guggenheim Archives - Sida 2 av 7

Småbolagen är vinnare

Småbolagen är vinnare i Trumprallyt

Den amerikanska aktiemarknaden har nått nya rekordnivåer, och småbolagen är vinnare i Trumprallyt, vilket även har gynnat de börshandlade fonder som investerar i small caps eftersom de är vinnare i börsrallyt som vi sett efter det att Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet.

Russell 2000 Index, ett brett index som mäter utvecklingen av amerikanska Small Cap-aktier, har stigit med cirka14 % och Russell 2000 Value Index avancerade över 17 % sedan amerikanska presidentvalet. Det mer blandade large cap S & P 500 Index har ”endast” get en avkastning om 5,3 % under samma period.

När det gäller den Russell 2000 Value Index, det faktum att det har lett sin tillväxt motsvarighet i perioden sedan det amerikanska valet tyder på att investerare fortfarande hitta värdemöjligheter på denna marknad. De börshandlade fonder som investerar i small caps har återspeglat denna kursuppgång (vilket är exakt vad en ETF gör). Vi ser till exempel hur

Vanguard Small-Cap Value ETF

Vanguard Small-Cap Value ETF (NYSEArca: VBR) stigit med 13.1%, iShares S&P Small Cap 600 Value Index (NYSEArca: IJS) har ökat med 16.3% och hur iShares Russell 2000 Value Index (NYSEArca: IWN) har avancerat 17.3% sedan det amerikanska presidentvalet den 8 november.

Guggenheim S & P Smallcap 600 Pure Value ETF (NYSEArca: RZV) har också varit en enastående investering. RZV har varit den bäst presterande Small Cap-ETF och har stigit med 21,7% sedan valet. Fonden har också producerat en långsiktig överavkastning, och har gett en värdeökning om 38,5% år-to-date och visar en genomsnittlig årlig avkastning på 16,8% under de senaste fem åren.

Överavkastningen kan tillskrivas att denna small-cap, värdeorienterad ETF lutat sig mot gynnsamma sektorer i det rådande marknadsläget. Specifikt, ekonomi och industri, två sektorer som har överträffat börsen under de senaste veckorna, utgör en stor del av fondernas underliggande innehav. VBR har allokerat 30,8 procent av sitt kapital till finanssektorn, och 21,1 mot industriföretag. IJS har allokerat 18,8 procent av sitt kapital till finanssektorn och 18,5 mot industriföretag medan IWN har allokerat 32,2 procent av sitt kapital till finanssektorn och 12,8 mot industriföretag.

Finanssektorn har stigit kraftigt

Finanssektorn har stigit kraftigt på förhoppningarna om att Trump skall minska regleringarna och kraven, framförallt den lag som heter Dodd-Franks. Dodd-Frank har tvingat många banker att öka mer konservativa kapitalinnehav för att undanröja en kommande potentiell finansiell kris. Även om dessa säkrare kapitalrestriktioner bidra till att begränsa exponering för riskfyllda eller nödställda tillgångar banker det svårare att bevilja lån och göra affärer. Reglerna har också varit särskilt hårda på mindre banker.

Samtidigt hjälper ett stigande ränteläge bankernas nedersta rad i resultaträkningen. Federal Reserve kommunicerade nyligen en ny räntehöjning och funderar på att genomföra ytterligare tre nästa år, vilket gör att banker kan göra en större vinst på skillnaden mellan in- och utlåning.

Industrisektorn har också gynnats av Trumps löften att öka skatteutgifter att expandera USAs infrastruktur. Dessutom kan Trumps protektionistisk politik också stödja inhemska eller mindre amerikanska företag. I motsats härtill innefattar den blandade Russell 2000 index en mindre lutning mot ekonomi och industriföretag, tillsammans med en större position i den eftersläpande tekniska sektorn. Den stora-cap S & P 500 Index största vikt är också i underpresterande sektorn informationsteknik. Så Småbolagen är vinnare under 2016, och kanske även under 2017.

ETFer med utdelning och tillväxt

Globala börshandlade fonder med fokus på infrastruktur kan vara ett bra sätt för investerare att ta del av den boom i global spending som just nu pågår och på detta sätt kunna få en attraktiv avkastning, utdelning och tillväxt. Kostnaderna för den globala infrastrukturen spås stiga till över 9 000 miljarder dollar per år fram till och med 2025, att jämföra med 4 000 miljarder dollar under 2012. Under det kommande årtiondet kommer de totala utgifterna för transport, elproduktion, telekommunikationsnät, offentliga lokaler och annan infrastruktur överstiga 78 000 miljarder dollar. ETFer med utdelning och tillväxt

Medan byggboomen har potential att driva den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i många regioner kan det innebära en lika kraftig effekt i att bygga välstånd för investerare som har infrastruktur som ett kärninnehav i sina portföljer. Tillväxten inom sektorn är en den förväntade ökningen av utgifterna för infrastruktur som kommer att komma ut ur Asien-Stillahavsområdet försök att möta de ökande behoven hos en växande medelklass och ökande urbanisering. Under tiden, i mer utvecklade länder, som i till exempel USA och Europa, är åldrande flygplatser, vägar, broar och elnät är i behov av en uppgradering vilket kan ge investerare både utdelning och tillväxt.

Eftersom de flesta infrastrukturprojekt är uppbyggda med specifika inkomster kan tillgångsklassen ge investerarna attraktiva inkomstbringande möjligheter. Avkastning produceras av en relativt pålitlig ström av intäkter från vägtullar, koncessioner, avgifter för vattenförbrukning, flygplatslandningsavgifter, etc. Detta gör infrastruktur till ett område som väl lämpar sig för investerare vill investera globalt och ändå också få utdelning.

Investerare är intresserade av temat infrastrukturen kan överväga ett antal ETFer, till exempel, iShares Global Infrastructure ETF (NYSEArca: IGF) och SPDR S & P Global Infrastructure ETF (NYSEArca: GII) som spårar utvecklingen av S & P Global Infrastructure Index. De två ETFerna har allokerat cirka 40 procent av sitt kapital till transportinfrastruktur, 22 procent mot elbolag, 18 procent till olja, gas och förbrukningsbränsleföretag. IGF ger en direktavkastning på cirka 3,12 procent och GII cirka 3,17 procent.

Det finns även andra alternativ, till exempel genom den börshandlade fonden som heter Guggenheim High Income Infrastructure ETF (NYSEArca: GHII). GHII är den första avkastningsviktade ETFen på marknaden och replikerar utvecklingen av S&P High Income Infrastructure Index som består av de 50 bolag i S & P Global BMI verksamma inom energi-, transport- och försörjningssektorerna som har den högsta direktavkastningen.

Cirka 51,8 procent av kapitalet i GHII har allokerats till utilities medan 27,2 procent av kapitalet har använts för placeringar inom industri och energi. Denna ETF har en direktavkastning på cirka 4,75 procent.

Den som inte vill ta på sig ytterligare valutarisker också ta en titt på den nyligen lanserade Deutsche Bank db X-trackers S & P Hedged Global Infrastructure ETF (NYSEArca: DBIF) som i stort sett liknar IGF och GII med den skillnaden att DBIG försöker undvika negativa valutaeffekter.

Potentiella investerare bör också vara medvetna Att GHII och DBIF är fortfarande relativt så, så använd limiterade order för att bättre kunna hantera affärer i dessa ETFer när Du letar efter utdelning och tillväxt.

Fond för infrastruktur överträffar marknaden

Fond för infrastruktur överträffar marknaden. De investerare som söker efter direktavkastning bör titta närmare på infrastruktur. Här ser vi närmare på en Fond för infrastruktur, en fond som överträffar marknaden. Guggenheim High Income Infrastructure ETF (NYSEArca: GHII) som är en börshandlad fond som äger aktier i de 50 mest högutdelande globala infrastrukturföretagen har utklassat alla andra infrastruktur ETFer efter att ha stigit med 16 procent sedan årets början.

Utöver detta har GHII en direktavkastning, mätt i USD, på 5,83 procent. Denna ETF har en annorlunda allokeringsstrategi än många andra. Förvaltarna för denna börshandlade fond arbetar med så kallad utdelningsviktad förvaltning, vilket betyder att de strävar efter att låta företag med höge direktavkastning får tyngre vikt i fondförmögenheten. Du kan läsa mer om GHII här.

Framgången beror på kapitalallokeringen

Den höga direktavkastningen för GHII kan tillskrivas dess kapitalallokering. Denna ETF är den enda av de sex börshandlade fonder som ingår i Morgingstars infrastrukturkategori som har en övervikt mot mid cap sektorn.

Efter det att tillväxtaktier fallit i onåd hos placerarna som en direkt följd av en ökad volatilitet har värdeaktier kommit i ropet igen. Under året har de mer konservativa värdeaktierna utvecklats bättre än tillväxtaktierna. Efter att FED har signalerat en duvaktig syn på framtiden, med en låg sannolikhet för räntesänkningar måste placerarna vänja sig vid ett klimat med låga räntor vilket talar för aktier med hög direktavkastning.

Mid caps utvecklas väl

Samtidigt har mid caps, mätt som utvecklingen för S&P 400, ett riktmärke för medelstora företag i USA stigit med 5,9 procent i år, att jämföra med 2,5 procent för S&P 500 och 0,5 procent för Russel 2000.

Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att GHII fortfarande är en ganska liten ETF, med cirka 2,5 MUSD under förvaltning varför en viss försiktighet rekommenderas och att en eventuell köporder som läggs är limiterad.

Det är emellertid en ide att se närmare på infrastruktur, sektorn kommer att gynnas av att världens regeringar uppdaterar och moderniserar sin åldrande och försämrade infrastruktur. American Society of Civil Engineers uppskattar att det kommer att krävas infrastrukturinvesteringar på 3,32 biljoner (3,32 tusen miljarder) under åren 2016 och 2015.

Finansieringen av infrastruktur är en av de viktigaste frågorna i det amerikanska presidentvalet, Bernie Sanders vill spendera 1 000 miljarder dollar, Hillary Clinton vill investera 275 miljarder dollar och Trump har inte angett någon siffra men har påpekat att han vill omfördela en del av de 4 000 miljarder som USA använder utanför USAs gränser till hemmamarknaden.

Fast i 1900-talet

Trots att vi skriver 201 så är vårt transportsystem fast på 1900-talet säger Terry O’Sullivan, ordförande för Laborers’ International Union of North America. Han säger att en av fyra av USAs broar är bristfällig, och att mer än hälften av all federal motorväg är i mindre än gott skick. Han säger att detta kommer göra att USA hamnar på efterkälken och att USA behöver få landet på rätt spår igen, något som bäst görs genom att lämna reala tillgångar till och kommande generationer skattebetalare.

Inget magplask för vattenfond

Inget magplask för vattenfond Sedan början av året har vi sett hur företag som arbetar med vatten och därmed också de börshandlade fonder som investerar i dessa aktier, har mobiliserats. Det är inget magplask för vattenfond. Tidigare har dessa aktier och börshandlade fonder attraherat kapital från mer konservativa placerare som har velat investera i allmännyttiga företag med fokus på infrastruktur, men när världen konfronteras av en ökad brist på färskvatten är det många andra investerare som väljer att titta närmare på detta segment.

Kursuppgångar under 2016

Sedan årets början har First Trust ISE Water ETF (NYSEArca: FIW) och PowerShares Water Resources Portfolio (NYSEArca: PHO), två börshandlade fonder som investerar i amerikanska företag vars intäkter kommer från vattenbesparingar och vattenrening, ökat med 18,50 respektive 8,00 procent.

Dessutom har Guggenheim S&P Global Water Fund (NYSEArca: CGW) och PowerShares Global Water Portfolio (NYSEArca: PIO), två börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av aktier i företag som globala vattenverk, infrastruktur, utrustning, instrument och material, stigit med 7,7 respektive 4,2 procent respektive under samma period. Dessa båda ETFer har båda en tung exponering mot amerikanska företag i första hand och europeiska bolag i andra hand.

Gynnas av vattenbrist

Vattensektorn har gynnats av ett rally ibland utilities, en sektor som ibland benämns allmännyttig och brukar anses vara både säker och ganska konservativ. Dessutom har det på senare tid framkommit allt fler uppgifter om att vatten kan komma att bli en resursbrist och att det förekommit en hel del föroreningar bland de offentliga vattenlagren. Vattenkrisen i Flint, Michigan som inleddes i april 2014 har visat behovet av rent dricksvatten vilket har gjort att placerarna fått upp ögonen för vattensektorn.

Dessutom har investerarna fått upp ögonen för att vatten kan vara en bra investering eftersom världen fortfarande behöver hitta ett sätt att finna hållbara källor för drickbart sötvatten, särskilt med tanke på de pågående klimatförändringarna världen drabbas av,

Klimatförändringarna riskerar att i praktiken att antingen skapa överskott eller brist på vatten med potential för allvarliga effekter på samhället globalt enligt World Economic Forum, som anser att vattenkrisen är den tredje största risken som världen står inför och den nionde mest troligt att inträffa.

Blandade förutsättningar för fonder som satsar på vatten

Med den episka torka och de vattenbrist som har plågat den amerikanska delstaten Kalifornien under flera år är det logiskt att anta att de börshandlade fonder som fokuserar på den amerikanska vattenindustrin borde kunna leverera. Vi ser emellertid att det finns blandade förutsättningar för de börshandlade fonder som satsar på vatten.

I själva verket har de fyra ETFer som fokuserar på vatten haft väldigt hetrogena utvecklingar, något som tyder på att Kaliforniens torka har lyft en del av dessa ETFer medan torkan fungerat som hämsko för andra.

First Trust ISE Water ETF (NYSEArca: FIW) och PowerShares Water Resources Portfolio (NYSEArca: PHO) är två börshandlade fonder som båda replikarar utvecklingen av de företag som har intäter som kommer från produkter som sparar och renar vatten. Detta har emellertid inte hindrat att dessa två ETFer har rasat. Leverantörer av vattenutrustning utgör huvuddelen av aktieinnehaven i First Trust och PowerShares börshandlade fonder, och dessa bolage har sett sina aktier rasa på aktiemarknaden. Bolag som Energy Recovery (NasdaqGM: ERII) och Layne Christensen (NasdaqGM: LAYN) har sett sina aktiekurser falla med mer än 30 procent som en följd av ett lägre oljepris, något som i sin tur skapar en lägre efterfrågan på deras produkter från energiföretagen. Dessa bolag utgör 3,3 procent av kapitalet i FIW och 1,4 procent av kapitalet i PHO.

Under 2015 ledde torkan i Kalifornien till att delstatens guvernör beslutade om 25-procentig minskning av vattenanvändandet och att han införde böter på upp till 10 000 USD för den som godtyckligt slösade med vatten. Om det är detta beslut eller andra orsaker som ligger bakom det faktum så har emellertid andra börshandlade fonder som fokuserar på vatten sett sina kurser utvecklas stabilt, till exempel Guggenheim S&P Global Water Fund (NYSEArca: CGW) som varit en stabil fond.

CGW är den första ETF som är helt dedikerat mot vatten. Denna börshandlade fond köper aktier i företag vars intäkter är hänförliga till global efterfrågan på vatten, till exempel infrastruktur, utrustning, instrument och material. Denna ETF äger inte aktier i Energy Recovery eller i Layne Christensen.

Den betydligt större börshandlade fonden Powershares Global Water Portfolio (NYSEArca: PIO) har cirka 280 MUSD under förvaltning och har länge varit stjärnan i denna sektor. PIO äger aktier i 36 företag som är förknippade med vattenverk, infrastruktur, utrustning, instrument och material. Liksom CGW äger inte denna ETF aktier i Energy Recovery eller i Layne Christensen.