Etikett: euroområdet

Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden

Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknadenValutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden

Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden Finansmarknaderna togs nyligen på sängen när Mario Draghi, ordförande i Europeiska centralbanken (ECB) meddelade en sänkning av alla ECBs styrräntor tidigare under mars. Mest notabelt var sänkningen med 10 punkter, från minus 0,3 procent till minus 0,4 procent, på inlåningräntan. Utöver detta adderade ECB ytterligare 20 miljarder euro kvantitativa lättnader vilket innebär totalt 80 miljarder på månadsbasis. ECB har också expanderat till inköp av tillgångar som företagsobligationer av hög kvalitet, vilket är en markant förändring från tidigare verksamhet. Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden.

Nytt låneprogram som kommer att pågå i fyra år

Dessutom meddelade Draghi ett nytt låneprogram som kommer att pågå i fyra år för att göra det möjligt för bankerna att kompenseras för att ta in ECB pengar om de expanderar sin utlåning till företag i euroområdet.

De flesta av dessa åtgärder var oväntade, och allt återspeglades så klart på valutamarknaderna. Den 10 mars, den dag som Draghi tillkännagav detta, omsattes det fler valutakontrakt på den amerikanska derivatbörsen CME än vad som tidigare omsatts på börsens 44-åriga historia. Totalt sett omsattes 2 517 334 terminer och optionskontrakt, och därmed slogs rekordet från den 6 maj 2010 med 146 000 kontrakt.

Av förklarliga skäl var en hög andel av de avslut som gjordes i Euro, både terminer och optioner. Den dagen omsattes det kontrakt till ett underliggande värde på 113 500 miljarder euro. Hela volymen kan emellertid inte tillskrivas ECBs agerande. Samtidigt som ECB kommunicerade sina nyheter pågick också den så kallade terminsrullningen, något som normalt ökar på handelsvolymen.

Ett starkt år för valutahandel

Så här långt har 2016 visat sig vara ett starkt år för valutahandeln, den dagliga volymen för handeln i japanska yen mot den amerikanska dollarn hat till exempel ökat med 38 procent jämfört med året innan. Handel i den valutan kommer till stor del från marknadsaktörer som söker en fristad på valutamarknaden under tider av volatilitet.

I takt med att volatiliteten på energiråvaror och metaller har ökat har vi också sett en ökad handel mot valutor hos emerging markets, och så kallade ”råvaruvalutor”, det vill säga valutor i länder där råvaruexporten har en viktig ekonomisk betydelse. Dessa valutor inkluderar till exempel:

Australiensiska dollar 21 procent
Kanadensiska dollar 32 procent
Brasilianska real 23 procent
Mexikanska peso 35 procent
Indiska rupier 11 procent

Valutamarknaden fungerar som ett riskreducerande verktyg

Allt detta visar hur valutamarknaden speglar andra delar av finansmarknaden och fungerar som ett riskreducerande verktyg när vissa andra tillgångar visar sig vara mindre förutsägbara.

När centralbanker fortsätter att använda nya politiska verktyg och råvaror fortsätter att söka prisstabilitet, kommer handelsaktiviteten på valutamarknaderna fortsätta kräva ett vakande öga. Valutamarknaden mäter risken på den globala finansmarknaden.

Du hittar valutakurserna här, och Du hittar råvarupriserna här

Nordamerikanska REIT marknaden, en attraktiv värdering?

Nordamerikanska REIT marknaden, en attraktiv värdering?

Nordamerikanska REIT marknaden, en attraktiv värdering? REIT -marknaden har tydligt försvagats under våren. Orsaken till detta har varit oron över FED:s kommande räntehöjningar och de långa räntorna (se bild nedan / USA:s REIT marknad). De långa räntorna steg markant från vinterns bottennoteringar (USA:s 10-åring t.ex. från ca 1,6% till 2,5%) då REIT bolagen sjönk i motsvarande grad med ca 12%. Under maj och juni månad 2013 steg den amerikanska långräntan från 1,6% till 3%, och REIT marknaden sjönk med 17%. Enligt samma enkla modell kunde REIT-bolagen ytterligare sjunka med ca 5% ifall 10-årsräntan stiger till 3%, dvs grovt uppskattat -1% för varje10 bps ränte ökning. Detta är förstås en grovt förenklad kalkyl och om detta scenario skulle bli verklighet, skulle t.ex. P/NAV för vår Nordamerika REIT-fond ligga på -12% och substansrabatten m a o vara märkbar samt dividendavkastningen ligga på 5,6%. Ifall REIT marknaden från dessa nivåer ytterligare skulle sjunka, skulle det sannolikt bero på att den nordamerikanska fastighetsmarknaden drabbats av en märkbar avmattning. För närvarande ser vi inga sådana tecken. Utvecklingen på den amerikanska fastighetsmarknaden har fortsatt uppåt under första halvan av 2015 (CBRE Q1/2015).

FTSE/EPRA NAREIT North America tr Index (ljusgrön) och USA:s 10 årsränta (mörkgrön)
Källa: Bloomberg 10.6.2015.

Förhållandet mellan räntor och REITs är dock inte så enkel. Då man granskar perioden i slutet av 2010 och räntehöjningseffekterna på REITs ser man att så är fallet. Räntan steg från 2,4% till 3,7% men samtidigt steg REIT bolagens kurser. Dagens situation inger en sorts ”déjá-vu” känsla med ”taper”-chocken 2013 i färskt minne, där tidpunkten visade sig vara ett utmärkt köptillfälle. Även då argumenterade vi med hjälp av statistik för att även om den initiala reaktionen kan komma att bli negativ, kommer REIT-aktierna att ta igen tappet under följande 6-12 månader (se tabellen nedan). Situationer där en accelererande inflation driver på ränteökningen är fördelaktiga för REITs (indexeringseffekt på hyror och på EPS), i synnerhet om den ekonomiska tillväxten är på väg att öka.

Nedan en färsk uppdatering av värderingen på UB Nordamerika REIT-fonden i relation till market cap indexet FTSE/EPRA NAREIT North America Index, där USA och Kanada ingår. Vår fond har en ”mid cap / smart beta” profil, där Mexico ingår i fonden med en liten andel (NAFTA-området). Som framgår av tabellen nedan, är REIT- bolagen i fonden värderade klart under sitt substansvärde (-8% under NAV) och även index ligger ungefär på samma nivå som substansvärdet (Rabatten beror inte enbart på den kanadensiska och mexikanska marknaden utan förekommer också på den amerikanska REIT-marknaden).

UB Nordamerika REIT och FTSE/EPRA NAREIT North America Index.
Källa: UB Real Assets fastighetsdatabas och Bloomberg 10.6.2015.

Då man granskar marknadens utveckling i grafen nedan fr o m fondens startdatum den 15.12.2014, ser man att REIT bolagen sjunkit under dessa nivåer. Fondens positiva utveckling sedan starten har m a o till stor del berott på dollarförstärkningen. Det är svårt framöver att sia om dollarkursens utveckling men på sikt har NAFTA-området en större tillväxtpotential än euro-området ifall vi t.ex. betraktar befolkningstillväxten, BNP-tillväxtpotential, investeringar etc.

FTSE/EPRA NAREIT North America tr Index i euro (mörkgrön) och lokal valuta (ljusgrön).
Källa: Bloomberg 10.6.2015.

Även om REIT-marknaden fluktuerar på kort sikt och ”svansen ibland viftar på hunden”, är det i slutändan frågan om oerhört väldiversifierad metod för fastighetsplaceringar, där fördelarna på sikt för fastighets- och aktieplacerare är odiskutabla. En sak som är bra att ha i minnet efter kraftiga och långvariga penningpolitiska stimulanser i form av QE är att i något skede kommer inflationstrycket att öka. Senast publicerad makrostatistik uppvisar svaga tecken på detta även om det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser …men tänk om stigande räntor denna gång även diskonterar en vändning i inflationstrenden?

Varför satsa på utdelningar?

Varför satsa på utdelningar?

Varför satsa på utdelningar? Börshandlade fonder som investerar i utdelande företag har under en tid utklassat andra investeringsformer, och kan ha en ljus framtid. Så varför satsa på utdelningar?

Under det senaste året har WisdomTree MidCap Dividend Fund (NYSEArca: DON) stigit med 24,0 procent, Vanguard High Dividend Yield ETF (NYSEArca: VYM) med 20,1%, Powershares Dividend Achievers Portfolio (NYSEArca: PFM) ökade med 18,8 procent medan iShares Core High Dividend ETF (NYSEArca:HDV) gett sina ägare en värdeökning på 20,6 procent. DON ger en årlig utdelning motsvarande 2,43 procent, VYM 2,86 procent, PFM 2,0 procent medan HDV har lämnat en utdelning om 3,27 procent.

Under de senaste tolv månaderna har direktavkastningen som placeringsstrategi överträffat alla andra marknader och strategier med undantag för Japan säger Credit Suisse. I euroområdet, Storbritannien och USA har utdelningsindexen överträffat generalindexen med 3,8 procent, 5,6 procent och 3,1 procent respektive.

Den ETF som fokuserar på att investera i utdelande företag i Europa, First Trust STOXX European Select Dividend Index Fund (NYSEArca:FDD) har under 2014 stigit med 6,4 procent, medan den bredare börshandlade fonden som investerar i eurozonen, iShares MSCI EMU ETF (NYSEArca: EZU), backade med 0,2 procent. FDD har en direktavkastning motsvarande 4,23 procent.

Credit Suisse analytiker lutar mer mot en strategi som omfattar att investera i europeiska företag som lämnar utdelning när den europeiska centralbankens penningpolitik håller räntorna låga, vilket i sin tur bidrar till att utdelande företag blir mer attraktiva för de investerare som söker en stadig inkomst.

Credit Suisse pekar på sex faktorer som skulle kunna stödja de utdelande företagens aktier i framtiden.

  1. Den låga alternativavkastningen
  2. De kvantitativa lättnaderna
  3. Rimliga värderingar för företagen
  4. Stigande inflöden till fonder som investerar i företag som lämnar hög utdelning
  5. En stark resultatutveckling
  6. En högre sannolikhet för att europeiska företag kommer att börja fördela större delar av sin vinst som utdelning än vad de amerikanska företagen gör.

Flera företag, till exempel General Motors (NYSE: GM) och 21s Century Fox (NasdaqGS: FOXA), har nyligen höjt utdelningen. Utdelningsaktierna har under januari stigit med i genomsnitt tio (10) procent. Howard Silverblatt, senior indexanalytiker på S & P Dow Jones Index, påpekade också att februari är normalt den största månaden för utdelningshöjningar och att bankerna normalt brukar tillkännage förändringar i fråga om sina utdelningar under mars månad.