Etikett: obligationer

Greklands aktiemarknad rasar efter besked om nyval

533534_greek_flag_1 Greklands aktiemarknad rasar efter besked om nyvalGreklands aktiemarknad rasar efter besked om nyval

Greklands aktiemarknad rasar efter besked om nyval Det har förekommit ett stort antal val runt om i välden i år som har fått stor påverkan på börskurserna, det så kallade mid-terms i USA, valet i Brasilien som var det jämnaste på tre decenium och självklart det svenska riksdagsvalet som kommer att följas av ett nyval i mars 2015.

I dag fick vi reda på att Grekland håller presidentval den 17 december två månader tidigare än planerat. Här är problemet: Från och med måndag är detta ett val utan några kandidater och det har visat sig särskilt problematiskt för den börshandlade fond som följer den grekiska aktiemarknaden, Global X FTSE Grekland 20 ETF (NYSEArca: GREK).

Andelarna i GREK backade med nästan elva (11) procent efter det att Greklands nuvarande regering utlyste nyval och beslöt att tidigarelägga den parlamentariska omröstningen för vem som skall bli president i Grekland.

Bara två år efter Grekland förde eurozonen till randen av en fullfjädrad kris och underblåst spekulationer om att det gemensamma valutasystemet var nära att dö påverkar Grekland åter de globala finansmarknaderna. Räntorna på de grekiska 10-åriga statsobligationerna stiger. Avkastningen på ligger nu kring 8,0 procent. Det är högt, men fortfarande långt från de 36,5 procent som vi kunde se under de första månaderna 2012. Det är emellertid 200 räntepunkter högre än vad samma obligationer avkastade i juni 2014.

I april, knackade Grekland på globala skuldmarknaderna för första gången sedan 2009. Då sålde landet femåriga statsobligationer med en avkastning på 4,95 procent. Sedan dess har alltså räntan på de grekiska statsobligationerna stigit vilket innebär att värdet på obligationerna har fallit. När de grekiska aktierna rasade efter dagens besked om nyval så var det framförallt banker och finansiella företag som fick mest stryk. Detta är mindre goda nyheter för GREK, eftersom denna börshandlade fond har allokerat 37 procent av sitt kapital till just denna sektor, vilket gör det till den sektor som har högst vikt i denna ETF. Sällanköpsvaror har en vikt på 14,34 procent i denna börshandlade fond som totalt sett har 22 olika aktieinnehav.

Under 2014 har utvecklingen slagit hårt mot Grekland, även om vi nyligen såg att det åter finns en tillväxt i den grekiska ekonomin. Globalt sett så har nästan inga investerare valt att allokera en övervikt till de europeiska aktiemarknaderna, med något undantag. Inte heller så kallade emerging markets har varit en favorit under året. Under 2013 nedgraderades Grekland till just emerging market av MSCI.

I år har denna ETF backat med 31,1 procent, något som skall jämföras med övriga så kallade PIIGS-länder till exempel iShares MSCI Spain Capped ETF (NYSEArca: EWP) och iShares MSCI Italy Capped ETF (NYSEArca: EWI) som i genomsnitt har backat med fem (5) procent.

Räntor i tillväxtmarknader lockar

Räntor i tillväxtmarknader lockar

Räntor i tillväxtmarknader lockar I våra arkiv har vi hittat en artikel av Stephan Agerman som grundade ETFSverige.se, och i dag arbetar på Deutsche Bank med bland annat den satsning på ETFer som den tyska banken gör under namnet db-x trackers. Vi publicerar artikeln Räntor i tillväxtmarknader lockar. Artikeln publicerades ursprungligen i juli 2012.

Räntefonder som placerar i tillväxtmarknader. Det är ett intressant alternativ för dig som jagar högre avkastning på ditt räntesparande.

Flykten till räntesparande har varit stor under de senaste månaderna. Detta trots att ränteläget i Sverige och många andra länder är på historiskt mycket låga nivåer. Därför gäller det att bredda sitt investeringsperspektiv för att få bra avkastning på räntesparandet.

Företagsobligationsfonder med högre risk, så kallad High yield, har ökat snabbt i popularitet. Men jag vill slå ett slag för börshandlade räntefonder som investerar i tillväxtländer, Emerging markets.

Många tillväxtländer har en betydligt bättre finansiell situation än de etablerade länderna i Europa. I år har den bästa Emerging Markets ränte-ETF:en, i skrivande sstund, stigit med nästan 12 procent i svenska kronor. Detta kan jämföras med utvecklingen i det svenska indexet

OMXS30 som har stigit med cirka 3 procent i år. Skillnaden är stor – hela 9 procentenheter. Dessutom är räntan på de underliggande obligationerna normalt mångdubbelt högre än räntan på den svenska tioåriga statsobligationen, som är rekordlåga 1,30 procent

Jämfört med High yield ETF:erna är ändå räntan lägre på de underliggande obligationerna i Emerging Market ETF:erna. Anledningen är enkel – risknivån. Emerging Markets ETF:erna jag föredrar investerar framför allt i statsobligationer utgivna av stater medan High yield ETF:erna investerar i företagsobligationer med låga kreditbetyg.

Högst risk och högre underliggande ränta ger högst avkastning?

Nej, inte nödvändigtvis. I år har totalavkastningen för de flesta Emerging Markets ETF:erna varit betydligt högre än för motsvarande High yield.

En fördel med ETF:er i jämförelse med att spara i fonder är avgifterna. Emerging Market ETF:era har är en förvaltningsavgift om 0,45-0,60 procent per år. Traditionella fonder inom samma kategori, har en förvaltningsavgift om 1,32 procent per år, enligt Morningstar.

Vad ska man köpa? Det finns inget enkelt svar .De största skillnaderna är vilka länder de underliggande indexen innehåller, valutorna och löptiderna i de underliggande obligationerna.

De senaste ETF-lanseringarna följer index som inkluderar obligationer utgivna (denominerade) i lokal valuta från till exempel Brasilien, Sydkorea och Polen. Tidigare ETF:er har endast inkluderat obligationer från samma länder som är utställda i US-dollar.

Bästa ETF:en i urvalet i år är PowerShares Emerging Markets Sovereign Debt Portfolio (ticker PCY) med en uppgång på 11,6 procent. Men min personliga favorit baserat på nämnda parametrar, skattesituation och samvariation med aktiemarknaden är iShares JPMorgan USD Emerging Markets Bond Fund (ticker IUS7).

Stephan Agerman, analytiker ETFSverige.se

Stephan Agerman är passionerat intresserad av börshandlade fonder. Så pass att han 2009 startade informationssajten ETFSverige. se, vid sidan av sitt ordinarie jobb på en investmentbank i Stockholm.

Räntefonder inte alltid bra

Räntefonder inte alltid bra

Räntefonder inte alltid bra I våra arkiv har vi hittat en artikel av Stephan Agerman som grundade ETFSverige.se, och i dag arbetar på Deutsche Bank med bland annat den satsning på ETFer som den tyska banken gör under namnet db-x trackers. Vi publicerar artikeln Räntefonder inte alltid bra, något som är ännu mer aktuellt efter den senaste veckans överraskande räntesänkning. Artikeln publicerades ursprungligen i augusti 2011.

Sommaren 2011 har varit kaotisk. Få bedömare förutspådde det senaste raset. Många investerare har sålt aktier och köpt räntefonder. Men är det rätt strategi?

Är det alltid en bra idé att köpa räntefonder när börsen stormar? Det beror på, är ett klassiskt svar. Men för att gå till botten med frågan är det bra att reda ut vilka olika varianter av ränteinstrument som finns.

När det gäller räntefonder och ränte-ETF:er finns det förenklat två huvudkategorier; penningmarknadsfonder med en genomsnittlig löptid på högst ett år och obligationsfonder med en genomsnittlig löptid på över ett år.

De två typerna har självklart flera underkategorier. Obligationer kan vara utställda av stater, myndigheter eller företag. Därutöver finns det underkategorier baserat på till exempel kreditbetyg. Tillbaka till frågan. Jag besvarar den med tre korta klargöranden:

Går den underliggande  marknadsräntan upp går värdet på obligationsfonder med lång löptid ner. Att investera i långa obligationsfonder i Sverige kan därmed inte rekommenderas i dagsläget. Detta grundar jag på att Riksbanken varit tydlig med sin räntebana vilket innebär fortsatta höjningar av reporäntan i år. Detta skulle dock kunna förändras om den nuvarande krisen förvärras ytterligare och ränteprognoserna revideras.

Om det blir ett stort köptryck på ”säkra papper”,som det varit de senaste veckorna, går priset på dessa upp men   räntan som instrumenten ger går ner. Den svenska 10-åriga räntan har i dagarna handlats kring sitt 93-års-lägsta på omkring 2 procent. En fortsatt sjunkande ränta krävs för att priset på obligationsfonder ska fortsätta att öka.

Glöm inte bort förvaltningskostnaden. Är denna kostnad hög relativt gällande ränteläge kan avkastningen efter avgifter teoretiskt bli negativ för penningmarknadsfonder, korta räntefonder. Detta var särskilt aktuellt i Sverige under förra året.

I Sverige finns det i dag endast två ränte-ETF:er noterade. Utomlands är utbudet väsentligt större.

Vad ska man köpa? Tyskland klassas som den enda säkra hamnen i Europa, och i USA har centralbanken, FED, lovat att hålla FED Funds ränta inom intervallet 0–0,25 procent till 2013. Hur mycket mer kan dessa länders räntor sjunka?

I en diversifierad portfölj ska man ha en signifikant andel räntebärande placeringar. I dagsläget skulle jag dock låta denna andel vara på historiskt låga nivåer. Är man orolig och vill minska risken i portföljen rekommenderar jag att placera en mindre del i svenska Xact Repo då reporäntan troligen kommer att fortsätta höjas.

Vissa välkända förvaltare som David F. Swensen anser att innehav i utländska räntepapper inte hör hemma i en diversifierad portfölj. Detta beror bland annat på den relativt sett låga avkastningen jämfört med risker man utsätter sig för.

Ett bra exempel är valutarisken som uppkommer då man placerar i utländsk valuta. Vidare uppnår man inte det skydd som en svensk privatinvesterare ofta försöker uppnå mot nationella börsfall och deflation. Jag tycker att detta är värt att beakta.

Stephan Agerman är passionerat intresserad av börshandlade fonder. Så pass att han 2009 startade informationssajten ETFSverige. se, vid sidan av sitt ordinarie jobb på en investmentbank i Stockholm.

Interest Rate Games

Interest Rate Games

Interest Rate Games. Efter två månader utan några förändringar är det dags för en börshandlad fond att lämna vår fiktiva portfölj. Vi köpte DBC, en börshandlad fond som investerar i råvaror, i form av terminer, i april i år, och tar nu ut denna på mer eller mindre samma nivå. Den fiktiva portföljen är nu investerad till två tredjedelar och exponering mot fastigheter och aktier. Let´s talk about The interest Rate Games

Räntor

Vi har tidigare nämnt att tillgångars värde styrs av värdet på kostnaderna för kapital, ju lägre kapitalkostnad ju högre pris på tillgångarna. Periodvis är detta svårt att ta till sig, men se på det på detta sätt: om Du vill köpa en tillgång och måste låna för att göra detta så kommer låneräntan att styra. Ju lägre denna är ju mer är folk villiga att betala för att kunna köpa denna tillgång vilket gör den dyrare.
Om bankräntan som Du kan erhålla är en procent så kommer en aktie som ger en utdelning med en direktavkastning på tre procent att vara dyrare än om bankräntan låg på tre procent.

Många har debatterat det kloka i att hålla räntorna låga. Det lågränteklimat vi vant oss vid var tänkt att få fart på den reella ekonomin genom att stödja låntagarna, framförallt de svagare sådana. Istället har det skapat en lavin av kapital som kommit att driva upp priset på tillgångar. Redan nu, bara ett par år efter den så kallade finanskrisen finns det många som talar om att vi ser bubblor i flera olika tillgångsslag, varav en av de mest uppenbara är just den i obligationer.

Minoritetens klagomål när det gäller lågräntepolitiken har börjat få sällskap av allt fler inflytelserika röster. Räntorna kan börja röra sig uppåtsnart, vissa förutspår en ökning i början av nästa år, trots att FED tittar på en längre horisont. Sedan finns det också det amerikanska presidentvalet 2016. Det är sannolikt att en FED åtstramning innan detta val kommer att vara godartad.

Även tankar om räntehöjningar är tydlig hos de flesta av börsens aktörer är det osannolikt att dessa kommer att vara ödesdigra för aktiernas fortsatta uppgång om det finns varningar och signaler som indikerar detta och om ökningarna är måttliga. Faktum är att stigande räntor kan komma att bidra till att skapa en stabilare ekonomi på lång sikt.

Sälj

DBC

Behåll

PRF
EFA
VNQ
EEM

Efter försäljningen består den fiktiva portföljen av följande innehav

PRF 16.7%
DBC 0%
EFA 16.7%
EEM 16.7%
VNQ 16.6%
BND 0%
Kassa 33.3%

De mest populära ETFerna just nu

De mest populära ETFerna just nu

De mest populära ETFerna just nu. 2014 är det femte året av den nuvarande tjurmarknaden, och marknaderna försöker sig på att leverera ett sjätte år. Under förra månaden knäckte S&P 500 1 900 för första gången, vilket många analytiker tolkade som en psykologisk haussesignal.

Året som helhet har emellertid varit relativt ryckigt, vi har sett hur många aktier kämpat för att upprätthålla en definitiv riktning. Detta har lett till ett uppsving i intresset för råvaror och obligationer, två tillgångsslag som i huvudsak suttit på åskådarplats för marknaden under uppgången.

Vi tog en titt på dessa tre tillgångsslag (råvaru-, aktie-och obligationer) för att titta på se mest populära ETFerna just nu och hur de privata placerarna hanterar den allmänna känslan av osäkerhet som för närvarande plågar aktiemarknaden. Här är vad nettoflödena ser ut för de mest populära breda ETF för var och en av de tre stora tillgångsslag YTD (observera, vi använde DJP istället DBC eftersom det ger en mer allomfattande råvaruexponering samtidigt som den bibehåller en god likviditet):

[TABLE=39]

En närmare titt på resultatet

Trots att denna ETF befinner sig nära rekordnivåer, har SPY sett utflöden på mer än 12 procent hittills under 2014. Detta kan vara en indikator på att privata investerare väljer att agera mer försiktigt på aktiemarknaderna, men tänk på att SPY är också en utmärkt fond; detta resultat kan också påverkas av kraftiga spekulationer på både hausse och baisse sidan.

BND är en klar ledare när det gäller de tre stora tillgångsslagen, eftersom investerarna har börjat flytta in mer av sitt kapital i obligationer. Ofta gynnas av privata investerare och de som har en längre tidslinje, är detta troligen ett tecken på att den genomsnittlige investeraren söker fast inkomst som en fristad för att undvika en del av den senaste tidens volatilitet på marknaden.

Slutligen har råvaror sett det största utflödet i procent av omsättningstillgångar 2014, i alla fall på den amerikanska aktiemarknaden. I viss mån är detta påverkas av handlare, men DJP har lägre omsättning än andra råvaruprodukter, vilket betyder att den är mer utnyttjas av dem med längre innehavstiden. Med andra ord verkar det som privatinvesterare också drar bort från sina råvaruinvesteringar, i huvudsak är det nog försäljningar av den gulduppbackade börshandlade fonden GLD som bidragit till att vi ser ett totalt nettoutflöde på råvarusidan. Märkligt nog ser vi i Europa hur placerarna köper råvaror, men på denna sida Atlanten har inte GLD haft en lika stor dominans.

För att sätta alla dessa flöden i perspektiv, ta en titt på YTD prestanda för var och en av dessa tre produkter:


Trots att ha sett utflöden i både aktier och råvaror, både tillgångsklasser är upp under året. Vad som är ännu mer förvånande är att råvaror är långt före sina peers, men har varit föremål för några tunga utflöden. Obligationer har som väntat har lägst absolut avkastning, eftersom räntetillgångsslag är mycket stabilare än aktier eller råvaror.

Slutsats

På inget sätt vill vi att det skall tolkas att de trender vi anser oss se bland dessa ETFer kan användas som ett bombsäkert hjälpmedel i den totala marknaden. Ta siffrorna med en nypa salt.