Irak Archives - ETFBloggen

Hur lågt kan oljepriset falla?

Under det senaste året har bilisterna möts av billigare bensinpriser när de tankat (utom när regeringar världen över bestämt sig för att höja skatten på detta drivmedel). Vi har sett hur oljepriset noterat rekordlåga nivåer och det är bland de lägsta bensinpriserna på tio år. För många konsumenter är detta en välkommen utveckling, men oljebolagen har däremot stora problem och det är inte enbart ifråga om lönsamheten. I denna text tittar vi närmare på ett par av orsakerna till prisfallet på oljemarknaden och framtidsutsikterna för oljan. Hur lågt kan oljepriset falla?

Orsaken till prisfallet på oljemarknaden

Även om det finns ett stort antal olika typer av råolja är det i huvudsak två sorter som betraktas som en allmän standard av oljemarknaden, West Texas Intermediate (WTI) och Brent. WTI, den ljusa söta oljan som finns i USA har noterat ett prisfall på cirka 60 procent från sin senaste topp på 107 USD per fat. Priset på Brent har gått marginellt bättre, men likväl noterar vi en mer än femtioprocentig nedgång för denna råolja från dess senaste topp på 114 USD per fat. Brentolja, en söt lätt råolja från Nordsjön, är allmänt accepterat som markör för globala oljeinköp och fungerar som en bättre indikator på världsmarknaden, särskilt i Europa och Mellanöstern.

I juni 2014 låg priset för en gallon blyfri bensin i USA på i genomsnitt 3,65 USD, något som skall jämföras med dagens priser på 2,45 USD. Prisminskningen ligger på cirka 33 procent, men det motsvarar nästan prisfallet på råoljan. Att siffrorna skiljer sig åt beror på kostnader relaterade till raffineringen, skatter och distributionskostnader, samtliga ganska fasta kostnader som sällan fluktuerar.

Varför har vi då sett en nedgång i råoljepriset? Det nuvarande priset steget kan delvis tillskrivas följande faktorer:

Grundläggande utbud och efterfrågan

Världen, och USA i synnerhet, är full av olja. Tack vare hydraulisk spräckning, så kallad frackning, och de framsteg med horisontell borrning som har gjorts har USA ökat sin produktion av skifferolja, och har till och med börjat lagra olja för framtida bruk. I USA har de inhemska oljelagren nått den högsta nivån på mer än 80 år och USA har ersatt import av olja med egen produktion. Av den energi som konsumerades i USA 2014 levererade inhemska producenter 89 procent, vilket minskat USAs beroende av olja från utländska aktörer.

USAs växande oljelager tillsammans med en avtagande ekonomisk tillväxt i Europa och Asien, i huvudsak Kina, har lett till en minskad efterfrågan på olja. Trots en avtagande global efterfrågan har de stora oljeproducenterna fortsatt sin storskaliga produktion vilket ökar lagren ytterligare.

Den amerikanska dollarn

Efter att ha tagit sig ut recessionen ser vi nu hur den amerikanska ekonomin återhämtar sig. En direkt effekt av att den amerikanska ekonomin har återhämtat sig är att värdet på dollarn har stigit i förhållande till andra valutor. Precis som så många andra råvaror prissätts råolja i dollar, vilket betyder att olja kostar mindre i USA än vad det gör utanför landets gränser. Resultatet är att oljepriser faller mindre för de länder som bäst behöver billig olja. Detta medför också att trycket ökar på de ekonomier som kämpar mest för att få det gå ihop, något som i sin tur lett till en minskad efterfrågan och ett lägre pris eftersom dessa länder inte har råd att köpa oljan längre.

Geopolitiska orsaker

Globala konflikter har länge dikterat marknadsprognoserna för oljepriset. Analytiker trodde först att det inbördeskrigen i Irak och skulle störa leveranserna, men detta skedde inte. Libyens produktion har tredubblats sedan juni förra året och Irak pumpar dagligen upp 3,1 MMbd.

Oljepriset kan också fortsätta att falla om en överenskommelse nås mellan Iran och USA om Teherans nukleära program eftersom Iran skulle bidra med ytterligare råolja till överutbudet på den globala marknaden. Priserna har redan sjunkit i förtid som den senaste utvecklingen tyder på att detta kommer att ske.

Kommer oljepriset att återhämta sig?

De flesta aktörer som tittar på oljepriset är överens om att under de kommande åren så är det sannolikt att anta att oljepriset förblir lågt. I USA fortsätter produktionen även om oljebolagen minskar antalet aktiva riggar. Antalet riggar har sjunkit till den lägsta nivån på många år, men samtidigt har inte oljelagren varit så här höga sedan 1930.

Överutbudet från OPECs medlemsländer kommer sannolikt att bestå. Saudiarabien är världens största exportör av råolja, och i syfte att dominera marknaden har landet valt att upprätthålla produktionen att underminera sina konkurrenter. Saudiarabien har gott om likvider och väl förberett att överleva intäktsminskningar.

Ett fortsatt lågt oljepris kan komma att leda till ett försörjningsavbrott på de iranska, irakiska och libyska marknaderna, som alla behöver hållbara oljepriser för att kunna göra en vinst. Arbetet med att tillskjuta investeringskapital för att utveckla djuphavsreserver och skifferfyndigheter i länder som Argentina och Venezuela har visat sig vara oekonomiskt. Det har också visat sig att de låga oljepriserna har varit skadliga för den nordamerikanska skifferindustrin som inte kan uppgå en ekonomisk lönsamhet om oljepriset faller för lågt.

Då en långsam ekonomisk tillväxt förutspås i de flesta länder i den utvecklade världen och många emerging markets kommer detta sannolikt att leda till en minskad efterfrågan på olja. Detta gäller i synnerhet Kina som just nu upplever den långsammaste ekonomiska tillväxten på flera årtionden.

Det finns emellertid faktorer som kan komma att leda till stigande oljepriser. Den amerikanska dollarn kan komma att försvagas. Efterfrågan på olja kan lätt stiga i spåren av en oväntad väderhändelse som då kan komma att hota lokala leveranser. Det ständigt föränderliga geopolitiska klimat bidrar också till priset på råolja vilket framgick tydligt vid krisen i Jemen efter saudiska flyganfall.

Slutsats

Den globala oljeproduktionen ökar snabbare än konsumtionen. OPEC-medlemmarna har inte justerat produktionsnivåer i enlighet med vad som överenskommits trots ett överskott i oljeproduktionen, och den amerikanska skifferboomen genererar en produktion om 4 miljoner fat per dag (MMbd), upp från 1,2 MMbd förra året. Såvida inte den nuvarande produktionen bromsas eller efterfrågan växer kommer oljepriset sannolikt inte att stiga under de annalkande månaderna. Detta är goda nyheter för amerikanska konsumenter, men inte så mycket för oljebolagen.

Oljepriset

Besvärlig sommar för oljan

Besvärlig sommar för oljan. Trots en kraftig oro i några av världens oljeproducerande länder så har oljepriset haft det besvärligt då både ett rikligt utbud och en svag efterfrågan fortsätter att tynga denna energiråvara. Vid dagens oljepris har Brentoljan fallit med cirka sex procent under sommaren, och med tolv procent sedan i juli när uppgifterna om att ISIS segrat i Irak först nådde marknaden. Det har varit en besvärlig sommar för oljan.

I veckan kunde oljehandlarna ta del av ytterligare negativa nyheter, i alla fall för dem som har långa positioner. Libyen meddelade att landet skulle återuppta sin oljeexport från Es Sider, landets största terminal, tillika den sista som stängdes av oroligheterna i landet. Kombinerat med uppgifterna om att Libyen har återupptagit oljeproduktionen vid landets största oljefält, Sharara, i västra delen av Libyen så ser det ut som det inte finna några som helst utbudsproblem. I och med den återupptagna produktionen har den libyska produktionen har nu hoppat till 560 000 fat per dag, fyra gånger så högt som i maj i år.

När det gäller Irak är större delen av detta lands oljeproduktion koncentrerad till södra del, som till skillnad från de norra delarna av landet som kontrolleras av rebellerna, ser vi marginella produktionsstörningar.

Västerländska sanktioner mot den ryska inblandningen

Samtidigt ser vi hur de sanktioner som västvärlden vidtagit mot Ryssland för att straffa landet för dess inträde i Ukraina inte har lett till minskade flöden till Europa, sommarens efterfrågan har legat i linje med tidigare år skriver IEA, International Energy Agency som efter den oavbrutna skifferoljeboomen i USA bedömer att den genomsnittliga produktionsökningen kommer att hamna på 1,6 mb/dag, en uppgång med 2,9 procent jämfört med 2013. Samma siffra 2013 var 2,5 procent.

Den andra faktorn som tynger priserna är bristande efterfrågan, särskilt i Europa, där den ekonomiska tillväxten till synes har avstannat. Tysk konsumtion i Q2 sjönk med 6 procent jämfört med samma period året, medan den italienska efterfrågan föll mer än 3 procent i juli. Kina såg också sin tillväxtefterfrågeprognos sänkas till 2,9 procent från en tidigare 3,3 procent vilket är en effekt av att den kinesiska ekonomin fortsatt att avta.

West Texas Intermediate, WTI, har drabbats ännu hårdare och denna olja har rasat med cirka tio procent sedan i juni.

Källa Stockletter.se

Vad stigande oljepriser betyder för ekonomin

Vad stigande oljepriser betyder för ekonomin. Under större delen av 2014 har aktiekurserna stigit på världens börser trots rubriker som borde kunnat stoppa uppgångarna. Detta förändrades emellertid under förra veckan när de amerikanska börserna backade som en följd av nyheten om det upptrappade våldet i Irak. Vi har titta på vad stigande oljepriser betyder för ekonomin.

Varför de olika börsreaktionerna? Händelserna i Irak utgör en större risk för marknader än många av de andra geopolitiska oroshärdarna som vi sett under 2014, men framförallt så finns det en tydlig koppling mellan konflikten i Irak och den globala ekonomin: energipriser.

Oljepriser steg under förra veckan när våldet eskalerade i Irak, ett land som producerar mer än tre miljoner fat olja per dag, i en tid då produktionen har redan minskat i många andra delar av Mellanöstern vilket neutralisera fördelen med en stigande amerikanska oljeproduktion. West Texas Intermediate (WTI), det amerikanska oljeriktmärket, handlas över 107 USD per fat, medan Brent Crude, det globala riktmärket, drabbades cirka 114 USD per fat.

Även om en kortsiktiga uppgång i oljepriset på grund av sjunkande produktion i norra Irak inte är att betrakta som ett stort hot, skulle en långvarig prisökning sätta ytterligare press på den globala ekonomin, bland annat på de amerikanska och europeiska konsumenterna som fortfarande befinner sig i ett läge av försiktighet. I början av denna vecka visade våldet i Irak inga tecken på att avta och det förefaller som om krisen i Mellanöstern inte kommer att få en snabb lösning. Den mest viktiga effekten av denna oro är emellertid inte den kortsiktiga påverkan på oljeproduktionen och energipriserna, det är att upproret i Irak och inbördeskriget i Syrien har potential att dramatiskt förändra de nationella gränserna i Mellanöstern.

Med andra ord kan den nu uppkomna situationen i Mellanöstern komma att få långsiktiga konsekvenser och potentiellt betydande förändringar av de internationella gränserna. Enligt detta scenario kan energipriserna förbli höga under en lång tid framåt vilket skulle kunna fungera som en våt filt på flera stora ekonomier, inklusive USA, Kina och Indien.

För investerarna innebär högre oljepriser i kombination med rimliga värderingar inom energisektorn att vi får se hur fler och fler viktar över sina placeringar mot energisektorn. Problemet är att högre priser på råolja och naturgas innebär att västvärldens konsumenter som redan tidigare känner av en ekonomisk motvind i form av med en långsam lönetillväxt och hög personlig skuldsättning inte får det bättre inom en överskådlig tid.