Portugal Archives - ETFBloggen

Will Eurozone bonds go ‘back to the future’?

Headlines surrounding the Italian budget saga and sovereign debt ratings have certainly garnered their fair share of interest within the global bond markets. Interestingly, the heightened anxiety level has produced fears of another potential contagion event, as investors witnessed during the ‘Grexit’ 1 episode. Naturally, that has raised the question of whether Eurozone bond markets could experience a “back to the future” moment; in other words, reliving the past.

When contemplating the possibility of such a scenario developing, it is rather useful to examine how various Eurozone sovereign debt markets have behaved in this latest bout of uncertainty, more specifically looking at the countries that were full participants in the Grexit contagion event (Italy, Spain, Portugal and Ireland). These four nations were deemed the periphery countries of the Eurozone, and as the reader will recall, were at the centre of concern, not only if Greece elected to leave the Euro, but also due to their own respective fiscal/financial challenges at the time.

Figure 1: 10-year government bond yield spreads vs. German bunds

Source: Bloomberg, WisdomTree, 29 October 2018. Historical performance is not an indication of future performance and any investments may go down in value. Note: Ireland bond data was discontinued between 11 October 2011 15 March 2013.

The initial results are in, and thus far, the concerns raised regarding Italy have been confined to Italy and have not yet spread to the other three aforementioned countries. A valuable tool in discerning potential ‘contagion’ fears lies in the yield difference, or spread, between an asset that is viewed as being more of a safe-haven, such as the 10-year German Bund and the like maturity sovereign issues of the other countries in question. As figure 1 clearly reveals, this most recent bout of concern has stood in stark contrast to the Grexit experience. Indeed, the ‘Grexit experience’ really captures the issues that were confronting not just Greece, but the other four periphery countries as well and lasted from roughly mid-2010 to mid-2013 or so.

Let’s look at some the numbers or spread levels for perspective. The peak period of duress was captured between 2011 and 2012. At that time, Portugal experienced the most notable spread widening versus the bund, with the peak differential ballooning out +1560 basis points (bp) in January 2012. For Spain and Italy, the peak readings were +639bp and +553bp, respectively. So, where are we now? The Portugal 10-year spread stands at +150bp as of this writing, with Spain coming in a bit narrower at +117bp. On a year-to-date basis, both readings are essentially unchanged. Examining developments from a more recent context when the Italian budget and credit rating news started making front-page headlines in late September, the Spanish 10-year spread widened out only 19bp, while for Portugal the increase was also on the more modest side of 16bp. What about Italy? The Italian 10-year BTP/bunds spread has risen by almost +140bp year-to-date, and +65bp from late September.

Where do we go from here? The recent actions from both Moody’s and S&P ratings agencies seem to have lifted a veil of uncertainty on the Italian government bond market, at least for now. For the record, Moody’s did lower the actual rating for Italy a notch to Baa3, but shifted their outlook to ‘stable’. For S&P, the rating itself was left unchanged at BBB, however the outlook was downgraded to ‘negative’. In the immediate aftermath of the S&P announcement, the Italian 10-year yield fell 35bp from its most recent peak, with the BTP/bund spread narrowing 25bp.

Conclusion

Despite the fact the worst credit rating fears were not realized, the potential for continued negative headlines has not been removed. To be sure, S&P noted the Italian budget outlook will remain a key area of contention in their lowering of the sovereign outlook. The EU’s ‘negative opinion’ regarding Italy’s budget will more than likely be a saga that continues to play out. In fact, the recent disappointing print of zero growth in Q3 GDP quarter/quarter does not bode well on the budget front either. While contagion is always a risk if developments were to spiral downward from here, the lack of a clear-cut trend for the other periphery countries up to this point has been somewhat encouraging but stay tuned the outlook remains a volatile one.

All data from Bloomberg as of 29 October 2018.

1 Refers to Greece’s possible withdrawal from the Eurozone, which made frequent news headlines from 2012 to 2015.

By Kevin Flanagan

This material is prepared by WisdomTree and its affiliates and is not intended to be relied upon as a forecast, research or investment advice, and is not a recommendation, offer or solicitation to buy or sell any securities or to adopt any investment strategy. The opinions expressed are as of the date of production and may change as subsequent conditions vary. The information and opinions contained in this material are derived from proprietary and non-proprietary sources. As such, no warranty of accuracy or reliability is given and no responsibility arising in any other way for errors and omissions (including responsibility to any person by reason of negligence) is accepted by WisdomTree, nor any affiliate, nor any of their officers, employees or agents. Reliance upon information in this material is at the sole discretion of the reader. Past performance is not a reliable indicator of future performance.

Spanien är i bättre skick än de andra PIGS-länderna

Ur ett värderingsperspektiv så är den spanska börsen ett köp då Spanien är i bättre skick än de andra PIGS-länderna. Det ser ut som det åter har kommit momentum i den spanska ekonomin.

PIIGS, PIGS eller PIG?

Under 1990-talet myntades begreppet PIGS för första gången. Det var en hänvisning till de de sydliga europeiska ländernas växande skuld och ekonomiska sårbarhet. Dessa länders namn Portugal, Italien, Grekland och Spanien kom att bidra till akronymen. Senare har även Irland kommit att omfattas, varvid förkortningen ändrades till PIIGS. I dag anses Irland i allmänhet inte med i denna grupp. Innan dessa länder gick med i EU devalverade de regelbundet sina valutor i syfte att förbli konkurrenskraftiga. Den så kallade Finanskrisen kom att drabba PIGS-ekonomierna hårt.

I motsats till de övriga tre länderna lyckades Spanien få sina offentliga finanser i ordning och lösa problemen inom banksektorn. Detta är ännu inte fallet i Italien, Portugal och Grekland.

En mur av oro

Betydar detta att den ekonomiska himlen är blå i Spanien? Absolut inte. Spanien är en del av Europeiska unionen. När nya problem uppstår i t.ex. Den italienska banksektorn kan inte utesluta säkerheter. Även inom gränserna måste Spanien hantera problem som den katalanska önskan om självständighet. Den katalanska premiärministern Carles Puigdemont planerar en bindande folkomröstning 2017. När nya problem uppstår i t.ex. Den italienska banksektorn kan inte utesluta säkerheter.

Ekonomisk miljö

Euroområdets ekonomi rapporterade en stark start 2017 enligt Markit. Eurozone Composite PMI för januari kom ut vid 54,4. För juni var samma siffra 56,3.

Även i Spanien finns en tydlig ekonomisk svängvind. Markit Spain Manufacturing PMI gick upp till 55,6 i januari 2017, upp från 55,3 under föregående månad, och fortsätter i en tydlig uptrend. Under juni 2017 var siffran 54,7 .

Markit Spain Services PMI sjönk till 54,2 i januari 2017 från 55 i föregående månad, men kvarstår på ett mycket hälsosamt ekonomiskt territorium. Den senaste siffran hamnade på 58.3. Detta gör att Spanien under juni 2017 rapporterade den starkaste ekonomiska tillväxten på 22 månader.

Värdering

Det är ingen hemlighet att Europa är mycket billigare än USA. Jämfört med euroområdet har Spanien (mätt i form av iShares MSCI Spain Capped ETF (NYSEARCA: EWP) en ännu lägre värdering, vilket framgår av tabell 1.

Tabell 1: Värdering

Vi tror att denna låga värdering är oförtjänt. Om flera anser detta kan Spanien komma att uppvärderas. En uppvärdering mot Eurozonen är bra, men även Europa som helhet är lågt värderat. Detta skulle kunna medföra ytterligare en uppvärdering.

Spanien IBEX35

IBEX 35 är en förkortning av Índice Bursátil Español som ordagrant betyder spanska börsens index. Detta index fungerar som ett referensindex för Bolsa de Madrid den spanska aktiemarknadens viktigaste börs. Detta index lanserades 1992 och består av de 35 mest omsatta spanska aktierna.

Portugal andas ut när landets kreditbetyg kvarstår

De landsspecifika börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av aktiemarknaderna i de så kallade PIIGS-ekonomierna har haft det svårt under 2016. Global X FTSE Portugal 20 ETF (NYSEArca: PGAL), som ger investerarna en exponering mot ekonomin i Portugal är inget undantag. Nyligen lyckades denna ETF undvika ett problem och hela Portugal andas ut när landets kreditbetyg kvarstår.

Kreditratingföretaget DBRS fattade nyligen beslutet att behålla sitt kreditbetyg, investment grade, för de portugisiska statsobligationerna. Detta gör att det skuldsatta Portugal fortfarande är berättigat till hjälp från den Europeiska centralbankens stimulansprogram.

Under 2015 steg den portugisiska aktiemarknadens generalindex PSI20 med nästan tio (10) procent efter det att landets Socialistparti bildade en allians med kommunistpartiet och den radikala Vänsterblocket för att skapa en 122-sits majoritet, tillräckligt för att rösta ut den borgerliga koalitionsregering, som höll 107 platser efter valet i oktober. Under 2016 har den portugisiska aktiemarknaden rasat kraftigt, med nästan 17 procent.

PGAL har också hämmats av problem på aktiemarknaden i grannlandet Spanien vars aktiemarknad anses vara sårbar på grund av politiska orsaker. Under förra året gick Katalonien som svarar för nästan en femtedel av Spaniens bruttonationalprodukt och en fjärdedel av exporten i Spanien till val för självständighet.

Europas återhämtning ännu i sin linda

Befinner sig EUs återhämtning fortfarande i sin linda? Det är i alla fall vad vissa marknadsbedömare anser, och pekar på den nedåtgående trenden i Euroområdets arbetslöshet som just nu befinner sig på den lägsta nivån sedan 2011. Detta tillsammans med en förbättring av konsumenternas förtroende borgar för ökade vinster.

De flesta europeiska observatörer på marknaden har varit kritiska till den Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghis stimulansåtgärder. Specifikt, många tror att åtgärderna har varit för lite för sent, även efter det att ECB sänkte alla tre styrräntor och expanderade de kvantitativa lättnaderna.

Fortfarande skräpstatus hos alla andra kreditvärderingsinstitut

Alla andra stora kreditvärderingsinstitutet har valt att ge Portugals kreditvärdighet betyget skräp, vilket gör DBRS beslut att låta betyget kvarstå på den lägsta nivån av investment grade allt viktigare. Toronto-baserade DBRS var det enda större kreditvärderingsinstitutet som inte gav de portugisiska obligationer skräpstatus efter det att en räddningsaktion om 78 miljarder euro (85 miljarder dollar) 2011 räddade landet från konkurs. Ett euroland behöver minst en investment grade att kvalificera sig för ECB stimulans.

Den starkaste aktiemarknaden i Eurozonen?

Tack vare en imponerande ekonomisk tillväxt i den irländska ekonomin har iShares MSCI Irland Capped ETF (NYSEArca: EIRL) stigit med nästan 14 procent under 2015, vilket gör denna börshandlade fond till en av de bästa landspecifika ETFerna i Euroområdet. Det finns emellertid en del att tänka på när det gäller stabiliteten i både den ETF som heter EIRL och den irländska ekonomin. Frågan är om inte Irland har den starkaste aktiemarknaden i Eurozonen?

Under det första kvartalet 2015 växte Irlands ekonomi efter en reviderad statistik på 5,2 procent för 2014. Detta var den starkaste siffran sedan 2007, och Irlands ekonomi har nu vuxit till en nivå som överstiger den så kallade Celtic Tiger boom. Irlands centralbank pekar på stöd från den inhemska efterfrågan, en robust detaljhandel och en förbättrad arbetsmarknad när den förklarar den stärkta ekonomin på den gröna ön Irland..

Stabilast av PIIGS-länderna

Irland betraktas i allmänhet som den starkaste av de fem PIIGS-länderna, och av de fem landsspecifika börshandlade fonder så har denna utvecklats bäst. EIRL kan redovisa en dollarbaseras uppgång på över 22 procent under den senaste tolvmånadersperioden. En stor anledning till att Irland har gjort så pass bra ifrån sig är att landet har lyckats med att sköra i sina utgifter och höja sina skatter. Detta tillsammans med en svag euro, något som har bidragit till att stärka exporten, gör att Irlands regering förutsätter en bruttonationalprodukttillväxt på cirka 6,1 procent. Landets arbetslöshet har sjunkit från 15 procent 20012 till 9,7 procent i dag.

Mer än 160 MUSD under förvaltning

EIRL har i dag cirka 163 MUSD under förvaltning, fördelat på 24 olika aktier där materials och dagligvarusektorn står för mer än hälften av kapitalallokeringen i denna börshandlade fond. Denna ETF har en kraftig exponering mot CRH Plc, ett innehav som upptar nästan 21 procent av denna börshandlade fond. De fen största innehaven står för crika 54 procent av denna ETFs vikt.

Irlands prestationer under de senaste fyra åren står i skarp kontrast till dess perifera kamrater i euroområdet. Portugisiska aktier har rast med cirka 12 procent, aktier i Italien är upp 32 procent, och aktiemarknaden i Spanien har ökat med 15 procent. Föga förvånande har skuldtyngda Grekland varit den värsta marknaden där vi ser en värdeminskning med 33 procent sedan skuldkrisen.

Den globala skuldkrisen eskalerar ytterligare

Den globala skuldkrisen eskalerar ytterligare, det är inte bara Grekland som är skyldiga enorma summor pengar. Nedan listar vi 24 länder som står inför en skuldkris. Det har varit så mycket uppmärksamhet på Grekland under de senaste veckorna, men sanningen är att Grekland endast utgör en mycket liten del av en aldrig tidigare skådad global skuldbomb som hotar att explodera när som helst. Nedan listar vi 24 länder som står inför en skuldkris – och ytterligare 14 stycken som ligger i farozonen. För närvarande befinner sig kvoten skulder/BNP på rekordhöga 286 procent globalt sett, närmare 200 biljoner dollar i skulder. Detta motsvarar cirka 28 000 USD strax under 250 000 kronor per person. Betänk vidare att mer än hälften av världens befolkning lever på mindre än 100 kronor per dag så ser vi att det knappast finns någon möjlighet att dessa skulder någonsin kommer att kunna betalas tillbaka. Den enda ”lösningen” under vårt nuvarande system är att sparka burken väg så länge som vi kan tills denna kolossala skuldpyramid slutligen kollapsar av sig själv.

Ingen utväg

I fallet med Grekland har vi kunnat konstatera att det är möjligt att bygga upp en så pass stor skuld att det bokstavligen inte finns någon utväg. De övriga europeiska nationerna försöker hitta ett sätt att hjälpa Grekland med en tredje räddningsaktion, men det är i princip som att försöka betala skulden på ett kreditkort med ett annat kreditkort eftersom så gott som alla europeiska länder själva nästan drunknar i skulder. Det betyder att även om det skulle gå att finna en permanent lösning för skuldkrisen i Grekland så är det endast en mycket liten del av problemet som löses på det sättet. Världens nationer har aldrig varit så högt skuldsatta som de är i dag och det blir värre för varje dag som går.

Enligt en rapport som nyligen publicerades av analysföretaget Jubilee Debt Campaign, finns det för närvarande 24 länder i världen som står inför en fullskalig skuldkris …

■ Armenien
■ Belize
■ Costa Rica
■ Kroatien
■ Cypern
■ Dominikanska Republiken
■ El Salvador
■ Gambia
■ Grekland
■ Grenada
■ Irland
■ Jamaica
■ Libanon
■ Makedonien
■ Marshall Islands
■ Montenegro
■ Portugal
■ Spanien
■ Sri Lanka
■ Saint Vincent och Grenadinerna
■ Tunisien
■ Ukraina
■ Sudan
■ Zimbabwe

Det finns dessutom ytterligare 14 länder som befinner sig i farozonen
■ Bhutan
■ Cape Verde
■ Dominica
■ Etiopien
■ Ghana
■ Laos
■ Mauritania
■ Mongolia
■ Mocambique
■ Samoa
■ Sao Tome e Principe
■ Senegal
■ Tanzania
■ Uganda

Vad är lösningen?

Är lösningen att låta de ”rika” länderna betala och rädda dem? Problemet är, de ”rika länderna” är några av de största låntagarna av alla. Ta till exempel USA, vars statsskuld mer än fördubblats sedan 2007 och nu är så pass stor att det rent matematiskt sett inte kommer att vara möjligt att betala av den.

Europa befinner sig i en liknande situation där länderna försöker hitta ett sätt att rädda Grekland, när det egentligen är så att de flesta av dem själva behöver räddas. Alla dessa länder kommer vid en eller annan tidpunkt att komma och be om hjälp. Förhållandet mellan statsskuld och BNP har nått rekordhöga nivåer sedan EU nästan kollapsade 2012.

Spaniens statsskuld/BNP har stigit från 69 procent till 98 procent. Italiens statsskuld/BNP har gått från 116 procent till 132 procent och Frankrikes statsskuld/BNP har stigit från 85 procent till 95 procent. Belgien har en statsskuld/BNP på 106 procent, Irland en statsskuld/BNP på 109 procent och Portugal en statsskuld/BNP på 130 procent.

Om eller kanske mer korrekt när dessa dominobrickor börjar falla kommer det att leda till otrevliga konsekvenser i det överbelånade globala finansiella systemet. Spanien har en utestående statsskuld på mer än en biljon dollar och Italien har mer än 2,6 biljoner Euro i skuld. En nedskrivning av dessa skulder skulle leda till att en rad defaults inledds över hela världen. Bankerna i Europa har i dag lån som är 26 gånger större än deras egna kapital, och det är därför lätt att se varför en nedskrivning av grekiska, spanska, italienska eller franska skulder kan få dem att vackla och själva göra default.

Lika olycksbådande situation i Asien

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg har skuldnivåerna i Kina nått nivåer som aldrig tidigare registrerats. Kinas ekonomiska expansion slog analytikernas prognoser för det andra kvartalet, men landets skuldsättning ökade i en ännu snabbare takt. De kinesiska företagens och hushållens utestående lån uppgick i slutet av januari 2015 till 207 procent av landets bruttonationalprodukt, en ökning med 125 procent sedan 2008. I denna siffra ingår inte den kinesiska statsskulden. Addera denna så uppgår kvoten skuldsättning/BNP för Kina till över 300 procent. I Japan är det ännu värre. Kvoten skuldsättning/BNP är nu uppe på 230 procent. Den globala skuldkrisen eskalerar utan tvekan.