Etikett: Latinamerika
Aktiva och passiva fonder i Latinamerika
Aktiva och passiva fonder i Latinamerika
The S&P Indices Versus Active (SPIVA®) Latin America Scorecard är en halvårsrapport som jämför resultatet hos aktiva fonder i Latinamerika mot passiva riktmärken. SPIVA Latin America Year-End 2015 Scorecard omfattar såväl aktiemarknaderna som räntemarknaderna i Brasilien som aktiemarknaderna i Chile och Mexiko. Det tar dessutom upp både aktiva och passiva fonder i Latinamerika.
2015 var det i princip bara aktiva förvaltare i Brasilien som kunde visa en överavkastning. På längre sikt, fem år, är det ingen enskild förvaltare som klarat av att leverera en överavkastning oavsett kategori. Den genomsnittliga förvaltningsomkostnaden ligger betydligt högre för aktivt förvaltade fonder än för passivt förvaltade fonder i både Mexiko och Chile, så varför de aktiva fondförvaltarna klarat av att ta ut så pass höga avgifter när de misslyckats i förhållande till sina passiva fondmotsvarigheter.
Brasilien
Den brasilianska aktiemarknaden sjönk kraftigt under andra hälften av 2015, vilket ledde till en total avkastning -13,87% för S & P Brasilien BMI under året. Ränteinvesterare klarade sig bättre i 2015, som företagsobligationsmarknaden [2] avkastade 13,53 %, och statsobligationsmarknaden [3] gav 9,32 %. Majoriteten av förvaltarna överträffade sina jämförelseindex i Brazil Equity, Brasilien Large-Cap Equity, Brasilien Corporate Bond, och Brasilien Statsobligation fondkategorier under 2015. Brasilien Mid/Small-Cap var den enda kategori där förvaltarna var sämre för året och 79 % underpresterande.
Chile
I Chile, kämpade aktiemarknaden för att visa positiva vinster på både kort och lång sikt, eftersom den totala avkastningen ett år var -3,04% för S & P Chile BMI (CLP), som den totala avkastningen fem år var off 4,43% . Aktiefondförvaltare i Chile lyckades genomgående sämre än sitt jämförelseindex på både kort och lång sikt. Över 90 % av de aktiva aktiefondförvaltarna presterade sämre än sitt jämförelseindex 2015, och under fem års sikt, samtliga förvaltare (44 fonder) sämre än sitt jämförelseindex.
Mexiko
Mexiko är det enda land som kunde visa positiva resultat för aktiemarknaden på kort och lång sikt, med en total avkastning på 1,53 % och fem års årlig totalavkastning på 4,6 % i S & P Mexico BMI (MXN) ettåriga. Aktiefondförvaltarna misslyckades i att slå sitt jämförelseindex 2015, nära 61 % av förvaltarna underpresterande. En ännu högre andel av fond förvaltarna misslyckades med att slå jämförelseindex under lång sikt.
[2] representeras av den Anbima Debenturer index.
[3] representeras av Anbima index.
Peson ställer till problem i Mexiko
Peson ställer till problem i Mexiko
Sedan årets början har del landsspecifika börshandlade fonden som följer den mexikanska aktiemarknaden, iShares MSCI Mexico Capped ETF (NYSEArca: EWW), backat med mer än fem (5) procent. Det är framförallt raset på valutamarknaderna för landets valuta, den mexikanska peson, som har lett till kursfallen eftersom de mexikanska aktierna blir värda minder för internationella placerare när valutan tappar i värde. Detta gör att EWW har den sämsta utvecklingen av alla länder i Latinamerika, vilket gör att EWW också har den sämsta utvecklingen av alla landspecifika börshandlade fonder i denna region vilket betyder att det är problem i Mexiko, inte bara på landets aktiemarknad utan i hela den mexikanska ekonomin.
Mexiko är i riskzonen
Mexiko är i riskzonen som sin reservtäckningsgrad, eller valutareserven dividerat med dess brist på finansiering, då denna bara räcker i 1,6 år, vilket är mindre än sju år i Ryssland, en annan oljeexportör. Dessutom begränsas Mexiko av landets realränta som är nära noll, vilket ger föga utrymme för att sänka räntan om landets ekonomi försvagas ytterligare vilket kan leda till ytterligare problem i Mexiko.
Enligt JPMorgan Asset Management, är Colombia och Mexiko nu medlemmar i den så kallade Fragile Five gruppen bland tillväxtmarknader, efter att dessa två länder har ersatt Brasilien och Indien.
Trots de dåliga förutsättningarna finns det emellertid skäl att tro att Mexiko skulle vara kanske den destination som är den mest pålitliga för latinamerikanska investeringar under 2016.
Privatkonsumtionen i Mexiko sjönk
Data visar privatkonsumtionen i Mexiko sjönk med säsongsrensade 0,2 procent månad för månad i november, vilket innebär den årliga förändringstakten avtagit. Om istället data om inte är justerat för säsongsmässiga faktorer används ökad privatkonsumtion med 3,9 procent jämfört året innan, vilket är i paritet med prognosen. Detta är den bästa siffran på fem månader.
Som en oljeexportör har Mexikos valuta drabbats hårt av de fallande råoljepriserna men ETF investerare bör ha i åtanke att även om Mexiko har en stor oljeindustrin så har ingen av de landspecifika ETFerna någon omfattar exponering mot sektorn. Det är snarast så att EWW kraftigt överviktad mot defensiva sektorer, såsom dagligvaror och telekom.
En prognos om att den privata konsumtionen kommer öka
De senaste estimaten visar på en prognos om att den privata konsumtionen i Mexiko kommer att öka med 3,6 procent under 2016 jämfört med samma siffra 2015 och 2,9 procent under det tredje kvartalet 2015, något som bör vara mycket gynnsamt för landets BNP-tillväxt. Ser fram emot, räknar vi med att konsumtionen kommer att fortsätta att växa under de kommande månaderna som en effekt av ett ökat antal formella anställningar, stigande reallöner, remitteringar från utlandet och högre konsumentkrediter.
iShares MSCI Mexico Capped ETF (NYSEArca:EWE)
Fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016
Fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016
Den globala ekonomin har levererat besvikelser ett upprepat antal tillfällen då tillväxten under de senaste åren dragits ned av lågkonjunkturer i stora ekonomier som Eurozonen och Japan, men också i Kina och andra tillväxtekonomier. 2016 kan mycket väl vara det bästa året för världsekonomin sedan 2011, då tillväxttakten beräknas öka till 3,6 procent (från 3,1 procent 2015), i enlighet med Internationella valutafonden (IMF). Följande fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin bör stödja de globala tillväxtutsikterna under 2016.
Monetär stimulans
USA är om den enda stora ekonomin där penningpolitiken har stramats åt efter att Federal Reserve höjde sin styrränta i december 2015 för första gången på nästan ett decennium. I resten av världen är emellertid de monetära kranarna är fortfarande öppna. Ett antal stora ekonomierna, inklusive Europa, Japan, Indien, Kanada och Kina har fortsatt sin lätta pengar politik genom kvantitativa lättnader (QE) eller lägre räntor för att stimulera sina ekonomier. Investerarna mottagning av dessa stimulansåtgärder är fortsatt generellt positiv, vilket framgår av den euforiska reaktionen i 2015 till Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghis tillfälliga proklamationer av fler stimulansåtgärder för euroområdet
Valutadepreciering
Skillnaderna i penningpolitiken mellan USA och resten av världen har resulterat i en kraftig ökning av dollarns värde sedan mitten av 2014. Den amerikanska dollarn härskade i valutavärlden 2015 och har vunnit mark mot alla större valutor. De valutor som klarat sig sämst mot dollarn under 2015 är den brasilianska realen (-33 procent), Sydafrikas Rand (-25 procent), den ryska rubeln (-20 procent) och den kanadensiska dollarn (-16 procent). Nationer som Brasilien, Ryssland och Kanada är stora exportörer råvaror/energi, och en lägre inhemsk valuta mildrar några av de skador som tillfogats dessa ekonomier genom fallande energi- och råvarupriser.
En lägre valuta stimulerar även icke-energiexport, som omfattar sektorer såsom tillverkningsindustrin och turismen. I Kanada till exempel, ökade exporten med 9,4 procent under det tredje kvartalet 2015, som leds av bilar och konsumtionsvaror. Sammantaget bör valutadeprecieringen som drabbade många stora exportländer 2015 öka exporten och begränsa importen 2016, en kombination som kan öka BNP-tillväxten för dessa nationer. Förbehållet här är att den skenande dollarn inte bör leda till stress i tillväxtvalutor, eftersom detta skulle kunna ha en negativ inverkan på deras ekonomier.
Billig olja (och råvaror)
Baksidan är att många stora ekonomier är stora importörer av råolja. År 2015 gick Kina om USA som världens största oljeimportör och Indien knep plats nummer tre från Japan. Eftersom dessa ekonomier är bland de största drivkrafterna för den globala ekonomin, innebär ett femtioprocentigt fall för priset på råolja sedan toppen 2014 att den globala tillväxten förväntades öka mer än väntat, från 0,3 procent till 0,7 procent under 2015 enligt data från IMF. Bonusen från de lägre oljepriset uteblev emellertid eftersom andra faktorer hämmade den globala tillväxten, såsom en skarpare inbromsning än väntat i Kina och en ljummen tillväxttakt under det första halvåret i USA.
År 2016 bör den positiva effekten av lägre oljepriser som fallit med ytterligare 30 procent sedan 2015 börja märkas i ekonomier som USA, Storbritannien, Indien och Japan. Priserna på metaller och andra råvaror sjönk även under 2015 till fleråriga bottnar, och även om det stavas fortsatt dåliga nyheter för råvaruexporterande länder är det goda nyheter för de många stora ekonomier som är viktiga importörer av råvaror.
Frikoppling mellan Kina och den globala ekonomin
I sin 2015 World Economic Outlook från oktober påpekade IMF att även om Kinas ekonomi fortsätter att bromsa, kommer denna effekt på den globala tillväxten under 2016 att kompenseras genom en uppmuntrande utveckling på annat håll. Tillväxttakten för de utvecklade ekonomierna väntas öka, eftersom den amerikanska ekonomin tar fart och euroområdet och Japan gynnas av fortsatta kvantitativa lättnader. IMF konstaterade också att även om många tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, till exempel Brasilien, Ryssland, vissa latinamerikanska länder och flera nationer i Mellanöstern som lidit ”ekonomisk nöd” 2015 fortfarande kämpar 2016 så bör deras ekonomier förbättras.
Dessutom kommer Indien fortsätter att vara världens snabbast växande ekonomi för andra året i rad. Kombinationen av dessa faktorer innebär att så länge den kinesiska ekonomin inte faller som en sten 2016 bör förbättrade tillväxtutsikter för resten av världen kompensera en kvardröjande nedgång i Kina, världens näst största ekonomi. Denna utveckling är en förbättring från mindre rosiga utsikter i början av 2015, då många ekonomier, inklusive Kina tycktes vara på väg mot ekonomisk turbulens. Under 2016 bedöms utsikterna för att den globala ekonomin frikopplar sig från ett allt svagare Kina vara ljusare än på många år vilket är den sista av de fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016.
Får vi en uppstuds i Colombia 2016?
Får vi en uppstuds i Colombia 2016?
Aktierna i tillväxtekonomierna och därmed också de börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av dessa börser var en besvikelse under 2015. Ingenstans var besvikelsen mer märkbar än i Latinamerika där de börshandlade fonderna genomled ännu ett år av fallande priser som en effekt av priserna rasat på råvarumarknaderna. Får vi en uppstuds i Colombia 2016?
Av helt fel orsaker var Global X FTSE Colombia 20 ETF (NYSEArca: GXG), den landsspecifika börshandlade fond som replikerar utvecklingen av aktiemarknaden i Colombia, mycket märkbar under 2015. Utvecklingen för den colombianska börsen var minst sagt usel under 2015.
Colombia, Sydamerikas näst största ekonomi, är en stor producent av silver, koppar och, i mindre utsträckning, guld. Priserna på samtliga dessa råvaror har rasat, och till råga på allt straffades Colombia av det fallande oljepriset. Dessa är några av orsakerna till att GXG varit en av de sämsta börshandlade fonderna i sitt slag under 2015.
En av de ljusaste stjärnorna på marknaden
För bara några år sedan var Colombia en av de ljusaste stjärnorna på tillväxtmarknaden, men de fallande råvarurpriserna har fått skenet att blekna. Under förra året var Colombias centralbank tvungen att höja räntan för att kyla inflationen. För två år sedan uppgraderade kreditratinginstitutet Fitch sitt betyg för Sydamerikas näst största ekonomi, till BBB från tidigare BBB-.
Stora katalysatorer till den ekonomiska kampen i den latinamerikanska regionen inkluderar den nuvarande ekonomiska kampen i Kina och nedgången i råvarupriserna. Kina har strategiskt tillgripit den inhemska konsumtionen i syfte att utlösa den ekonomiska tillväxten. Detta är inte bra nyheter för en region som kraftigt förbrukar kinesiska export.
Minus 42 procent
GXG, den största av de landspecifika börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av Colombias aktiemarknad sjönk med nästan 42 procent under förra året och inflationen är på uppgång något som kan leda till att landets centralbank åter måste höja räntorna.
Enligt JPMorgan Asset Management är Colombia och Mexiko nu medlemmar av den så kallade ”Fragile Five” gruppen sedan länderna ersatt Brasilien och Indien. De två latinamerikanska länder, tillsammans med Turkiet, Sydafrika och Indonesien, ses som utvecklingsländer med för stort beroende av flyktiga utländska investeringsflöden. De ursprungliga ”Fragile Five” var bland de ekonomier som drabbades hårdast under 2013 när FED pumpade in som mest pengar i USAs ekonomi vilket fick effekten att utländska investerare drog sig ur tillväxtmarknaderna. I händelse av att detta upprepas kommer Colombia och Mexiko vara bland de mest utsatta ekonomierna. Det känns inte som det finns förutsättningar för en uppstuds i Colombia 2016.