Efter att ha fortsatt med att studsa runt så avslutade oljepriset veckan med en något lägre volatilitet än vad det hade i förra måndagen. Priset på WTI stannade på 46 USD per fat i fredags och Brent håller sig fortfarande på ”rätt sida” 50 USD per fat. Utöver utbud och efterfrågan samt fundamenta på oljemarknaderna är centralbankernas policy en annan viktig faktor som styr prissättningen på denna energiråvara. Den europeiska centralbanken, ECB, har sagt att den anser att det kanske behövs ytterligare penningpolitisk stimulans för att sätta fart på den stagnerande europeiska ekonomin. Detta uttalande ledde till att oljepriset steg. Aktörerna på oljemarknaderna väntar emellertid på ett viktigare tillkännagivande, om den amerikanska centralbanken FED kommer att höja den amerikanska referensräntan. Under sommaren har vi sett en del händelser som lett till oro på aktiemarknaderna världen över, till exempel den grekiska skuldkriser, GREXIT, och en härdsmälta på den kinesiska aktiemarknaden vilket har tonat ned sannolikheten för en räntehöjning i USA. Det här är varför oljepriset kommer att fortsätta att falla
Oro på de amerikanska börserna
Den allmänna ekonomiska oron har börjat nå de amerikanska börserna. Den 4 september publicerade den amerikanska regeringen data för augusti månad som visar att den amerikanska ekonomin endast adderat 173 000 nya arbetstillfällen, en siffra som var långt under förväntningarna. Det är för tidigt att uttala sig om detta är en avmattning av den amerikanska konjunkturen, något som är av ondo för oljepriset. Denna statistik kan emellertid komma att leda till att FED avvaktar med att höja räntan, vilket i sin tur kan komma att leda till högre priser på både Brent och WTI.
Ännu värre i Kanada
I Kanada ser vi att allt fler av de kanadensiska oljesandsprojekten har avbrutits som en följd av de låga oljepriserna. Det är emellertid viktigt att notera att flera projekt lades ned eller var på gång att läggas ned redan innan den senaste stora nedgången i oljepriset. Kostnaderna för att stänga ned dessa projekt är höga, och flera operatörer väljer att fortsätta med sin produktion då det faktiskt är billigare att förlora pengar på produktionen på kort sikt än att ta en stor kostnad för att stänga ned dem. Produktionen från dessa projekt kommer att nå marknaden senaste 2017, vilket kommer att addera ytterligare en halv miljon fat per dag till utbudet. Redan i dag ser vi hur den kanadensiska oljan handlas med en rabatt mot den amerikanska oljan WTI, en rabatt som periodvis ligger så pass hög som 15 USD per fat.
Detta betyder att medan den amerikanska oljan WTI föll under 40 USD per fat så handlades West Canada Select till 20 USD per fat. Efter den senaste återhämtningen ligger ett fat WCS på 30 USD per fat. Break even för många av de kanadensiska oljesandsprojekten ligger på cirka 80 USD per fat. Skillnaden mot skiffergas/skifferoljeprojekten världen över är att den kanadensiska oljesanden kan leverera energi i årtionden framöver när det går att räkna hem projekten ekonomiskt. Tyvärr finns det få tecken som tyder på att vi kommer att få se en uppgång i oljepriserna inom en snar framtid varför oljesandsprojekten kommer att få se en besvärlig kursutveckling framöver. Till och med BP har nedgraderats av Bank of America som sätter underperform på aktien och varnar för att detta oljebolag kommer att få svårt att uppfylla sin utdelningspolicy.
Kommer exportförbudet tas bort?
EIA släppte under förra veckan en rapport som visade att det kommer att få en låg effekt på de amerikanska bensinpriserna om USAs regering upphäver förbudet mot råoljeexport. Faktum är att studien visar att bensinpriserna kan komma att sjunka då de raffinerade produkternas pris styrs alltmer av priset på Brent än av WTI-priset. Det betyder att om exportförbudet av WTI upphör kommer det att finnas allt mer olja på den globala marknaden, något som i sin tur skulle pressa ned priset på Brent ytterligare. EIAs studie visar att om exportförbudet tas bort kan det komma att leda till att raffineringsindustrin förlorar 22 miljarder dollar per år.
Hittills många medlemmar av kongressen har varit ovilliga att ta ställning för eller emot exportförbudet eftersom det ställer borrföretagen mot raffineringsindustrin som båda är starka politiska aktörer. Då det enligt rapporten inte kommer att bli fråga om stigande oljepriser är det sannolikt att oljeindustrin kan få en del allierade i sina försöka att få exportförbudet hävt. Det finns emellertid ett stort problem, det amerikanska presidentvalet 2016 vilket kan göra det svårt att få till stånd en ändring i den amerikanska energilagstiftningen. Det kan komma att skjutas på framtiden.
Saudiarabien för diskussioner med USA
Saudiarabiens kung Salman anlände till Washington den 4 september för att möta USAs president Barack Obama. De två statscheferna kommer att diskutera kärnvapenfrågan i Iran, en uppgörelse som den saudiska kungen starkt motsatte sig initialt men som han sedan började acceptera efter en rad löften från USA. Om de två statscheferna kan enas om detta kommer de sedan att tala om konflikterna i Syrien och i Jemen. Det finns emellertid små eller kanske rentav inga utsikter att så pass komplicerade konflikter kommer att kunna få en lösning inom en snar framtid så kung Salmans resa bör betraktas som ett sätt att bygga förtroende mellan de två länderna. Saudiarabien har historiskt sett varit en stark allianspartner till USA, men det har skapats en del misstro länderna emellan sedan USA tinade upp relationerna till Iran.
Ett oljeutsläpp stängt en del av Mississippifloden efter det att två bogserbåtar kolliderade i slutet av förra veckan. En av båtarna transporterade slamolja som nu läckt ut i floden, och en av de brustna tankarna hade en last på 250 000 liter. Kustbevakningen arbetar med båtens ägare – Inland Marine Services – för att fastställa omfattningen av skadorna.
Ryssland träffar Venezuela i Kina
Även andra statschefer är oroade över det låga oljepriset. Rysslands president Vladimir Putin träffade Venezuelas president Nicolas Maduro i Kina förra veckan och diskuterade olika sätt att stabilisera oljepriset. De två statschefer kom överens om att ta tag i frågan om de låga oljepriserna, men de har ännu inte meddelat omvärlden mer än så. Vi anser att deras deltagande är att betrakta som mycket hoppfullt då ingen av dessa länder har kapacitet att minska sin oljeproduktion eftersom de låga oljepriserna gjort att dessa två länder står inför en ekonomisk och finansiell kris.
Tidigare i veckan steg emellertid oljepriserna på nyheten om att Ryssland sagt sig villigt att förhandla om samordnade åtgärder. Franska EDF meddelade sedan ytterligare förseningar vid sin reaktor Flamanville, Frankrikes första kärnreaktor i mer än 15 år. Reaktorn var tänkt att vara klar 2012 till en kostnad av 3,3 miljarder euro. Ett antal förseningar har gjort att startdatumet nu flyttats fram till slutet av 2018 och att kostnaderna kommer att närma sig elva miljarder euro. Förseningarna är ett välbekant problem med den nya generationen av kärnreaktorer, precis som de var med de tidigare modellerna. Kärnkraftsbyggen är komplext och förseningar är vanliga samtidigt som kostnadsöverskridanden har plågat industrin, och varje bakslag skadar teknikens konkurrenskraft. När industriländerna byggde sina första kärnkraftsanläggningar på 1960. 1970- och 1980-talet fanns få andra alternativ. I dag konkurrerar de med billig naturgas och förnyelsebar energi vilket gör att det inte finns utrymme för misstag och förseningar.
