Riksbanken Archives - Sida 2 av 2

Hårda tillgångar för hårda tider?

Hårda tillgångar för hårda tider? Under veckan som gick lanserade UB (United Bankers), sina fem första realtillgångsfonder, så kallade real assets fonder på Nordnets plattform. Enklast att hitta dessa fonder är genom att söka på UB eller UB Fondbolag AB. UB har också kontor och dotterbolag i Sverige, UB Asset Management.

Unika möjligheter

UB Asset Management, som självklart står under tillsyn av den svenska Finansinspektionen, precis som moderbolaget gör i Finland, erbjuder en flora intressanta produkter. Under till exempel Branschfonder, fastighetsbolag Europa finns i dag endast två förvaltare, dels Aviva dels UB’s Fondbolag. I november kommunicerades att de största indexleverantörerna för ETF-industrin, S&P Dow Jones Indices och MSCI, fattat beslut att REITs (fastigheter) skall få sektorstatus, något som beräknas ske i augusti 2016. Det är förvisso ett och ett halvt år fram till dess, men många förvaltare har redan börjat se över sina portföljer och förbereda dem för den nya sektorn. Genom till exempel den globala REIT fonden som UB Fondbolag erbjuder kan de köpa hela västvärlden på ett bräde, något som gör denna fond attraktiv då den håller nere kostnaderna för investeringar jämfört med att köpa enskilda fastigheter eller aktier i fastighetsbolag respektive land. UB Real Assets (dotterbolag till UB) som förvaltar UB:s realtillgångsfonder är mer en kvantitativ kapitalförvaltare, med över tio års track record, som använder sig av en så kallad alternativ beta investeringsprocess som liknar de investeringsprocesser som kan hittas i till exempel olika ”smart beta” ETFs.

Det finns emellertid andra skäl till att titta på dessa fonder. Med tanke på den QE övning som också ECB satt i gång och den jakt på avkastning som pågår världen över, men just nu framförallt i Europa, är det sannolikt att anta att inflationen kommer att ta fart igen i framtiden. Det är emellertid oklart när. Det visar även att realtillgångar, som ger ett skydd mot en ökad inflation, och Europa är den sektor och den region som tillsammans kan komma att erbjuda placerarna en betydande uppsida i framtiden. Då kan relevanta europeiska REIT- och fastighetsfonder vara mycket intressanta.

I Sverige har vi vant oss vid att fastighetspriserna rusar, bland annat pådrivna av låga räntor, goda möjligheter för avdrag vid reparationer och en allmän hög efterfrågan. Under veckan skrek löpsedeln på Dagens Industri ”BUBBELVARNING” för den svenska marknaden. Efter detta valde emellertid den svenska Riksbanken att föra de svenska räntorna än längre in negativt ränteterritorium. De låga finansieringskostnaderna kommer sannolikt att öka intresset för svenska fastigheter och driva upp priserna, i alla fall på kort sikt. Av detta följer att det för de svenska investerare som är långa svenska fastigheter kan vara värt att titta på andra marknader för att genom diversifiering sprida risken och öka möjligheterna till en riskjusterad högre avkastning. Enligt UB’s REIT portföljförvaltare Aki Kostiander, är den svenska listade fastighetsmarknaden den näst dyraste i hela världen efter Japan.

Genom att investera i olika REITs, så kallade Real Estate Investment Trusts får man en renare fastighetportfölj jämfört med att placera i vanliga fastighetsbolag. En REIT är ett listat fastighetsbolag som inte behöver betala bolagsskatt. REITs finns i länder vilka har en REIT lagstiftning och där förutsättningen för skattefriheten är att REIT-bolagen måste betala ut nästan allt hyreskassaflöde till aktieägarna. Detta leder till en hög dividendavkastning och man brukar ganska ofta hitta REITs i t.ex. dividendaktieportföljer. Källskatten man måste betala för dividenderna brukar uppgå till till exempel 25 procent från vilket UBs REIT fonder får tillbaka en stor del, vanligtvis 10 procentenheter. Detta leder i det långa loppet till att privata placerare och andra skattepliktiga placerare, som inte får skatteåterbäring, borde välja att placera i REITs via just skatteneutrala fonder. Det bästa med detta fondformat är att det är möjligt att sprida på den geografiska risken och fastighetsrisken till tiotusentals fastigheter och även dra nytta av de räntesänkningar i andra länder som kontinuerligt pågår i ”The Race to the Bottom!”

Snart också i PPM

UB Fondbolag har sagt att företaget kommer att arbeta vidare med sina fonder, bland annat skall de lanseras i PPM, något som bör kunna ske redan under det andra kvartalet 2015. Vi kommer att återkomma till de realtillgångar som UB Fondbolag erbjuder.

UB Asset Management filial – Kapitalförvaltningsarmen som har fått tillstånd av FI till försäljning av finansiella produkter och tjänster (fonder, strukturerade produkter och diskretionär förvaltning) i Sverige
UB Real Assets – Förvaltar de sju realtillgångsfonderna av vilka sex stycken är godkända i Sverige och säljs av UB AM. Den sjunde är en REITs-hedgefond.
UB Fondbolag AB – Koncernbolag som sköter administrationen av fonderna inkl orderhantering. Fonderna är registrerade under UB Fondbolag
UB Capital AB – UB:s Corporate Finance verksamhet som startat ett dotterbolag i Sverige och bedriver framgångsrikt företagsrådgivning.

Ger en stark valuta en börsbubbla?

Ger en stark valuta en börsbubbla? Oron för de amerikanska och svenska aktiemarknaderna har inte minskat, snarast tvärtom. Både S&P 500 och OMXS30 har noterar nya toppnoteringar trots denna oro, och båda indexen handlas kring all-time-high. Det är emellertid inte fundamentala faktorer som har drivit upp kurserna, resultatprognoserna för 2015 för många av de stora bolagen som ingår i dessa index har nämligen sänkts. Trots detta har OMXS30 stigit med över tretton procent under 2015, att jämföra med näsan elva procent under hela 2014. För S&P 500 är relationerna de omvända, detta index steg med nästan 13 procent under 2014 och cirka fyra procent under 2015.

Traditionellt sett så har en stark valuta varit av ondo för företag som exporterar, och Sverige har historiskt sett varit en nettoexportör. I USA kommer mer än 40 procent av intäkterna hos de företag som ingår i S&P 500 indexet från utlandet. Vad denna siffra är i Sverige och OMXS30 vet vi inte, men den ligger knappast lägre.

En stark valuta som har förutsättningarna att fortsätta utvecklas väl kan emellertid komma att visa sig vara av intresse för utländska investerare, eftersom värdet på placeringen, allt annat lika, kommer att öka i värde som en direkt effekt av att valutan stärks. Detta kan leda till att aktierna fortsätter att stiga ytterligare.

På Wall Street säger analytikerna att den amerikanska börsen kommer att stiga med mellan fem (5) och nio (9) procent under 2015, i Sverige är det få analytiker som verkligen vågar komma med en prognos sedan den svenska Riksbanken införde en negativ ränta. Sedan dess har vi sett hur den svenska börsen fortsatt rusa som ett skenande lok. De flesta analytikerna pekar på positiva förhållanden, ekonomisk tillväxt såsom vinsttillväxt, låga räntor, låg inflation, återköp, och den utländska efterfrågan som stora drivkrafter på aktiemarknaden. Andra är emellertid mindre optimistiska.

De mer pessimistiska analytikerna säger att aktierna just nu är dyra, och att den enda orsaken till att de kan fortsätta stiga är på grund av utländsk efterfrågan, eller som en direkt brist på alternativ. Om detta sker är det risk för att vi kommer att få se en bubbla på aktiemarknaden. Vissa går till och med så pass långt att de hävdar att det kan bli en härdsmälta och att många aktier redan stigit alltför mycket. De fortsätter med att säga att börserna kan fortsätta stiga som en följd av penningflödena, men att fundamenta till slut kommer att komma i kapp aktiemarknaderna. De avslutar med att säga att luften går ur en bubbla snabbare än vad den fylls och varnar de som tror att de kan rida ut i en kommande storm.

Rekordnivåerna på börserna välkomnas av haussehandlare medan många mer långsiktiga investerare säger att de ser fram mot en korrigering eftersom detta kan komma att leda till att en bubbla uteblir.

OMXS30

Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter

Som vi skrivit om tidigare, och som marknaden spekulerat så valde den svenska Riksbanken att ansluta sig till den begränsade skara länder som har en negativ styrränta, den så kallade reporäntan. Under torsdagen meddelade den svenska Riksbanken att denna sänker sin styrränta från noll till minus 0,1 procent. Sänkningen var väntad, men det var däremot inte beskedet om att Riksbanken väljer att stödköpa statsobligationer för 10 miljarder kronor– allt för att få inflationen att stiga snabbare vilket skall sänka värdet på den svenska kronan i förhållande till andra valutor på marknaden. Händelsen är historisk, det är först gången någonsin som Sverige fått en negativ reporänta. Riksbanken hoppas att denna sänkning skall få igång den svenska produktionen och konsumtionen så att inflationen hamnar på två procent. Vissa är emellertid oroliga för att Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter.

Har den svenska inflationen bottnat?

Riksbanksdirektionen tror att det finns tecken på att den svenska inflationen har bottnat, och att den kan komma att stiga inom kort, men är av den åsikten att uppgången vi sett är för långsam samtidigt som vi lever i en osäker omvärld. ECB har tidigare meddelat att denna centralbank kommer att genomföra kvantitativa lättnader och återköpa obligationer, något som kunnat få effekten att det driver upp priset på den svenska kronan. Detta vill Riksbanken helt enkelt undvika till varje pris eftersom detta kan leda till att den svenska inflationen stannar på en alltför låg nivå. Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter

Sänkningen innebär bland annat att de varor som importeras kommer att bli dyrare, något som med automatik innebär att den svenska inflationen får litet extra skjuts. Det finns en del andra effekter att tänka på, den negativa räntan kommer att innebära att de svenska bankerna får betala för att placera sin överskottslikviditet hos Riksbanken. En direkt effekt som vi kunde se var hur börsen kom att stiga efter beskedet, föga förvånande eftersom aktier är reella tillgångar, och ger en bättre avkastning än ett bankkonto med en negativ ränta. Dessutom blev både dollarn och euron dyrare efter beskedet, något som ligger i linje med Riksbankens plan.

Ytterligare avgifter?

En annan effekt som kommer drabba alla är att de svenska bankerna kan komma att börja ta ut (ytterligare) avgifter på transaktionskonton, till exempel vanliga lönekonton. Problemet är att de svenska bankerna här måste vara mycket försiktiga, risken är nämligen att många kommer att välja att ta ut sina pengar och använda kontanter istället. Nackdelen är att kontanter bara utgör tre (3) procent av den totala penningmängden, eller cirka 80 miljarder kronor. Det finns således en risk för att bankernas eventuelle avgiftshöjningar kan leda till en kontantbrist i samhället.

I samband med detta valde Riksbanken att revidera upp sin arbetslöshetsprognos för åren 2015 till 2017. Enligt Riksbanken väntas arbetslösheten i Sverige uppgå till i genomsnitt 7,6 procent 2015 (tidigare prognos 7,5 procent), till 7,1 procent 2016 (6,9) och till 6,7 procent 2017 (6,6). Tanken är annars att räntesänkningen skulle få fart på ekonomin och därmed också inflationen vilket borde ha minskat arbetslösheten. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar har emellertid varit kontraproduktivt. Riksbanken räknar med att minusräntan blir kvar till andra halvåret 2016. Banken sänker också sin prognos för inflationen under 2015 något.

En exklusiv klubb av länder

Nyhetsbyrån Reuters skriver att beslutet om minusränta gör Sverige medlem i en exklusiv klubb av länder som har experimenterat med en åtgärd som flera ekonomer menade var omöjlig ända fram till finanskrisen. Andra länder som gjort samma sak är Danmark och Schweiz.

Riksbanken flaggar som sagt för ytterligare åtgärder längre fram om dessa inte visar sig vara tillräckliga. Förutom att sänka reporäntan ytterligare kan man även tänka sig att utöka obligationsprogrammet, skriver Riksbanken. Faktorer som kan komma att påverka är till exempel hur omvärlden agerar. ECB har som sagt meddelat att den har för avsikt att vidta liknande åtgärder. Danmark har sänkt räntan inte mindre än fyra gånger på ett par veckor.

Frågan är emellertid om detta räcker. Riksbanken kan hantera den svenska reporäntan, och därmed påverkar kronkursen men om vår omvärld rör sig i samma riktning så kan effekterna av beslutet komma att utebli. Sverige kan inte heller bedriva en penningpolitik som avviker sig för mycket från det som pågår i resten av världen. Inflationen ska upp, med alla tillåtna medel, men vi befinner oss i en märklig situation, för i grund och botten går den svenska ekonomin ganska hyggligt. Problemet är som sagt den låga inflationen, och i förlängningen fallande inflationsförväntningar vilket är vad Riksbanken vill förhindra.

Osäkerheten i omvärlden har ökat

Återhämtningen i omvärlden som helhet väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan i december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamarknaderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten.

Den svenska konjunkturen stärks men inflationen är för låg

Återhämtningen i omvärlden är visserligen långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas.

Mer expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga mot målet

Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.

För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänker därför reporäntan till −0,10 procent och justerar ner reporäntebanan. Samtidigt återställs räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,10 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 är det lämpligt att höja reporäntan.

När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.

Beredskap att göra mer

De åtgärder som Riksbanken nu vidtar understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. För att säkerställa att inflationen stiger mot målet är Riksbanken redo att snabbt, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker.

[TABLE=104]

*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2014 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken

[TABLE=105]
*Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2015 inom parentes.
Källa: Riksbanken

Nästa reporäntebesked kommer den 29 april. Beslutet tas på det penningpolitiska mötet den 28 april.

Flera av våra läsare har hört av sig och undrat vad detta innebär för deras kapitalförsäkringar. Nej det innebär inte att det blir skattefritt. Riksbanken sänkte som sagt den så kallade reporäntan, medan skatten på kapitalförsäkringar styrs av statslåneräntan och den är inte negativ, i alla fall inte ännu. I dagsläget ligger statslåneräntan på 0,48 procent, och den har nästan halverats sedan den 30 november då den låg på 0,90 procent.

Räntefonder inte alltid bra

Räntefonder inte alltid bra I våra arkiv har vi hittat en artikel av Stephan Agerman som grundade ETFSverige.se, och i dag arbetar på Deutsche Bank med bland annat den satsning på ETFer som den tyska banken gör under namnet db-x trackers. Vi publicerar artikeln Räntefonder inte alltid bra, något som är ännu mer aktuellt efter den senaste veckans överraskande räntesänkning. Artikeln publicerades ursprungligen i augusti 2011.

Sommaren 2011 har varit kaotisk. Få bedömare förutspådde det senaste raset. Många investerare har sålt aktier och köpt räntefonder. Men är det rätt strategi?

Är det alltid en bra idé att köpa räntefonder när börsen stormar? Det beror på, är ett klassiskt svar. Men för att gå till botten med frågan är det bra att reda ut vilka olika varianter av ränteinstrument som finns.

När det gäller räntefonder och ränte-ETF:er finns det förenklat två huvudkategorier; penningmarknadsfonder med en genomsnittlig löptid på högst ett år och obligationsfonder med en genomsnittlig löptid på över ett år.

De två typerna har självklart flera underkategorier. Obligationer kan vara utställda av stater, myndigheter eller företag. Därutöver finns det underkategorier baserat på till exempel kreditbetyg. Tillbaka till frågan. Jag besvarar den med tre korta klargöranden:

Går den underliggande marknadsräntan upp går värdet på obligationsfonder med lång löptid ner. Att investera i långa obligationsfonder i Sverige kan därmed inte rekommenderas i dagsläget. Detta grundar jag på att Riksbanken varit tydlig med sin räntebana vilket innebär fortsatta höjningar av reporäntan i år. Detta skulle dock kunna förändras om den nuvarande krisen förvärras ytterligare och ränteprognoserna revideras.

Om det blir ett stort köptryck på ”säkra papper”,som det varit de senaste veckorna, går priset på dessa upp men räntan som instrumenten ger går ner. Den svenska 10-åriga räntan har i dagarna handlats kring sitt 93-års-lägsta på omkring 2 procent. En fortsatt sjunkande ränta krävs för att priset på obligationsfonder ska fortsätta att öka.

Glöm inte bort förvaltningskostnaden. Är denna kostnad hög relativt gällande ränteläge kan avkastningen efter avgifter teoretiskt bli negativ för penningmarknadsfonder, korta räntefonder. Detta var särskilt aktuellt i Sverige under förra året.

I Sverige finns det i dag endast två ränte-ETF:er noterade. Utomlands är utbudet väsentligt större.

Vad ska man köpa? Tyskland klassas som den enda säkra hamnen i Europa, och i USA har centralbanken, FED, lovat att hålla FED Funds ränta inom intervallet 0–0,25 procent till 2013. Hur mycket mer kan dessa länders räntor sjunka?

I en diversifierad portfölj ska man ha en signifikant andel räntebärande placeringar. I dagsläget skulle jag dock låta denna andel vara på historiskt låga nivåer. Är man orolig och vill minska risken i portföljen rekommenderar jag att placera en mindre del i svenska Xact Repo då reporäntan troligen kommer att fortsätta höjas.

Vissa välkända förvaltare som David F. Swensen anser att innehav i utländska räntepapper inte hör hemma i en diversifierad portfölj. Detta beror bland annat på den relativt sett låga avkastningen jämfört med risker man utsätter sig för.

Ett bra exempel är valutarisken som uppkommer då man placerar i utländsk valuta. Vidare uppnår man inte det skydd som en svensk privatinvesterare ofta försöker uppnå mot nationella börsfall och deflation. Jag tycker att detta är värt att beakta.

Stephan Agerman är passionerat intresserad av börshandlade fonder. Så pass att han 2009 startade informationssajten ETFSverige. se, vid sidan av sitt ordinarie jobb på en investmentbank i Stockholm.