NGM expanderar till Danmark. Idag, den 11 januari, lanserar NGM börsen i Danmark och stärker konkurrensen på den danska marknaden. Inledningsvis lanserar NGM sin verksamhet inom börshandlade produkter, så kallade ETP:er.
NGM erbjuder handel i aktier, obligationer, strukturerade produkter, börshandlade produkter och andra typer av värdepapper som har sett en stark tillväxt de senaste åren. I och med lanseringen i Danmark tas i dag nästa viktiga steg mot ett komplett nordiskt erbjudande.
– Vår erfarenhet från tidigare lanseringar på monopoliserade marknader är givetvis att konkurrens är väldigt positivt, framförallt för investerarna. Vi kommer att erbjuda fler investeringsalternativ och bättre tjänster för de danska investerarna, säger Roger Peleback, VD på NGM.
Banker och övriga emittenter av värdepapper gynnas också tydligt av konkurrens med exempelvis kraftigt sjunkande noteringskostnader där priset sänkts med upp till 90 % sedan monopolen brutits av NGM.
Inledningsvis lanserar NGM sin verksamhet inom börshandlade produkter, även kallat ETP:er som exempelvis Bull & Bear-certifikat och Mini Futures, där NGM idag är ledande i Norden med en marknadsandel på 80 procent. Marknaden för dessa produkter har vuxit snabbt i framförallt Sverige och Finland men på senare år har intresset ökat även i Danmark.
– Det är en tydlig trend i Norden och stora delar av Europa att investerare söker möjligheter utöver traditionella fonder och aktier. I Sverige har ETP-marknaden mångdubblats under de senaste fem åren och intresset ökar nu även i Danmark. Kombinationen av det ökande intresset, strukturella förändringar på den danska marknaden samt det idag förhållandevis tunna produktutbudet gör att vi ser en stor potential i Danmark, fortsätter Roger Peleback.
Produkterna som inledningsvis kommer att bli tillgängliga via NGM i Danmark är lämpade för de mer välinformerade investerarna och börsen kommer därför arbeta tillsammans med emittenterna och lokala börsmedlemmar för att tillhandahålla gedigen utbildning.
– Kunskap om hur olika finansiella produkter fungerar är oerhört viktigt och vår långsiktiga satsning på detta har lagt grunden för vår framgång. Det kommer vi självklart att visa även i Danmark, fortsätter Roger Peleback.
Från och med idag kan danska investerare handla med produkterna via sina depåer hos sin lokala bank eller mäklare. Första emittenten av produkter är den tyska banken Commerzbank, en av Europas största banker inom börshandlade produkter.
Denna gång har vi tittat på en bortglömd pärla på Europas aktiemarknader, den landspecifika börshandlade fond som replikerar aktiemarknaden i Danmark, iShares MSCI Denmark Capped ETF (BATS: EDEN). Denna ETF är en av de börshandlade fonder som har utvecklats bäst under hela 2105, med en avkastning på nästan femton (15) procent. Den danska aktiemarknaden är liten, och har inte alls fått samma fokus som Storbritannien, Tyskland eller för den delen den svenska aktiemarknaden.
Tack vare en betydande exponering mot hälsovårdssektorn och en expansiv centralbank har EDEN kunnat leverera ett betydligt bättre resultat än de övriga börshandlade fonder som replikerar aktiemarknaden för ett enskilt land i Europa. Den danska centralbanken sänkte tidigare under 2015 sin referensränta till minus 0,75 procent, från tidigare minus 0,5 procent och devalverade på detta sätt sin valuta, den danska kronan. Dessa sänkningar har lockat euroinvesterarna som sökt avkastning sedan den Europiska Centralbanken antagit ett aggressivt återköpsprogram. Den danska centralbanken har som mål att upprätthålla en euro växelkurs att stabilisera inflationen och stödja de danska exportföretagen.
En annan orsak till EDENs imponerande avkastning är dess vårdexponering, som ligger på nästan 41 procent. Denna ETFs största innehav är den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk (NYSE: NVO) som självt står för mer än 24 % av fondens vikt, mer än tre gånger vikten som någon annan av denna ETFs övriga 37 innehav. Detta har gett fördelar under 2015 när investerare har uppvärderat aktier i hälsovårdssektorn och de börshandlade fonder som replikerar denna sektor.
En av världens få kvarvarande safe havens
På grund av Danmarks välskött och stabil ekonomi anses danska kronor vara en av världens få kvarvarande safe haven på valutamarknaden. Den danska kronan har ett så pass gott rykte att landets centralbank har valt behålla sin referensränta i det negativa territoriumet för att på detta sätt avskräcka det kapitalflöde som annars skulle medföra att den danska kronan stärktes för mycket eftersom detta skulle leda till negativa effekter för Danmarks exportekonomi.
Ändå är EDEN inte en gratis unch. Västerländska sanktioner mot Ryssland har visat sig vara problematiska för EDEN. Danska lantbrukare är stora exportörer till Ryssland och danska banker har betydande en exponering mot dessa jordbrukare. Fallande råvarupriser i kombination med de ryska sanktioner leder till en ökad mängd dåliga jordbrukslån i Danmark, som är relevanta för EDEN eftersom denna ETF har en stor vikt vid bankaktier.
Slutligen har Danmarks centralbank gått till extraordinära ansträngningar för att hålla sin valuta på rätt spår för införande av euron. För en nation som är så liten och produktiv som Danmark, är en integration i det större euroområdets ekonomi mycket fördelaktigt.
Den spanska centralbanken sålde i veckan statsskuldsväxlar till ett värde om 725 MEUR som ger en negativ ränta, i detta fall minus 0,002 procent. Det inkom bud på fem gånger så mycket statsskuldsväxlar som den spanska centralbanken offererade marknaden. Negativ ränta även i Spanien
För mindre än tre år sedan emitterade den spanska centralbanken ett liknande program statsskuldsväxlar, då till en ränta på 3,237 procent.
Den negativa avkastningen, det vill säga den negativa räntan, är en direkt effekt av ECBs obligationsåterköpsprogram även om reglerna förhindrar ECB att återköpa obligationer med kortare löptid än två år. Spanien har därmed anslutit sig till Frankrike, Nederländerna, Belgien, Irland, Sverige, Danmark och Österrike som samtliga är länder som har en negativ ränta på sina korta skulder. Utöver detta finns Tyskland som har obligationer på upp till sju år med en negativ ränta.
Det finns en börshandlad fond, iShares MSCI Spain Capped (NYSEArca: EWP), som helt fokuserar på utvecklingen av den spanska aktiemarknaden. Under 2015 har denna backat med cirka 14 procent. Vi har däremot inte identifierat någon ETF med fokus på den spanska obligationsmarknaden.
Spanien IBEX35
IBEX 35 är en förkortning av Índice Bursátil Español som ordagrant betyder spanska börsens index. Detta index fungerar som ett referensindex för Bolsa de Madrid den spanska aktiemarknadens viktigaste börs. Detta index lanserades 1992 och består av de 35 mest omsatta spanska aktierna.
Som vi skrivit om tidigare, och som marknaden spekulerat så valde den svenska Riksbanken att ansluta sig till den begränsade skara länder som har en negativ styrränta, den så kallade reporäntan. Under torsdagen meddelade den svenska Riksbanken att denna sänker sin styrränta från noll till minus 0,1 procent. Sänkningen var väntad, men det var däremot inte beskedet om att Riksbanken väljer att stödköpa statsobligationer för 10 miljarder kronor– allt för att få inflationen att stiga snabbare vilket skall sänka värdet på den svenska kronan i förhållande till andra valutor på marknaden. Händelsen är historisk, det är först gången någonsin som Sverige fått en negativ reporänta. Riksbanken hoppas att denna sänkning skall få igång den svenska produktionen och konsumtionen så att inflationen hamnar på två procent. Vissa är emellertid oroliga för att Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter.
Har den svenska inflationen bottnat?
Riksbanksdirektionen tror att det finns tecken på att den svenska inflationen har bottnat, och att den kan komma att stiga inom kort, men är av den åsikten att uppgången vi sett är för långsam samtidigt som vi lever i en osäker omvärld. ECB har tidigare meddelat att denna centralbank kommer att genomföra kvantitativa lättnader och återköpa obligationer, något som kunnat få effekten att det driver upp priset på den svenska kronan. Detta vill Riksbanken helt enkelt undvika till varje pris eftersom detta kan leda till att den svenska inflationen stannar på en alltför låg nivå. Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter
Sänkningen innebär bland annat att de varor som importeras kommer att bli dyrare, något som med automatik innebär att den svenska inflationen får litet extra skjuts. Det finns en del andra effekter att tänka på, den negativa räntan kommer att innebära att de svenska bankerna får betala för att placera sin överskottslikviditet hos Riksbanken. En direkt effekt som vi kunde se var hur börsen kom att stiga efter beskedet, föga förvånande eftersom aktier är reella tillgångar, och ger en bättre avkastning än ett bankkonto med en negativ ränta. Dessutom blev både dollarn och euron dyrare efter beskedet, något som ligger i linje med Riksbankens plan.
Ytterligare avgifter?
En annan effekt som kommer drabba alla är att de svenska bankerna kan komma att börja ta ut (ytterligare) avgifter på transaktionskonton, till exempel vanliga lönekonton. Problemet är att de svenska bankerna här måste vara mycket försiktiga, risken är nämligen att många kommer att välja att ta ut sina pengar och använda kontanter istället. Nackdelen är att kontanter bara utgör tre (3) procent av den totala penningmängden, eller cirka 80 miljarder kronor. Det finns således en risk för att bankernas eventuelle avgiftshöjningar kan leda till en kontantbrist i samhället.
I samband med detta valde Riksbanken att revidera upp sin arbetslöshetsprognos för åren 2015 till 2017. Enligt Riksbanken väntas arbetslösheten i Sverige uppgå till i genomsnitt 7,6 procent 2015 (tidigare prognos 7,5 procent), till 7,1 procent 2016 (6,9) och till 6,7 procent 2017 (6,6). Tanken är annars att räntesänkningen skulle få fart på ekonomin och därmed också inflationen vilket borde ha minskat arbetslösheten. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar har emellertid varit kontraproduktivt. Riksbanken räknar med att minusräntan blir kvar till andra halvåret 2016. Banken sänker också sin prognos för inflationen under 2015 något.
En exklusiv klubb av länder
Nyhetsbyrån Reuters skriver att beslutet om minusränta gör Sverige medlem i en exklusiv klubb av länder som har experimenterat med en åtgärd som flera ekonomer menade var omöjlig ända fram till finanskrisen. Andra länder som gjort samma sak är Danmarkoch Schweiz.
Riksbanken flaggar som sagt för ytterligare åtgärder längre fram om dessa inte visar sig vara tillräckliga. Förutom att sänka reporäntan ytterligare kan man även tänka sig att utöka obligationsprogrammet, skriver Riksbanken. Faktorer som kan komma att påverka är till exempel hur omvärlden agerar. ECB har som sagt meddelat att den har för avsikt att vidta liknande åtgärder. Danmark har sänkt räntan inte mindre än fyra gånger på ett par veckor.
Frågan är emellertid om detta räcker. Riksbanken kan hantera den svenska reporäntan, och därmed påverkar kronkursen men om vår omvärld rör sig i samma riktning så kan effekterna av beslutet komma att utebli. Sverige kan inte heller bedriva en penningpolitik som avviker sig för mycket från det som pågår i resten av världen. Inflationen ska upp, med alla tillåtna medel, men vi befinner oss i en märklig situation, för i grund och botten går den svenska ekonomin ganska hyggligt. Problemet är som sagt den låga inflationen, och i förlängningen fallande inflationsförväntningar vilket är vad Riksbanken vill förhindra.
Osäkerheten i omvärlden har ökat
Återhämtningen i omvärlden som helhet väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan i december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamarknaderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten.
Den svenska konjunkturen stärks men inflationen är för låg
Återhämtningen i omvärlden är visserligen långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas.
Mer expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga mot målet
Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.
För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänker därför reporäntan till −0,10 procent och justerar ner reporäntebanan. Samtidigt återställs räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,10 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 är det lämpligt att höja reporäntan.
När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.
Beredskap att göra mer
De åtgärder som Riksbanken nu vidtar understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. För att säkerställa att inflationen stiger mot målet är Riksbanken redo att snabbt, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker.
[TABLE=104]
*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2014 inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken
[TABLE=105]
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2015 inom parentes. Källa: Riksbanken
Nästa reporäntebesked kommer den 29 april. Beslutet tas på det penningpolitiska mötet den 28 april.
Flera av våra läsare har hört av sig och undrat vad detta innebär för deras kapitalförsäkringar. Nej det innebär inte att det blir skattefritt. Riksbanken sänkte som sagt den så kallade reporäntan, medan skatten på kapitalförsäkringar styrs av statslåneräntan och den är inte negativ, i alla fall inte ännu. I dagsläget ligger statslåneräntan på 0,48 procent, och den har nästan halverats sedan den 30 november då den låg på 0,90 procent.
Den danska centralbanken älskar att sänka räntorna
Den danska centralbanken älskar att sänka räntorna iShares MSCI Denmark Capped ETF (BATS: EDEN), den börshandlade fond som replikerar utvecklingen på den danska aktiemarknaden, studsade till när den danska centralbanken under förra veckan meddelade att den sänkte styrräntan för fjärde gången på två och en halv vecka i ett fortsatt försök att behålla sin koppling till den oönskade euron.
iShares MSCI Denmark Capped ETF (BATS: EDEN) har stigit med drygt 1,2 procent sedan årsskiftet, och testar nu sitt korta motstånd, 50-dagars glidande medelvärde.
Danmarks centralbank sänkte sin styrränta till minus 0,75 procent från minus 0,5 procent att devalvera den danska kronan, vilket har lockat euro investerare som svalt för avkastningen efter Europeiska centralbanken antagit ett aggressivt obligations-inköpsprogram. Den danska centralbanken försöker att upprätthålla en euro stabil växelkurs för att stabilisera inflationen och stödja de danska exportföretagen.
Landets centralbank kan bli desperat efter att ha sänkt räntan i sådan snabb takt. Normalt skulle de danska penningpolitiska beslutsfattarna ta tid på sig att bedöma situationen efter varje ränteförändring om det övergripande utfallet inte skulle omedelbart bli uppenbara.
Den svenska riksbanken har inte rört styrräntan sedan 2001. Med eurogrannar som försöker hålla jämna steg med ECBs policy, tror vissa bedömare att Sveriges Riksbank kan överväga räntesänkningar redan nästa vecka. Den svenska riksbanken bör ingripa och prata ned kronan som den schweiziska och danska centralbanken gjort. Det kommer att ha en mycket större inverkan på valutan än kvantitativa lättnader eller räntesänkningar säger Carl Hammer, chefsvalutastrateg på SEB, i en artikel från Reuters.
Norge centralbank har redan antagit en inköpsplan för att kompensera för de sjunkande priserna på sin oljeexport. Norges Bank uppgav att det skulle sälja utländsk valuta motsvarande 700 miljoner kronor per dag, eller nästan 90 MUSD dagligen i februari.
