Några myter om börshandlade fonder

Några myter om börshandlade fonderNågra myter om börshandlade fonder

I takt med att intresset för börshandlade fonder växer så har också antalet kritiker kommit att öka. Det är inte ovanligt att vi hör ett antal påstående om saker som är unika för börshandlade fonder som investerare bör ha koll på. Det gäller att skilja fakta från fiktion och av den anledningen krossar vi några myter om börshandlade fonder.

Så är till exempel många investerare oroliga för att ETFer orsakar en ökad volatilitet på aktiemarknaden. Detta är fel, det är inte svansen som viftar på hunden, det är tvärtom. Handelsvolymerna för börshandlade fonder stiger normalt sett under perioder av en ökad volatilitet, men det är en effekt av volatiliteten, inte en orsak.

Det är däremot sant att handeln för en börshandlad fond har en högre korrellation än för handeln i enskilda aktier, men det är naturligt då en ETF vanligen fungerar som en proxy för ett index. Credit Suisse har noterat att en högre volatilitet innebär en mer aktiv ETF-handel. Enligt Credit Suisse kan detta förklaras av att många förvaltare använder sig av börshandlade fomder som ett taktiskt instrument eller för en mer aktiv kortsiktig handel, till exempel när de har för avsikt att gå kort på en delmarknad. Då makroekonomisk oro utlöser en volatilitet på aktiemarknaden har allt fler investerare valt att använda sig av ETFer för att fånga de möjligheter den ökade volatiliteten för med sig.

Förstahandsvalet för en bred exponering

ETFer har kommit att bli förstahandsvalet för många förvaltare som önskar en bred exponering. Credit Suisse räknar med att handeln med börshandlade fonder svarade för 29 procent av den dagliga handeln på de amerikanska börserna under förra året. Under den första veckan i januari stod ETFer för en genomsnittshandel på 111MUSD per dag, eller en tredjedel av handeln i USA,

Vissa marknadsobservatörer är emellertid bekymrade för börshandlade fonder med hävstång och inverterade eller omvända ETFer. Det har emellertid visat sig att denna typ av ETFer gr en högre sofistikerad struktur men utan att öka risken för aktiemarknaden som helhet.

Dessa anpassade ETFer försöker att återspegla en hävstång eller en invers av en viss marknad på daglig basi, vilket innebär att de återställer avkastningen på en daglig basis. En följd av detta är att de sammansatta effekterna av de dagliga återställningarna gör att dessa börshandlade fonder inte perfekt återspeglar sina mål på lång sikt. Några bedömare har varnat att dessa inriktade fonder lägger till volatilitet på marknaden. Den marknadsandel som hävstångs-ETFer och inverterade börshandlade fonder har utgör endast en mycket liten andel av marknaden. Totalt sett utgör ETF-marknaden 2 biljoner dollar, varav som hävstångs-ETFer och inverterade börshandlade fonder svarar för mindre än två procent, cirka 30 miljarder dollar.

Impact of the EU Referendum

Impact of the EU Referendum

Market Insight – Foreign Exchange – Impact of the EU Referendum

Brexit possibility rekindled

After the “Remain” camp took a seemingly unassailable lead in voting polls towards the end of May, a bout of Sterling strength reflected market relief as a degree of uncertainty was removed from the upcoming vote. However, this reprieve turned out to be short lived, as six out of eight of the latest polls have shown the “Leave” camp ahead with an average lead of three percentage points (Source: FT Brexit poll tracker), rekindling investor concerns and stressing the considerable stakes at risk on June 23rd. Interestingly, average gambling odds (sample of 24 bookmakers analysed) have put the likelihood of a “Brexit” at around 30%, but this is unlikely to provide much comfort to market participants with assets to protect (see Figure 1). With a US interest rate hike looking increasingly unlikely this month, the EU referendum is the biggest event in the calendar and preparing portfolios adequately will be top of the agenda for investors. Below, we look at the primary assets that are likely to be impacted by the either outcome of the vote.

Sterling – Direct exposure

In the event of a “Brexit” the most immediate impact is likely to play out on currency markets, with the Sterling likely to see significant moves in either direction. Recently, the Sterling has been the clearest barometer of the market’s concerns over a “Brexit” scenario, having already fallen 9.1% since mid-November (on a trade weighted basis). The largest consideration over the decision to leave is the uncertain impact that it will have on the UK’s trading relationship with the EU, the largest consumer of its exports (EU accounts for 47% of UK exports, Source: ONS). Various scenarios outlined in academic studies by PWC, Oxford Economics and the Centre for Economic Progress (CEP) all predict UK trade to be adversely impacted by a decision to leave the EU, explaining why the Sterling is likely to be the primary victim should a “Brexit” materialise. As a vote to leave would be the first decision of its kind, market forecasts over the extent of a Sterling fall are disparate, ranging from 12% by the Treasury to over 20% by some sell-side analysts, such as Credit Suisse.

A “Remain” outcome would see postponed investment projects recommence and consumer/business confidence surge, offering potential support for the Sterling from current depressed levels. The UK’s strong reliance on its financial sector and large current account deficit makes the Sterling vulnerable to market volatility, but also means that the currency rallies when uncertain events pass or bouts of market instability abate (see Figure 2, EU referendum unveils Sterling opportunity).

UK equities – Financials and Real Estate vulnerable

For UK equities the outcome of the vote is likely to affect performance along multiple avenues. For the large firms that comprise the FTSE 100 index, a much smaller portion of revenues are generated in the UK compared to the broader FTSE 250 index. A “Brexit” scenario could provide a competitive boost for larger, more internationally focused firms through a weaker Sterling, but may hurt smaller enterprises that generate revenues domestically. In addition, for equity sectors that are vulnerable to the vote’s impact on the regulation of foreign activities and consumer confidence, like those in Financials and Real Estate, the outcome could spur significant moves.

Gold – Traditional hedge

Gold has traditionally been viewed as a safe haven investment, offering protection during periods of elevated uncertainty and market turbulence (see Figure 3). A vote to “Leave” is the result associated with the most uncertainty, and therefore is likely to see the market’s appetite for safe haven assets increase, which could be a supportive factor for the yellow metal. However, the gold price is less likely to experience a sharp reaction should the status quo in the UK be maintained, with investors instead turning their attention back to the US for any indications from the US Federal Reserve of further monetary tightening.

*All figures quoted are sourced from Bloomberg unless stated otherwise.

Important Information

This communication has been issued and approved for the purpose of section 21 of the Financial Services and Markets Act 2000 by ETF Securities (UK) Limited (“ETFS UK”) which is authorised and regulated by the United Kingdom Financial Conduct Authority (the “FCA”).

The information contained in this communication is for your general information only and is neither an offer for sale nor a solicitation of an offer to buy securities. This communication should not be used as the basis for any investment decision. Historical performance is not an indication of future performance and any investments may go down in value.

This document is not, and under no circumstances is to be construed as, an advertisement or any other step in furtherance of a public offering of shares or securities in the United States or any province or territory thereof. Neither this document nor any copy hereof should be taken, transmitted or distributed (directly or indirectly) into the United States.

This communication may contain independent market commentary prepared by ETFS UK based on publicly available information. Although ETFS UK endeavours to ensure the accuracy of the content in this communication, ETFS UK does not warrant or guarantee its accuracy or correctness. Any third party data providers used to source the information in this communication make no warranties or representation of any kind relating to such data. Where ETFS UK has expressed its own opinions related to product or market activity, these views may change. Neither ETFS UK, nor any affiliate, nor any of their respective officers, directors, partners, or employees accepts any liability whatsoever for any direct or consequential loss arising from any use of this publication or its contents.

ETFS UK is required by the FCA to clarify that it is not acting for you in any way in relation to the investment or investment activity to which this communication relates. In particular, ETFS UK will not provide any investment services to you and or advise you on the merits of, or make any recommendation to you in relation to, the terms of any transaction. No representative of ETFS UK is authorised to behave in any way which would lead you to believe otherwise. ETFS UK is not, therefore, responsible for providing you with the protections afforded to its clients and you should seek your own independent legal, investment and tax or other advice as you see fit.

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle

Negativa räntor i ett kontantlöst samhälle I veckan meddelade den svenska Riksbanken att den behåller den negativa styrräntan på minus 0,35 procent, samma nivå som den har legat på sedan i juli i år. Därmed ser det ut som Sverige blir ett av de första länderna att utsätta sin medborgare för ett på samma gång fascinerande och skrämmande experiment, negativa räntor i ett kontantlöst samhälle.

Ännu så länge har inte bankerna låtit sina kunder ta del av de negativa räntorna, men de utsätts för ett ökat tryck att göra detta när räntorna kvarstår på denna låga nivå. Detta är ett problem eftersom Sverige är ett av de första länderna i världen som håller på att bli ett helt kontantlöst samhälle där digitala pengar ersatt kontanter.

I Sverige ringer bankerna redan till polisen om Du använder för mycket kontanter eftersom det kan innebära att Du är endera en terrorist eller kriminell. Samtidigt ser vi hur de svenska bankerna tar bort kontantuttagsautomater från landsbygden, något som irriterar framförallt äldre kunder. Faktum är att det har gått så långt att den schweiziska banken Credit Suisse gått ut till sina kunder och sagt att de inte behöver växla till sig kontanter när de skall till Sverige. Banken säger ”Om du måste betala kontant, är någonting fel.”

Nedanstående diagram visar hur kontanterna har minskat i det svenska samhället.

Om bankerna kommer att ta ut negativa räntor av sina kunder, samtidigt som Sverige blir ett allt mer kontantlöst samhälle kan inte de svenska bankkunderna längre ta ut sina pengar i form av kontanter för att skydda dem mot den ”straffskatt” på sparande som de negativa räntorna innebär. Konsumenternas enda val i ett sådant scenario är att spendera sina pengar eller låta bankerna ta dem. I teorin innebär detta att Riksbanken vill tvinga människor att spendera pengarna istället för att spara dem och på detta sätt stimulera en ekonomisk tillväxt.

Istället för att gå allt djupare in i de negativa räntornas värld, ett drag som blir alltmer negativt desto mer negativa räntorna är, valde Riksbanken istället att genomföra ytterligare en runda av så kallade kvantitativa lättnader. I detta fall innebär det ett återköpsprogram av obligationer som för över mer pengar från Riksbanken i den svenska ekonomin.

Trycket att införa negativa räntor, något som är tänkt att föra ut kapital från banksystemets sparkonton och in i ekonomin i form av ekonomisk stimulans ökar emellertid. I till exempel Schweiz kostar de negativa styrräntorna bankerna uppemot en miljard dollar varje år. Dessa kostnader har ännu inte förts över till bankkunderna, i alla fall inte fullt ut. Frågan är emellertid hur pass mycket längre som bankerna kommer att ta denna kostnad innan de börjar addera avgifter och andra kostnader på bankkonton?

Allt fler centralbanker och investeringsbanksanalytiker ställer nu inte längre frågan om detta kan komma att inträffa utan när det kommer att ske. I tisdags sålde Italien ut ett tvåårigt obligationslån med en ränta på -0,23 procent, vilket innebär att investerarna måste betala för att låna ut sina pengar till Italien istället för att få en ränta på sitt kapital. Enda orsaken att köpa en sådan obligation är att Du tror att det kommer att bli ännu värre i framtiden.

För närvarande är det alltså två trender som konvergerar mot Sverige på samma gång.
1.    Den svenska befolkningen använder allt mindre kontanter.
2.    Sverige har negativa räntor.

Det betyder att många svenska inte längre har någon möjlighet att skydda (eller gömma) sina pengar. Det betyder också att Sverige kan komma att bli det första landet vars medborgare kan komma att behöva acceptera negativa räntor, vilket förmodligen kommer att ske i form av högre avgifter, alternativt tvingas spendera sina pengar för att undvika de negativa räntorna.

Credit Suisse flyttar pengar från Korea till Ryssland

Credit Suisse flyttar pengar från Korea till Ryssland

Credit Suisse flyttar pengar från Korea till Ryssland Efter att ha sagt att Sydkorea är en av de tre tillväxtmarknader som förstör värde sänkte Credit Suisse i veckan sin rekommendation för Sydkorea. I samband med detta valde banken att minska sin femtonprocentiga övervikt för Sydkorea till fem procent. Istället allokerade Credit Suisse om kapital till Ryssland, en marknad som den schweiziska banken i dag har en kraftig undervikt mot. Vi ser alltså hur Credit Suisse flyttar pengar från Korea till Ryssland.

Orsakerna är bland annat oro för framtiden. De sydkoreanska företagen har lämnat de sämsta vinstrevideringarna av alla tillväxtmarknaderna. Sydkorea är dessutom känsligt för en försvagad yen, något som kan komma att innebära en ökad konkurrens. I förhållande till sina konkurrenter anser Credit Suisse att Taiwan är mer intressant och har en attraktivare värdering.

Varför har då Credit Suisse ens en övervikt på fem procent för Sydkorea? Enligt Credit Suisse beror det på att banken ser Sydkorea som ett derivat på den amerikanska aktiemarknaden då Sydkorea är hedgat mot en starkare dollar, landet har en ackommoderande penningpolitik, och är underexponerat i många aktiefonder som inriktar sig på emerging markets.

Företagsobligationer, från AAA till konkurs

Företagsobligationer, från AAA till konkurs

Företagsobligationer, från AAA till konkurs av Louis Landeman, Gabriel Bergin

Ekerlids förlag
Häftad , Svenska, 2014
290 kr

Ditt bolån. Din arbetsplats. Din pension. Alla delar av din ekonomiska vardag påverkas av kreditmarknaden; det finansiella systemets blodomlopp där staten, kommunerna, bankerna och företagen får en betydande del av sin finansiering. Trots detta är det en del av det finansiella systemet som är tämligen okänd för de flesta.

En växande och alltmer central del av den svenska kreditmarknaden är marknaden för företagsobligationer. Allt fler svenska företag har nu möjlighet att ge ut företagsobligationer, och nya grupper av investerare inklusive privatpersoner intresserar sig för denna marknad.

Samtidigt är informationsutbudet om marknaden fortfarande relativt begränsat jämfört med till exempel aktiemarknaden.

Denna bok försöker fylla denna informationslucka. Med ett praktiskt angreppssätt berörs allt från marknadens första trevande steg för mer än 200 år sedan till konkreta råd om hur man bör tänka när man investerar i företagsobligationer. Hur har marknaden utvecklats och hur fungerar den? Kan även världens största företag gå i konkurs och vad händer då? Hur går en omstrukturering av ett krisande företag till i praktiken och vad händer om bankerna själva får betalningssvårigheter? Detta är några av frågorna som besvaras i denna bok.

Louis Landeman är chef för kreditanalysen på Danske Bank Markets Sverige sedan 2010. Han började sin karriär inom kreditmarknaden 1996 på ratingföretaget Standard & Poors, där han satte kreditbetyg på flera stora europeiska bolag. Därefter har han arbetat på bland annat Bear Stearns, SEB och Credit Suisse.

Gabriel Bergin arbetar som kreditanalytiker och strateg på Danske Bank Markets sedan 2011.