Fördelar och nackdelar med att investera i guld

Fördelar och nackdelar med att investera i guldFördelar och nackdelar med att investera i guld

Marknaden fokuserar åter på ädelmetaller. När guldpriset handlas kring 1 300 USD per troy ounce får vi en hel del förfrågningar, både vart guldpriset skall gå framöver och vilket som är det bästa sättet att investera i guld.

Generellt uppstår dessa frågor när denna tillgångsklass stiger eller när det finns stor global osäkerhet. Dessa dagar har vi lite av båda, så det är en bra tid för klarhet i frågan. Låt oss börja med för och nackdelar med att investera i guld (och andra ädelmetaller).

Fördelar

1. Kanske är den största fördelen att köpa guld att säkra deflation, samtidigt som det hjälper en portfölj att bekämpa potentiell inflation. Det finns studier som visar att guld historiskt växer med inflationen, med 1970-talet som ett utmärkt exempel. Investerare som istället för att parkera en stor summa pengar på ett bankkonto, som i allmänhet blir mindre än inflationen, kan köpa guld för att upprätthålla sin köpkraft. Därefter flockar de under deflateringstiderna när konsumenter förlorar sin tro på regeringen och ekonomin, till en beprövad värdebevarare som guld (t ex den stora depressionen).

2. Guld betraktas i allmänhet som en säkerhetsinvestering på grund av de dagar då amerikanska dollarn var fullt uppbackad av guld. Under tider med extrem osäkerhet i marknaden strömmar en enorm mängd pengar till guld (vilket tenderar att leda till uppvärdering eller ”utbudet motsvarar efterfrågan”). Även om det finns betydligt mer amerikansk valuta än guld i dessa dagar kvarstår den gamla mentaliteten som en safe haven.

3. Guld är en konkret investering som i allmänhet har sitt inneboende värde. Begreppet är: Om den globala ekonomin kollapsar, kommer guld (och andra metaller) att behålla sitt värde.

4. Guld är ett annat sätt att diversifiera en portfölj och fungera som en equity hedge.

Nackdelar

1. I domedagsscenariot av en global ekonomisk och valutakollaps, vem säger att ädelmetaller kommer att vara standardvalutan? Vad händer om ”värde” bestäms av bitcoin eller byteshandel? Detta är den gemensamma fördjupningsdagen för heavy metal-investerare.

2. Investering i guld kommer inte att ge någon inkomst som ränta från obligationer eller utdelningar från aktier).

3. Som en fristående investering är guld mycket ineffektiv. Den långsiktiga förväntade avkastningen på guld handlar om inflationen. Men det kommer med en oproportionerlig mängd risk.

4. För denna avkastning har guld en hög volatilitet. Vanligtvis är det för den konservativa investeraren svårt att hantera. Det är mycket vanligt att se en 10-15% sving i båda riktningarna.

Guldpriset

Den mexikanska peson på lägsta nivån mot dollarn någonsin

Den mexikanska peson på lägsta nivån mot dollarn någonsin

Under dagen har den mexikanska peson kommit att handlas på sin lägsta nivå mot dollarn någonsin, och valutaparet handlas nu på 20.4735 medan investerarna börjar agera efter chocken av det amerikanska valresultatet.

Den senaste tidens volatila handel i den mexikanska peson har varit starkt påverkad av dramat i det amerikanska valet. Under dagen har peson svängt med mer än 15 procent från sin högsta och lägsta nivå i och med osäkerheten kring Donald Trump som president i USA.

Håll ett öga på den mexikanska centralbanken under de närmaste dagarna.

USDMXN

Mexikansk peso (Mex$ – Peso mexicano nuevo) är den valuta som används i Mexiko i Nordamerika. Valutakoden är MXN. 1 Peso = 100 centavos.

Valutan infördes under år 1993 och ersatte den tidigare mexikanska peson som har funnits i olika varianter sedan år 1535. Vid det senaste bytet var omvandlingen 1 MXN = 1000 Peso.

Den mexikanska peson var fram till år 1857 den giltiga valutan i stora delar av Nordamerika och även i nuvarande USA trots att den egna US-dollarn givits ut sedan år 1785.

Valutan ges ut av Banco de México, Banxico – BDM som ombildades 1925 och har huvudkontoret i Mexico city.

Hur lågt kan oljepriset falla?

Hur lågt kan oljepriset falla?

Under det senaste året har bilisterna möts av billigare bensinpriser när de tankat (utom när regeringar världen över bestämt sig för att höja skatten på detta drivmedel). Vi har sett hur oljepriset noterat rekordlåga nivåer och det är bland de lägsta bensinpriserna på tio år. För många konsumenter är detta en välkommen utveckling, men oljebolagen har däremot stora problem och det är inte enbart ifråga om lönsamheten. I denna text tittar vi närmare på ett par av orsakerna till prisfallet på oljemarknaden och framtidsutsikterna för oljan. Hur lågt kan oljepriset falla?

Orsaken till prisfallet på oljemarknaden

Även om det finns ett stort antal olika typer av råolja är det i huvudsak två sorter som betraktas som en allmän standard av oljemarknaden, West Texas Intermediate (WTI) och Brent. WTI, den ljusa söta oljan som finns i USA har noterat ett prisfall på cirka 60 procent från sin senaste topp på 107 USD per fat. Priset på Brent har gått marginellt bättre, men likväl noterar vi en mer än femtioprocentig nedgång för denna råolja från dess senaste topp på 114 USD per fat. Brentolja, en söt lätt råolja från Nordsjön, är allmänt accepterat som markör för globala oljeinköp och fungerar som en bättre indikator på världsmarknaden, särskilt i Europa och Mellanöstern.

I juni 2014 låg priset för en gallon blyfri bensin i USA på i genomsnitt 3,65 USD, något som skall jämföras med dagens priser på 2,45 USD. Prisminskningen ligger på cirka 33 procent, men det motsvarar nästan prisfallet på råoljan. Att siffrorna skiljer sig åt beror på kostnader relaterade till raffineringen, skatter och distributionskostnader, samtliga ganska fasta kostnader som sällan fluktuerar.

Varför har vi då sett en nedgång i råoljepriset? Det nuvarande priset steget kan delvis tillskrivas följande faktorer:

Grundläggande utbud och efterfrågan

Världen, och USA i synnerhet, är full av olja. Tack vare hydraulisk spräckning, så kallad frackning, och de framsteg med horisontell borrning som har gjorts har USA ökat sin produktion av skifferolja, och har till och med börjat lagra olja för framtida bruk. I USA har de inhemska oljelagren nått den högsta nivån på mer än 80 år och USA har ersatt import av olja med egen produktion. Av den energi som konsumerades i USA 2014 levererade inhemska producenter 89 procent, vilket minskat USAs beroende av olja från utländska aktörer.

USAs växande oljelager tillsammans med en avtagande ekonomisk tillväxt i Europa och Asien, i huvudsak Kina, har lett till en minskad efterfrågan på olja. Trots en avtagande global efterfrågan har de stora oljeproducenterna fortsatt sin storskaliga produktion vilket ökar lagren ytterligare.

Den amerikanska dollarn

Efter att ha tagit sig ut recessionen ser vi nu hur den amerikanska ekonomin återhämtar sig. En direkt effekt av att den amerikanska ekonomin har återhämtat sig är att värdet på dollarn har stigit i förhållande till andra valutor. Precis som så många andra råvaror prissätts råolja i dollar, vilket betyder att olja kostar mindre i USA än vad det gör utanför landets gränser. Resultatet är att oljepriser faller mindre för de länder som bäst behöver billig olja. Detta medför också att trycket ökar på de ekonomier som kämpar mest för att få det gå ihop, något som i sin tur lett till en minskad efterfrågan och ett lägre pris eftersom dessa länder inte har råd att köpa oljan längre.

Geopolitiska orsaker

Globala konflikter har länge dikterat marknadsprognoserna för oljepriset. Analytiker trodde först att det inbördeskrigen i Irak och skulle störa leveranserna, men detta skedde inte. Libyens produktion har tredubblats sedan juni förra året och Irak pumpar dagligen upp 3,1 MMbd.

Oljepriset kan också fortsätta att falla om en överenskommelse nås mellan Iran och USA om Teherans nukleära program eftersom Iran skulle bidra med ytterligare råolja till överutbudet på den globala marknaden. Priserna har redan sjunkit i förtid som den senaste utvecklingen tyder på att detta kommer att ske.

Kommer oljepriset att återhämta sig?

De flesta aktörer som tittar på oljepriset är överens om att under de kommande åren så är det sannolikt att anta att oljepriset förblir lågt. I USA fortsätter produktionen även om oljebolagen minskar antalet aktiva riggar. Antalet riggar har sjunkit till den lägsta nivån på många år, men samtidigt har inte oljelagren varit så här höga sedan 1930.

Överutbudet från OPECs medlemsländer kommer sannolikt att bestå. Saudiarabien är världens största exportör av råolja, och i syfte att dominera marknaden har landet valt att upprätthålla produktionen att underminera sina konkurrenter. Saudiarabien har gott om likvider och väl förberett att överleva intäktsminskningar.

Ett fortsatt lågt oljepris kan komma att leda till ett försörjningsavbrott på de iranska, irakiska och libyska marknaderna, som alla behöver hållbara oljepriser för att kunna göra en vinst. Arbetet med att tillskjuta investeringskapital för att utveckla djuphavsreserver och skifferfyndigheter i länder som Argentina och Venezuela har visat sig vara oekonomiskt. Det har också visat sig att de låga oljepriserna har varit skadliga för den nordamerikanska skifferindustrin som inte kan uppgå en ekonomisk lönsamhet om oljepriset faller för lågt.

Då en långsam ekonomisk tillväxt förutspås i de flesta länder i den utvecklade världen och många emerging markets kommer detta sannolikt att leda till en minskad efterfrågan på olja. Detta gäller i synnerhet Kina som just nu upplever den långsammaste ekonomiska tillväxten på flera årtionden.

Det finns emellertid faktorer som kan komma att leda till stigande oljepriser. Den amerikanska dollarn kan komma att försvagas. Efterfrågan på olja kan lätt stiga i spåren av en oväntad väderhändelse som då kan komma att hota lokala leveranser. Det ständigt föränderliga geopolitiska klimat bidrar också till priset på råolja vilket framgick tydligt vid krisen i Jemen efter saudiska flyganfall.

Slutsats

Den globala oljeproduktionen ökar snabbare än konsumtionen. OPEC-medlemmarna har inte justerat produktionsnivåer i enlighet med vad som överenskommits trots ett överskott i oljeproduktionen, och den amerikanska skifferboomen genererar en produktion om 4 miljoner fat per dag (MMbd), upp från 1,2 MMbd förra året. Såvida inte den nuvarande produktionen bromsas eller efterfrågan växer kommer oljepriset sannolikt inte att stiga under de annalkande månaderna. Detta är goda nyheter för amerikanska konsumenter, men inte så mycket för oljebolagen.

Oljepriset

Kaffe, ett år från toppnivån

Kaffe, ett år från toppnivån

Kaffe, ett år från toppnivån Kaffe nådde för ett år sedan en toppnotering, en så kallad all-time-high, efter det att torkan lamslog den brasilianska kaffeindustrin, och nu räknar en del analytiker med att det är dags för kaffepriset att komma i fokus igen.

Under förra året innebar utbudsbristen att priset på Arabica kaffe steg till 3 USD när råvaruhandlarna oroade sig för effekterna som den brasilianska torkan kunde få för priserna på råvarubörserna. Vissa säger att oron gick för långt vilket bidrog till att kaffepriset steg för mycket. En av de mest uppenbara anledningarna till att priset på kaffe steg så pass kraftigt på råvarumarknaderna var att köpare som de stora kafékedjorna Starbucks köpte större mängder kaffe än normalt i syfte att säkerställa att de skulle ha tillräckligt med kaffe för att kunna servera sina kunder även om torkan skulle fortsätta.

Sedan förra året har emellertid kaffepriset rasat, och i skrivande stund handlas kaffet cirka fem procent lägre än för två år sedan. Bland analytikerna höjs nu rösterna om att det kan vara dags för stigande kaffepriser inom kort.

Kaffe är en mycket volatil och komplex råvara, och dagens pris vare sig avspeglar en minskad efterfrågan eller ett ökat utbud. Istället speglar det ett lägre pris på den brasilianska valutan, realen. Många kaffeodlare väljer att inte sälja sin skörd till kaffeuppköparna då realen är så svag som den är i dagsläget. Istället försöker de vänta ut en uppgång för både realen och kaffepriset med en förhoppning om att kunna sälja till högre priser. Det är inte helt ovanligt att odlarna undanhåller sina skördar från världsmarknaden när priserna är för låga. Syftet med detta är att driva upp priserna på världsmarknaderna.

Dåliga skördar

Vid sidan av att många odlare väljer att undanhålla sina skördar från världsmarknaderna har brasilianska odlare fortfarande problem som är hänförliga till förra årets torka. Det är endast en del av kaffeplantorna som har återhämtat sig fullt ut, något som gör att även kommande skörd kan bli dålig. Det står redan nu klart att årets skörd kommer att bli lägre än den aggregerade efterfrågan. Det är ännu oklart hur mycket kaffe som kaffeodlarna kommer att plantera denna säsong, men flera analytiker tror att odlarna vill se ett högre pris innan de planerar ytterligare kaffe.

Efterfrågan

Ett högre kaffepris stödjs av en växande efterfrågan. I de utvecklade länderna är efterfrågan stabil, medan den i den övriga världen ökar kraftigt. Det är en framväxande medelklass som skapar en växande efterfrågan på kaffe. Kaffekonsumtionen kan stiga över hela världen, vilket kan driva priserna under ett par års sikt.

Förra årets torka tillsammans stigande efterfrågan innebär att det kommer att bli ett underskott i världskaffeproduktion av 2,6 miljoner säckar för skördeåret i 2015/2016, enligt en analys som nyligen publicerades av råvarumäklaren Marex Spectron. Detta kan innebära att priserna kommer att röra sig uppåt på lång sikt. Kommersiella köpare har redan varit att köpa tillräckligt med kaffe leveranser för att fylla sina behov under resten av 2015 och även 2016, ofta genom att hedga sig vid låga prisnivåer.

Det finns ett antal börshandlade fonder (ETFer) som replikerar värdeutvecklingen av kaffepriset. ETF Securities har flera tracker produkter, inklusive ETFS Coffee ETC som handlas på Londonbörsen under kortnamnet COFF. Den årliga förvaltningskostnaden ligger på låga 0,49 procent.

ETF Securities erbjuder också två hävstångsfonder som syftar till att öka avkastningen genom upplåning och spekulation. Dessa kallas ETFS Daily Short Coffee och ETFS Daily Leverage Coffee, och de har något högre avgifter på 0,98 procent.

Kaffepriset

Vi krossar myten om vad en stark dollar innebär för aktiemarknaden

Vi krossar myten om vad en stark dollar innebär för aktiemarknaden

Vi krossar myten om vad en stark dollar innebär för aktiemarknaden. När värdet på den amerikanska dollarn stiger så blir de amerikanska varorna dyrare, och därmed kommer de att kosta mer för de företagen utanför USA att importera, allt annat lika.

I allmänhet är en svag lokal valuta bra för en exportdriven ekonomi med stora handelsöverskott, som till exempel Sverige. Den amerikanska dollarn har visat en styrka de senaste veckorna, och med tanke på den betydande exponeringen som de flesta amerikanska företag har mot utländska företag så borde det innebära att börserna i USA skall rasa.

Konventionell kunskap säger att en stark växelkurs sannolikt är en negativt för aktierna på USAs börser eftersom de amerikanska produkterna då blir betydligt mindre konkurrenskraftiga på exportmarknaderna. RBC Capital Markets Jonathan Golub skriver emellertid i en ny analys att deras forskning tyder på att så inte är fallet.

Golub anser att ekonomin och dollarn rör sig parallellt, vilket innebär att en starkare ekonomi bör resultera i en stark dollar. Han är också av den åsikten att en starkare dollar leder till högre vinstmultiplar, eller p/e-tal för den som så föredrar det uttrycket. Ett högre p/e-tal innebär att investerare är villiga att betala en högre premie för aktier under perioder av dollarstyrka. Se även grafen.

Intressant nog så stöds han tankar av andra analytiker. Så har till exempel Charles Schwabs Liz Ann Sonders har noterat att det också finns stora ekonomiska fördelar med att ha en starkare dollar. En starkare dollar medför lägre importpriser, lägre råvarupriser och billigare utlandsresor för amerikaner. Hon säger att i allmänhet betyder det att en stark dollar är positiv för både ekonomin och för aktiemarknaden.