resulterat i en kraftig ökning av dollarns värde sedan mitten av 2014. Den amerikanska dollarn härskade i valutavärlden 2015 och har vunnit mark mot alla större valutor. De valutor som klarat sig sämst mot dollarn under 2015 är den brasilianska realen (-33 procent), Sydafrikas Rand (-25 procent), den ryska rubeln (-20 procent) och den kanadensiska dollarn (-16 procent). Nationer som Brasilien, Ryssland och Kanada är stora exportörer råvaror/energi, och en lägre inhemsk valuta mildrar några av de skador som tillfogats dessa ekonomier genom fallande energi- och råvarupriser.

En lägre valuta stimulerar även icke-energiexport, som omfattar sektorer såsom tillverkningsindustrin och turismen. I Kanada till exempel, ökade exporten med 9,4 procent under det tredje kvartalet 2015, som leds av bilar och konsumtionsvaror. Sammantaget bör valutadeprecieringen som drabbade många stora exportländer 2015 öka exporten och begränsa importen 2016, en kombination som kan öka BNP-tillväxten för dessa nationer. Förbehållet här är att den skenande dollarn inte bör leda till stress i tillväxtvalutor, eftersom detta skulle kunna ha en negativ inverkan på deras ekonomier.

Billig olja (och råvaror)

Baksidan är att många stora ekonomier är stora importörer av råolja. År 2015 gick Kina om USA som världens största oljeimportör och Indien knep plats nummer tre från Japan. Eftersom dessa ekonomier är bland de största drivkrafterna för den globala ekonomin, innebär ett femtioprocentigt fall för priset på råolja sedan toppen 2014 att den globala tillväxten förväntades öka mer än väntat, från 0,3 procent till 0,7 procent under 2015 enligt data från IMF. Bonusen från de lägre oljepriset uteblev emellertid eftersom andra faktorer hämmade den globala tillväxten, såsom en skarpare inbromsning än väntat i Kina och en ljummen tillväxttakt under det första halvåret i USA.

År 2016 bör den positiva effekten av lägre oljepriser som fallit med ytterligare 30 procent sedan 2015 börja märkas i ekonomier som USA, Storbritannien, Indien och Japan. Priserna på metaller och andra råvaror sjönk även under 2015 till fleråriga bottnar, och även om det stavas fortsatt dåliga nyheter för råvaruexporterande länder är det goda nyheter för de många stora ekonomier som är viktiga importörer av råvaror.

Frikoppling mellan Kina och den globala ekonomin

I sin 2015 World Economic Outlook från oktober påpekade IMF att även om Kinas ekonomi fortsätter att bromsa, kommer denna effekt på den globala tillväxten under 2016 att kompenseras genom en uppmuntrande utveckling på annat håll. Tillväxttakten för de utvecklade ekonomierna väntas öka, eftersom den amerikanska ekonomin tar fart och euroområdet och Japan gynnas av fortsatta kvantitativa lättnader. IMF konstaterade också att även om många tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, till exempel Brasilien, Ryssland, vissa latinamerikanska länder och flera nationer i Mellanöstern som lidit ”ekonomisk nöd” 2015 fortfarande kämpar 2016 så bör deras ekonomier förbättras.

Dessutom kommer Indien fortsätter att vara världens snabbast växande ekonomi för andra året i rad. Kombinationen av dessa faktorer innebär att så länge den kinesiska ekonomin inte faller som en sten 2016 bör förbättrade tillväxtutsikter för resten av världen kompensera en kvardröjande nedgång i Kina, världens näst största ekonomi. Denna utveckling är en förbättring från mindre rosiga utsikter i början av 2015, då många ekonomier, inklusive Kina tycktes vara på väg mot ekonomisk turbulens. Under 2016 bedöms utsikterna för att den globala ekonomin frikopplar sig från ett allt svagare Kina vara ljusare än på många år vilket är den sista av de fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016.

Vad stigande oljepriser betyder för ekonomin

Vad stigande oljepriser betyder för ekonomin. Under större delen av 2014 har aktiekurserna stigit på världens börser trots rubriker som borde kunnat stoppa uppgångarna. Detta förändrades emellertid under förra veckan när de amerikanska börserna backade som en följd av nyheten om det upptrappade våldet i Irak. Vi har titta på vad stigande oljepriser betyder för ekonomin.

Varför de olika börsreaktionerna? Händelserna i Irak utgör en större risk för marknader än många av de andra geopolitiska oroshärdarna som vi sett under 2014, men framförallt så finns det en tydlig koppling mellan konflikten i Irak och den globala ekonomin: energipriser.

Oljepriser steg under förra veckan när våldet eskalerade i Irak, ett land som producerar mer än tre miljoner fat olja per dag, i en tid då produktionen har redan minskat i många andra delar av Mellanöstern vilket neutralisera fördelen med en stigande amerikanska oljeproduktion. West Texas Intermediate (WTI), det amerikanska oljeriktmärket, handlas över 107 USD per fat, medan Brent Crude, det globala riktmärket, drabbades cirka 114 USD per fat.

Även om en kortsiktiga uppgång i oljepriset på grund av sjunkande produktion i norra Irak inte är att betrakta som ett stort hot, skulle en långvarig prisökning sätta ytterligare press på den globala ekonomin, bland annat på de amerikanska och europeiska konsumenterna som fortfarande befinner sig i ett läge av försiktighet. I början av denna vecka visade våldet i Irak inga tecken på att avta och det förefaller som om krisen i Mellanöstern inte kommer att få en snabb lösning. Den mest viktiga effekten av denna oro är emellertid inte den kortsiktiga påverkan på oljeproduktionen och energipriserna, det är att upproret i Irak och inbördeskriget i Syrien har potential att dramatiskt förändra de nationella gränserna i Mellanöstern.

Med andra ord kan den nu uppkomna situationen i Mellanöstern komma att få långsiktiga konsekvenser och potentiellt betydande förändringar av de internationella gränserna. Enligt detta scenario kan energipriserna förbli höga under en lång tid framåt vilket skulle kunna fungera som en våt filt på flera stora ekonomier, inklusive USA, Kina och Indien.

För investerarna innebär högre oljepriser i kombination med rimliga värderingar inom energisektorn att vi får se hur fler och fler viktar över sina placeringar mot energisektorn. Problemet är att högre priser på råolja och naturgas innebär att västvärldens konsumenter som redan tidigare känner av en ekonomisk motvind i form av med en långsam lönetillväxt och hög personlig skuldsättning inte får det bättre inom en överskådlig tid.