Den amerikanska ekonomin har sett 1,5 miljoner arbetstillfällen skapas under år 2017, eftersom sysselsättningen fortsätter att öka. Återhämtningen på arbetsmarknaden har pressat arbetslösheten till sin lägsta nivå sedan december 2000. Många frågar sig nu vad som kan tyckas vara en ologisk fråga: är arbetslösheten för låg. Finns det en nackdelen med låg arbetslöshet?
Arbetslöshetsgraden definieras som andelen arbetstagare som är arbetslösa och aktivt söker jobb, och på 4,1 procent kan man argumentera för att det är för lågt. Så varför är arbetslösheten för låg? Uppstår det en ekonomisk skada när alltför många människor har jobb?
En produktivitetsfråga
Arbetsmarknaden kommer att nå en punkt där varje ytterligare jobb inte skapar tillräcklig produktivitet för att täcka kostnaderna. Detta gör varje successivt jobb efter det är ineffektivt Detta är produktionsgapet, som ofta kallas för slack på arbetsmarknaden. I en ideal värld har en ekonomi ingen slöja, vilket betyder att ekonomin befinner sig i full kapacitet och att det inte finns någon produktionsgap. I ekonomin beräknas slacken av U6 minus U3, där U6 är den totala arbetslösheten, dolda arbetslöshet och deltidsarbetare som söker heltidsarbete, och U3 är helt enkelt total arbetslöshet.
Precis som temperaturen i en ekonomi stiger och faller, gör också produktionsgapet det. När det finns ett negativ produktionsgap, är ekonomins resurser – dess arbetsmarknad – underutnyttjad. Omvänt, när det finns ett positivt produktionsgap, ökar marknaden över resurser och ekonomin blir ineffektiv – det här sker när arbetslösheten sjunker.
Nivån på vilken arbetslösheten befinner sig är lika positiv som en hög debatt. Ekonomer föreslår emellertid att när den amerikanska arbetslösheten ligger under 5 procent ligger landets ekonomi mycket nära eller i full kapacitet. Så vid 4,1 procent kan man hävda att arbetslösheten är för låg och den amerikanska ekonomin blir ineffektiv.
Stigande löneinflation
Inflation är i allmänhet en bra sak. Men inom vissa industrier är löneinflationen över den naturliga inflationstakten en dålig sak. Sektorer som industri och konsumentdiskretionär kamp med löneinflation och småföretag har inte marginaler för att klara av stigande löner. Förutom lönsamhet genererar småkapitalet mindre intäkter per anställd och utövar en större andel av sin verksamhet i USA skrev Goldman Sachs i en analys tidigare i år.
En ökning om 100 bp i arbetskraftsinflationen motsvarar cirka två (2) procent för vinst per aktie i Russell 2000. Det är ungefär dubbelt så mycket som Goldman Sachs uppskattar för S&P 500.
Löneinflationen uppstår genom en ökad efterfrågan på arbetskraft då arbetslösheten sjunker. Med färre människor tillgängliga för att arbeta blir arbetsgivare tvungna att höja lönerna för att locka till sig och behålla talang. En knock-on effekt från stigande löner är att vissa småföretag måste dyka in i den mindre begåvade arbetspoolen, vilket minskar produktiviteten.
Slutsats
Efter att ha nått nått den lägsta nivån på tio år blir amerikanska arbetslösheten ironiskt nog ett problem för beslutsfattare. Eftersom Federal Reserve anpassar penningpolitiken för att nå den full kapacitet, står det inför både ekonomiska och sociala problem. Den snabbare löneinflationen från för låg arbetslöshet kommer att ge upphov till vinst, men med 7 miljoner människor söker fortfarande arbete, är det svårt att neka dem möjligheten.
Det är inte bara centralbanker som bevakar och oroar sig för inflationen. Även privatpersoner och företag gör detta eftersom de är medvetna om inflationens påverkan på aktieavkastningen. Inflationen – ökningen av priset på varor och tjänster – minskar köpkraften varje valutaenhet kan köpa. Stigande inflation har en skrämmande effekt: Inköpspriserna blir högre, konsumenterna kan köpa färre varor, intäkter och vinster minskningar. Samtidigt saktar ekonomin ned en tid tills en stabil status uppnås.
Den negativa inverkan som en stigande inflation har håller centralbankerna sysselsatta. De försöker att upptäcka tidiga varningssignaler och förutse eventuella oväntade inflationsökningar. När den oförutsedda inflationen får ett fäste i ekonomin kan en snabb och stabil inflationsnivå få varierande effekter.
Den oförutsedda inflationsökningen kan vara den mest smärtsamma
Med andra ord anses den oförutsedda inflationsökningen allmänt vara den mest smärtsamma, eftersom det krävs att företagen måste ha flera kvartal för att kunna vidarebefordra högre inköpspriser till konsumenterna. På samma sätt känner konsumenterna det oväntade ”nypa” när varor och tjänster börjar kostar mer. Näringslivet och konsumenterna blir så småningom acklimatiserade till den nya prissättningsmiljön, och då kan en förväntad inflation uppstå efter det att ett nytt högre stabilt tillstånd uppnås, vilket kan leda till att konsumenterna spenderar mer pengar. Dessa konsumenter blir mindre benägna att hålla pengar eftersom dess värde över tiden minskar med inflationen. För investerare kan detta leda till förvirring, eftersom inflationen verkar påverka ekonomin och aktiekursen, men inte i samma takt.
En hög inflation kan vara bra då den till viss del stimulerar jobbtillväxten. En hög inflation kan emellertid också påverka företagens vinster genom högre insatskostnader. Detta får företag att oroa sig för framtiden och sluta anställa, vilket påverkar individens levnadsstandard, särskilt de med fasta inkomster.
Eftersom det inte finns något bra svar måste enskilda investerare se genom förvirringen för att fatta kloka beslut om hur denne ska investera i inflationsperioder. Olika grupper av aktier verkar fungera bättre under perioder med hög inflation.
Inflation och aktieåtervinning
Att undersöka historiska avkastningsdata under perioder med hög respektive låg inflation kan ge tydlighet för investerarna. Många studier har tittat på inflationens inverkan på aktieavkastningen. Tyvärr har dessa studier visat på motstridiga resultat när flera faktorer beaktas – nämligen geografi och tidsperiod. De flesta studier anser att förväntad inflation antingen kan påverka aktierna positivt eller negativt beroende på möjligheten att säkra och regeringens penningpolitik. En oväntad inflation visade mer avgörande resultat, framförallt en stark positiv korrelation med aktieavkastningen under ekonomiska sammandrag, vilket visar att tidpunkten för konjunkturcykeln är särskilt viktig för investerare att mäta inverkan på aktieavkastningen. Denna korrelation antas också bero på att oväntad inflation innehåller ny information om framtida priser. På samma sätt korrelerade större volatilitet av aktierörelser med högre inflation.
Högre inflation är i allmänhet kopplad till tillväxtländer
Studierna har visat att högre inflation i allmänhet är kopplad till tillväxtländer och volatiliteten i aktierna är större i dessa regioner än på mer utvecklade marknader. Sedan 1930-talet tyder forskningen på att nästan varje land drabbades av den värsta reala avkastningen under höga inflationsperioder.
Realavkastning är den faktiska avkastningen minus inflationen. När man undersöker S & P 500 avkastning för olika årtionden och justerat för inflationen visar resultaten att den högsta reala avkastningen uppstår när inflationen är 2 till 3 procent. Inflationen som är högre än eller mindre än 2 till 3 procent tenderar att signalera en makroekonomisk miljö i USA med större problem som har en varierande inverkan på aktiekurserna. Kanske viktigare än den faktiska avkastningen är den volatiliteten på avkastningen som inflationen orsakar och hur man investerar i den miljön.
Tillväxt jämfört med värdeutveckling och inflation
Många investerare väljer att dela upp aktier i två kategorier, värde eller Value, och tillväxt eller Growth. Value Stocks har starka kassaflöden som kommer att sakta över tiden medan tillväxtaktierna i dagsläget har små, eller negativa kassaflöden. Förhoppningen är att dessa skall öka över tiden.
Därför påverkas tillväxtaktierna betydligt mer negativt än värdeaktier när det gäller värdering av aktier med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoder, i takt med stigande räntor. Detta eftersom räntan tenderar att vara starkt korrelerad med inflationen. I tider med hög inflation tenderar tillväxtaktierna alltså att gå dåligt. Detta tyder på en positiv korrelation mellan inflationen och avkastningen på värdeaktier och en negativ sådan för tillväxtaktierna.
Detta förklarar styrkan av värdeaktier under hög inflation, som 1973-74, och styrkan i tillväxtaktierna under början av 1930-talet när deflation inträffade, liksom under 1990-talet då inflationen ständigt gick nedåt. Intressant påverkar förändringsgraden av inflationen inte avkastningen av värde mot tillväxtaktierna lika mycket som absolut nivå. Tanken är att investerare kan överträffa sina framtida tillväxtförväntningar och uppåtriktade tillväxtaktierna. Med andra ord, investerare misslyckas med att erkänna när tillväxtaktierna blir värdeaktier, och den nedåtriktade effekten på tillväxtaktierna är hård.
Inkomstgenererande aktier och inflationen
När inflationen ökar sjunker köpkraften, och varje krona kan köpa färre varor och tjänster. För investerare som är intresserade av inkomstgenererande aktier eller aktier som betalar utdelningar, gör effekten av hög inflation att dessa aktier blir mindre attraktiva än under låg inflation, eftersom utdelningar tenderar att inte hålla takt med inflationen. Förutom att sänka köpkraften orsakar beskattningen på utdelningar en dubbel-negativ effekt. Trots att man inte håller på med inflationen och beskattningsnivåerna ger de utdelande aktierna en partiell säkring mot inflationen.
Priset på de utdelande aktierna påverkas emellertid av inflationen, på samma sätt som obligationer påverkas av ökande räntor och priserna minskar generellt. Att äga utdelningsbetalande aktier i tider med ökad inflation betyder vanligtvis att aktiekurserna kommer att vara varor. Men investerare som vill ta positioner i aktier ges möjlighet att köpa dem billigt när inflationen stiger, vilket ger attraktiva inträdespunkter.
Slutsats
Investerare försöker förutse de faktorer som påverkar portföljens resultat och fatta beslut utifrån dessa förväntningar. Inflationen är en av de faktorer som påverkar en portfölj. I teorin bör aktierna ge viss säkring mot inflationen, eftersom ett företags intäkter och vinster ska växa i samma takt som inflationen efter en period av anpassning. Inflationens varierande inverkan på aktier förvirrar dock beslutet att handla positioner som redan hållits eller att ta nya positioner. På den amerikanska marknaden är det historiska beviset bullrigt, men det visar en korrelation till hög inflation och lägre avkastning för den övergripande marknaden under de flesta perioder.
När aktierna är uppdelade i tillväxt- och värdekategorier är bevisen tydligare att värdet av aktierna fungerar bättre under höga inflationsperioder och tillväxtlagren fungerar bättre under låg inflation. Ett sätt som investerare kan förutsäga förväntad inflation är att analysera råvarumarknaderna, även om tendensen är att tro att råvarupriserna stiger, eftersom aktierna ska öka eftersom företagen ”producerar” råvaror. Men ofta pressar höga råvarupriser vinsterna, vilket i sin tur minskar börsavkastningen. Följaktligen kan råvarumarknaden ge insikt om framtida inflationstakt.
Aktiemarknaden, såväl den svenska som den amerikanska börsen stärks på räntebesked från FED. Beskedet om att FED skulle genomföra den första av årets tre aviserade räntehöjningar var väntat. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har som väntat höjt sin styrränta med 0,25 procentenheter till intervallet 0,75-1,00 procent.
Det amerikanska referensindexet S&P 500, och de börshandlade fonder som investerar i detta index, till exempel SPDR S&P 500 ETF (NYSEArca: SPY), iShares Core S&P 500 ETF (NYSEArca: IVV) och Vanguard 500 Index (NYSEArca: VOO), steg samtliga på räntebeskedet.
Den amerikanska ekonomin har visat stora förbättringar, framförallt när det gäller arbetsmarknaden som visar på nära full sysselsättning och en stigande inflation. Många investerare räknar med att Donald Trumps administration kommer att anta en allt mer expansiv politik, som kan leda till att FED kommer att höja räntan i en allt snabbare takt. Överlag ligger förväntningarna på räntehöjningar, och att FED kommer att anta en allt mer hökaktig inställning. Om prognoserna är korrekta kan det bli frågan om de fyra räntehöjningar som tidigare har aviserats. Det viktigaste här är FED verkligen behöver ligga steget före kurvan, så att de inte är i en svår situation där de måste höja för fort.
Guldpriset har stigit
Överraskande nog var det guldprisetoch de ETFer som följer detta som steg mest inför beslutet. VanEck Vectors Gold Miners ETF (NYSEArca: GDX) och VanEck Vectors Gold Miners ETF (NYSEArca: GDXJ), de två största av de börshandlade fonder som investerar i guldproducerande företag steg vilket även SPDR Gold Shares (NYSEArca : GLD), den ETF som investerar i fysiskt guld gjorde. Det kan tolkas som att det finns vissa investerare som inte tror på att FED kommer att fortsätta att höja räntan.
Bankerna hamnade i motvind efter Fed-beskedet. Citigroup sjönk 1 procent medan Bank of America backade 0,6 procent. För 2018 flaggar den amerikanska centralbanken fortfarande för tre räntehöjningar.
USA S&P 500
S&P 500 (Standard & Poor’s 500) är ett aktieindex över 500 stora börsnoterade aktiebolag som handlas i USA. Det är det näst största indexet i USA efter Dow Jones Industrial Average. Aktierna som ingår i indexet handlas på New York Stock Exchange eller NASDAQ och väljs ut av en kommitté som väljer ut aktierna så att indexet ska vara representativt för USA:s industri. Företagen som räknas med i S&P 500 är alla amerikanska och har ett marknadsvärde på 5,3 miljarder US dollar eller mer.
Indexet S&P 500 är utvecklat av institutet Standard & Poor’s i USA och underhålls av S&P Dow Jones Indicies som är ett samriskföretag, majoritetägt av McGraw Hill Financial. Samma företag ansvarar även för Dow Jones Industrial Average.
Europas börser kan gå bättre än den amerikanska aktiemarknaden
De börshandlade fonder som spårar utvecklingen av Europas börser började visa tecken på återhämtning i slutet av 2016, och en del marknadsbedömare tror Europas aktiemarknader kan komma att göra en comeback under 2017.
Den Europeiska centralbanken (ECB) har varit ett problem för investerare, men ECB konstaterade nyligen att banken inte kommer upphöra med sina kvantitativa lättnader, åtminstone inte på kort sikt. Många marknadsbedömare hävdade att ECB även skulle kunna utvidga sitt obligationsinköpsprogram för att ytterligare stödja inflationen. ECB som redan har spenderat mer än en biljon euro på att köper statsobligationer, sänkte nyligen sin styrränta till noll och antog en negativ inlåningsränta.
Många investerare gör bedömningen att amerikanska Federal Reserve, FED, kommer att höja räntan flera gånger under 2017, något som ytterligare har stärkt den . Följaktligen förväntar sig investerarna en förbättrad ekonomi i euroområdet men med en svagare valuta. Den som delar denna uppfattning bör överväga en investering i en valutasäkrad ETF vid exponering mot Europa.
Bland de börshandlade fonder som skulle kunna utgöra alternativ finns till exempel Deutsche Bank db X-trackers MSCI EMU Hedged Equity ETF (NYSEArca: DBEZ), iShares Currency Hedged MSCI EMU ETF (NYSEArca: HEZU) och WisdomTree Europe Hedged Equity ETF (NYSEArca: HEDJ). Dessa ETFer ger exponering mot Europas börser men försöker minska de negativa effekterna av en deprecierande Euro. En försvagad euro minskar vanligen effekterna på avkastningen på utländska värdepapper när omvandlas tillbaka till en starkare dollar eller starkare kronor.
Christian Mueller-Glissmann, vd för portföljstrategi och allokering på Goldman Sachs i London hävdar att Stoxx Europe 600 Index kommer att ge en värdeökning om åtta procent inklusive direktavkastning under 2017. Han säger att det är en svagare euro, en stark global tillväxt samt ett oljepris som återhämtar sig som kommer att bidra till uppgången på Europas börser. Han säger vidare att det amerikanska referensindexet S&P 500 kommer att backa med fyra (4) procent som en effekt av att den ekonomiska tillväxten i USA bleknar och dämpar det aktierally vi vant oss vid att se.
Gynnsam penningpolitik från ECB
En gynnsam penningpolitik från den Europeiska centralbanken och en förbättrad ekonomisk aktivitet i Eurozonen skulle kunna gynna den som väljer en strategi som omfattar en valutasäkrad börshandlad fond.
Politisk instabilitet i Europa, med val i Frankrike, Tysklandoch Nederländerna, är en faktor investerare måste vara uppmärksama på.
Bankerna är bland de sektorer Goldman rekommenderar i Europa i år, eftersom de gynnas av en brantare avkastningskurva. Investerare kan köpa bankaktier att säkra sina portföljer känslighet för högre priser säger Mueller-Glissmann.
Europa Euro Stoxx 50
STOXX Europe 50 är en aktieindex av europeiska aktier designade av STOXX Ltd., en indexleverantör som ägs av Deutsche Börse Group och SIX Group. Indexet infördes i februari 1998.
STOXX Europe 50 index är en blue-chip representation av de ledande företagen i Europa som täcker nästan 50 procent av den fria-float börsvärdet på den europeiska aktiemarknaden. Indexet omfattar 50 aktier från 18 europeiska länder: Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz och Storbritannien.
Federal Reserve kan komma att höja räntan ”relativt snart” om statistiken fortsätter att visa på en förbättrad arbetsmarknad och stigande inflation sade FEDs ordförande Janet Yellen under torsdagen. Hennes tal var en tydlig signal om att räntehöjningen är nära nu och att den amerikanska centralbanken kan komma att höja räntan nästa månad.
Yellen sade att FEDs beslutsfattare på sitt möte tidigare i november bedömde att förutsättningarna för en räntehöjning hade stärkts. Hon fortsatte med att säga att en sådan räntehöjning mycket väl kan komma att ske snart i det tal som var det första som hon hållit sedan USA valde Donald Trump till USAs näste president.
Yellen sade att den amerikanska ekonomin verkar växa måttligt, vilket skulle bidra till full sysselsättning och driva upp inflationen mot FEDs tvårprocentsmål. Hon sade vidare att den nuvarande räntepolitiken stimulerar den ekonomiska produktionen men ekonomin har fortfarande ”lite mer utrymme att köra.” Hon avslutade med att säga att hon för tillfället endast ser en liten risk att FED ligger bakom inflationskurvan, något som endast motiverar en gradvis höjning av styrräntan.
