schweiz Archives - Sida 3 av 4

Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter

Som vi skrivit om tidigare, och som marknaden spekulerat så valde den svenska Riksbanken att ansluta sig till den begränsade skara länder som har en negativ styrränta, den så kallade reporäntan. Under torsdagen meddelade den svenska Riksbanken att denna sänker sin styrränta från noll till minus 0,1 procent. Sänkningen var väntad, men det var däremot inte beskedet om att Riksbanken väljer att stödköpa statsobligationer för 10 miljarder kronor– allt för att få inflationen att stiga snabbare vilket skall sänka värdet på den svenska kronan i förhållande till andra valutor på marknaden. Händelsen är historisk, det är först gången någonsin som Sverige fått en negativ reporänta. Riksbanken hoppas att denna sänkning skall få igång den svenska produktionen och konsumtionen så att inflationen hamnar på två procent. Vissa är emellertid oroliga för att Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter.

Har den svenska inflationen bottnat?

Riksbanksdirektionen tror att det finns tecken på att den svenska inflationen har bottnat, och att den kan komma att stiga inom kort, men är av den åsikten att uppgången vi sett är för långsam samtidigt som vi lever i en osäker omvärld. ECB har tidigare meddelat att denna centralbank kommer att genomföra kvantitativa lättnader och återköpa obligationer, något som kunnat få effekten att det driver upp priset på den svenska kronan. Detta vill Riksbanken helt enkelt undvika till varje pris eftersom detta kan leda till att den svenska inflationen stannar på en alltför låg nivå. Riksbankens beslut kan skapa brist på kontanter

Sänkningen innebär bland annat att de varor som importeras kommer att bli dyrare, något som med automatik innebär att den svenska inflationen får litet extra skjuts. Det finns en del andra effekter att tänka på, den negativa räntan kommer att innebära att de svenska bankerna får betala för att placera sin överskottslikviditet hos Riksbanken. En direkt effekt som vi kunde se var hur börsen kom att stiga efter beskedet, föga förvånande eftersom aktier är reella tillgångar, och ger en bättre avkastning än ett bankkonto med en negativ ränta. Dessutom blev både dollarn och euron dyrare efter beskedet, något som ligger i linje med Riksbankens plan.

Ytterligare avgifter?

En annan effekt som kommer drabba alla är att de svenska bankerna kan komma att börja ta ut (ytterligare) avgifter på transaktionskonton, till exempel vanliga lönekonton. Problemet är att de svenska bankerna här måste vara mycket försiktiga, risken är nämligen att många kommer att välja att ta ut sina pengar och använda kontanter istället. Nackdelen är att kontanter bara utgör tre (3) procent av den totala penningmängden, eller cirka 80 miljarder kronor. Det finns således en risk för att bankernas eventuelle avgiftshöjningar kan leda till en kontantbrist i samhället.

I samband med detta valde Riksbanken att revidera upp sin arbetslöshetsprognos för åren 2015 till 2017. Enligt Riksbanken väntas arbetslösheten i Sverige uppgå till i genomsnitt 7,6 procent 2015 (tidigare prognos 7,5 procent), till 7,1 procent 2016 (6,9) och till 6,7 procent 2017 (6,6). Tanken är annars att räntesänkningen skulle få fart på ekonomin och därmed också inflationen vilket borde ha minskat arbetslösheten. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar har emellertid varit kontraproduktivt. Riksbanken räknar med att minusräntan blir kvar till andra halvåret 2016. Banken sänker också sin prognos för inflationen under 2015 något.

En exklusiv klubb av länder

Nyhetsbyrån Reuters skriver att beslutet om minusränta gör Sverige medlem i en exklusiv klubb av länder som har experimenterat med en åtgärd som flera ekonomer menade var omöjlig ända fram till finanskrisen. Andra länder som gjort samma sak är Danmark och Schweiz.

Riksbanken flaggar som sagt för ytterligare åtgärder längre fram om dessa inte visar sig vara tillräckliga. Förutom att sänka reporäntan ytterligare kan man även tänka sig att utöka obligationsprogrammet, skriver Riksbanken. Faktorer som kan komma att påverka är till exempel hur omvärlden agerar. ECB har som sagt meddelat att den har för avsikt att vidta liknande åtgärder. Danmark har sänkt räntan inte mindre än fyra gånger på ett par veckor.

Frågan är emellertid om detta räcker. Riksbanken kan hantera den svenska reporäntan, och därmed påverkar kronkursen men om vår omvärld rör sig i samma riktning så kan effekterna av beslutet komma att utebli. Sverige kan inte heller bedriva en penningpolitik som avviker sig för mycket från det som pågår i resten av världen. Inflationen ska upp, med alla tillåtna medel, men vi befinner oss i en märklig situation, för i grund och botten går den svenska ekonomin ganska hyggligt. Problemet är som sagt den låga inflationen, och i förlängningen fallande inflationsförväntningar vilket är vad Riksbanken vill förhindra.

Osäkerheten i omvärlden har ökat

Återhämtningen i omvärlden som helhet väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan i december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamarknaderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten.

Den svenska konjunkturen stärks men inflationen är för låg

Återhämtningen i omvärlden är visserligen långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas.

Mer expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga mot målet

Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.

För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömer Riksbankens direktion att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänker därför reporäntan till −0,10 procent och justerar ner reporäntebanan. Samtidigt återställs räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,10 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 är det lämpligt att höja reporäntan.

När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.

Beredskap att göra mer

De åtgärder som Riksbanken nu vidtar understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. För att säkerställa att inflationen stiger mot målet är Riksbanken redo att snabbt, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker.

[TABLE=104]

*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2014 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken

[TABLE=105]
*Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2015 inom parentes.
Källa: Riksbanken

Nästa reporäntebesked kommer den 29 april. Beslutet tas på det penningpolitiska mötet den 28 april.

Flera av våra läsare har hört av sig och undrat vad detta innebär för deras kapitalförsäkringar. Nej det innebär inte att det blir skattefritt. Riksbanken sänkte som sagt den så kallade reporäntan, medan skatten på kapitalförsäkringar styrs av statslåneräntan och den är inte negativ, i alla fall inte ännu. I dagsläget ligger statslåneräntan på 0,48 procent, och den har nästan halverats sedan den 30 november då den låg på 0,90 procent.

Danmark sänker räntan för fjärde gången på en månad

Danmark sänker räntan för fjärde gången på en månad. I ett fortsatt försök att behålla sin koppling till den oönskade euron har den danska centralbanken ännu en gång sänkt sin styrränta. Så sent som för en vecka sedan sänkte den danska centralbanken räntan till -0,5 procent. Denna sänkning innebär att den danska centralbanken genomfört den fjärde sänkningen på en månad och att den danska styrräntan nu ligger på -0,75 procent.

Den fasta växelkurspolitiken är en oumbärlig del av den ekonomiska politiken i Danmark, säger den danska riksbankschefen Lars Rohde. Han säger vidare att Danmarks centralbank har de nödvändiga instrumenten som krävs för att försvara den fasta växelkurspolitiken så länge som det tar.

Den danska kronan DKK, är peggad till Euron, vilket betyder att om Danmarks centralbank inte vill göra en Schweiz, det vill säga låta den danska kronan flyta så kommer centralbanken att behöva trycka upp väldigt mycket ny valuta.

Den enda börshandlade fonden med fokus på Danmark som vi har hittat är iShares MSCI Denmark Capped ETF (NYSEArca: EDEN).

Guldet försöker återta sin forna lyster

Guldet försöker återta sin forna lyster Efter en aldrig tidigare skådad tjurmarknad som varade i över ett decennium, har guld tillbringat de senaste åren i denna svacka, något som har gjort den fysiska metallen, gruvbolag och börshandlade fonder, såsom SPDR Gold Shares (NYSEArca: GLD), in i en tvåårig period av kursfall.

Det är fortfarande tidigt 2015, men saker och ting kan förändras för GLD och rivaliserande guld-ETF: er. Även med onsdagens blygsamma nedgång, är GLD upp mer än åtta procent i år och denna börshandlade fond har sett inflöden på 1,23 miljarder dollar i nya tillgångar. Detta gör att inflödena till GLD endast överträffas av Vanguard 500 Index (NYSEArca: VOO). Under 2014 backade GLD med två procent och såg kapitalutflöden på 3,2 miljarder dollar.

Detta är emellertid inte de enda tecknen som tyder på att det kan vara värt att bevaka den gula metallen.

Under den senaste veckan har fysiskt gulduppbackade ETPer (Exchange Traded Products) upplevt det största dagliga nettoinflödet sedan januari 2013, närmare 17 ton guld. Handelsvolymen för guldterminerna var under vecka fyra 52 procent högre än den genomsnittliga handelsvolymen de senaste 100 dagarna och nettolånga positioner i guldterminer och optionskontrakt har ökat med 27 procent den senast veckan.

SSgAoch ETF Securities

SSgA är sponsor till den börshandlade fonden GLD, och ETF Securities är sponsor till GOLD, världens äldsta gulduppbackade börshandlade fond. Från båda dessa ETF-utgivare kommer signaler om stora köp. Spekulativa investerare har köpt guld för den fjärde successiva veckan i rad vilket ökat de långa positionerna ytterligare. Även silver har varit föremål för köp, men de långa positionerna i denna ädelmetall är betydligt mindre än för guld.

Wall Street banker som fortfarande prognostiserar ytterligare kursfall för guld

Det finns emellertid några stora Wall Street banker som fortfarande prognostiserar ytterligare kursfall för guld. På måndagen sade JP Morgan att investmentbanken förväntar sig att Federal Reserve kommer att höja räntan i juni, vilket skulle vara baisseartat för guld. Banken räknar med att guldkursen kommer att retirera till 1 180 USD per per troy ounce under det tredje kvartalet, cirka 100 USD nedanför dagens nivåer. Goldman Sachs har också en baisseartad syn på guld för tredje kvartalet och banken sänkt sin prognos för 2016 på den gula metallen till 1 089 per troy ounce. Stick i stäv med de stora investmentbankernas syn på guld står marknadens aktörers agerande, de köper nämligen guld.

Bruttolånga positionerna i guld

De bruttolånga positionerna i guld är för närvarande de högsta sedan i november 2012, medan de nettolånga positionerna är de högsta sedan i december 2012. Det förnyade intresset för guld är en effekt av att ett antal centralbanker simultant försöker släppa eller behålla de kvantitativa lättnaderna i sina försök att bekämpa deflationen. Dessutom påverkar den geopolitiska instabiliteten i euroområdet som uppstått som en följd av segern för det grekiska anti-åstramningspartiets Syrizas seger i söndagens val. Det finns mycket som talar för att de globala centralbankernas agerande kommer att innebära en uppgång för guldpriset. Medan Federal Reserve slutade med sina kvantitativa lättnader för flera månader sedan och onsdagens FOMC mötes anteckningar verkar bekräfta att en Fed räntehöjning kommer senare i år, går andra centralbanker i motsatt riktning.

Bank of Japan och den Europeiska centralbanken har kommunicerat att de skall genomföra massiva penningstimulansprogram medan Bank of Canada, Danmarks Centralbank och flera andra centralbanker nyligen har sänkt räntorna. Sedan är det schweiziska centralbanken, vilket tidigare denna månad chockade globala marknader genom att tillkännage att det kommer släppa francens eurokoppling, ett meddelande som vissa tror kommer att bidra till att guldpriset kommer fortsätta röra sig uppåt.

ETFS Gold

Belgien erbjuder mer än bara öl

Belgien erbjuder mer än bara öl De börshandlade fonder som replikerar utvecklingen på de europeiska aktiemarknaderna kan delas in i tre olika kategorier. För det första finns de dollarnominerade, valutahedgade ETFer som satsar på att den Europeiska centralbanken skulle lansera sin egen version av kvantitativa lättnader. Sedan finns det den ETF som replikerar utvecklingen i Schweiz, en börshandlad fond som betydligt mer uppmärksamhet än på länge sedan den schweiziska centralbankens beslut att skrota francens koppling till euron.

Slutligen finns Global X FTSE Grekland 20 ETF (NYSEArca: GREK) och andra börshandlade fonder som replikerar utvecklingen i de så kallade PIIGS-länderna. Dessa ETFer har fått en stor uppmärksamhet sedan helgens val i Grekland. Samtidigt finns det en del andra länder med en exponering till enskilda länder som har förbisetts.

Ett exempel på den senare gruppen är iShares MSCI Belgien Capped ETF (NYSEArca: EWK), var utveckling under 2014 var minst sagt modest med en kursuppgång på marginella 0,6 procent. Under 2015 har denna ETF stigit med cirka tre (3) procent. Det belgiska generalindexet BEL-20 verkar har förbereda sig för en attack av ett motstånd. Se diagrammet nedan, det är viktigt av två orsaker.

Ett utbrott över motståndet innebär att det finns ett betydande utrymme för en uppgång, både avseende BEL-20 och EWK. Flera av de största bolagen vars aktier ingår i Belgiens generalindex BEL-20 ingår nämligen i EWK.

EWK har cirka 120 MUSD under förvaltning, och har länge haft rykte om sig att vara ett sätt för konservativa, riskaverta investerare att får en exponering mot eurozonen. EWK har en standardavvikelse som ligger på under 14 procent, långt under de 17,48 procent som iShares MSCI EMU ETF (NYSEArca: EZU) har.

EWKs konservativa hållning lyser också genom på branschnivå. Denna börshandlade fond har allokerat 23,7 procent av sitt kapital till öljätten Anheuser-Busch InBev (NYSE: BUD), och totalt sett har dagligvarusektorn en allokering om 32,7 procent. Ingen av denna ETFs 44 övriga innehav har en vikt som överstiger 7,7 procent.

Bel-20 Index

Källa: Stockletter.se

Investerarna söker sig till Schweiz

Investerarna söker sig till Schweiz. Många av de europeiska börserna, och de landspecifika börshandlade fonder som följer dem har haf en något slagig utveckling under senare tid, så har den schweiziska aktiemarknaden blixtrat. Vanguard FTSE Europe ETF (NYSEArca: VGK) visar vissa tecken på liv efter att den schweiziska aktiemarknaden vacklande i både juni och juli. Under den senaste månaden har denna ETF stigit med nästan två procent.

Betydligt bättre har emellertid iShares MSCI Switzerland Capped ETF (NYSEArca: EWL) och First Trust Switzerland AlphaDEX Fund (NYSEArca: FSZ) gått. EWL, den största ETFen som replikerar den schweiziska aktiemarknadne har stigit med 4,2 procent, medan alternativet FSX har stigit med 2,8 procent. De stora investerarna flockas nu kring dessa börshandlade fonder, EWL respektive FSZ har under veckan sett inflöden på 250 respektive 125 MUSD.

Handeln har varit intensiv och har skett till stigande kurser, under onsdagen steg EWL med en halv procentenhet under en omsättning som var nästan dubbelt så stor som normalt. Per den 2 september hade FSZ 52 MUSD i förvaltning enligt uppgifter från förvaltaren First Trust, Inflödet gör att den förvaltade volymen stiger med cirka 240 procent. Investerarna söker sig till Schweiz.

Liksom de andra AlphaDEX ETFerna från First Trust, köper FSZ aktier baserat på ett antal olika tillväxt-och värdefaktorer såsom book/value, cash flow/price och avkastningen på totalt kapital.

FSZ är det största innehavet i First Trust Dorsey Wright International Focus 5 ETF (NasdaqGM: IFV) den internationella motsvarigheten till First Trust Dorsey Wright Focus 5 Fund (NasdaqGM: FV) FSZ utgör cirka 25 procent av tillgångarna i IFV.

Tjusningen med schweiziska aktierna har stärkts av en försvagad schweizisk franc, vilket bör bidra till landets exportdrivna ekonomi. CurrencyShares Swiss Franc Trust (NYSEArca: FXF)har backat med cirka 1,3 procent under den senaste månaden. En annan lockelse är den relativa bristen på volatilitet jämfört med andra europeiska aktiemarknader.

EWL, som fram till den 2 september attraherade 76 MUSD i nya, har en treårig standardavvikelse på 15,8 %, enligt iShares uppgifter. Det kan jämföras med 18,5% i iShares Europa ETF (NYSEArca: IEV).

Volatilitet i schweiziska aktier är lägre jämfört med andra europeiska länder på grund av marknadens kraftiga vikt mot dagligvaror och hälsovårdsaktier. Dessa branscher svarar för nästan 52 procent av innehaven i EWL och över 27 % i FSZ. Nestle och Novartis, som tillsammans står för 31 procent i EWL har bidragit till att denna ETF ger en direktavkastning på 2,4 procent.