Negativa räntor, inte utan konsekvenser

nirp Negativa räntor, inte utan konsekvenserNegativa räntor, inte utan konsekvenser

Under denna månad kommer många viktiga centralbanker runt om i världen att hålla sina penningpolitiska möten, till exempel Europeiska centralbanken (ECB), Bank of Japan (BOJ), Bank of England (BOE) och amerikanska Federal Reserve (FED). Medan FED har rört sig mot en stramare penningpolitik väljer många andra centralbanker att driva en ackommoderande penningpolitik, en del har till och med valt att gå över till negativa räntor, inte utan konsekvenser.

Hos FED har beslutsfattarna nyligen tillkännagivit att en politik som omfattar negativa räntor inte är ett konstruktivt alternativ för USA i skrivande stund. I själva verket räknar de flesta analytiker med att FED kommer att höja räntorna senare under året. Samtidigt finns det en oro för den strävan efter negativa räntor hos centralbanker som BOJ och ECB.

En viktig kritik av låg ränta miljö vi befinner oss i är att många människor som vill spara sina pengar i en bank för att få räntor för att kunna skydda sig mot inflationen. Med negativa räntor får de istället betala för att stoppa in sina pengar på banken.

Viktigare är emellertid att även om många centralbanker har pressat räntorna lägre och lägre i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten så har det inte visat sig vara effektivt på ett meningsfullt sätt. Teoretiskt innebär låga (eller negativa) räntor att investerare och företag skall avskräckas från att ha pengarna på banken, och istället uppmuntras att spendera dem. Låga och negativa räntor skall enligt teorin också uppmuntra bankerna att låna ut pengar mer aggressivt, något vi inte sett.

Ingen påverkan på den globala ekonomin

Vi ser ingen större effekt på den globala ekonomin, detta trots att det trycks mer och mer pengar och att så gott som alla de stora ekonomierna har låga eller negativa räntor. ECB var först ut med de negativa räntorna 2014, och snart följde Danmark, Sverige, Schweiz och Japan efter. Nu tvingas bankerna i dessa länder att betala för att sätta in pengar hos centralbanken. Vi ser också hur investerare som köper statsobligationer måste betala för förmånen att låna ut sina pengar till staten.

Det går att konstatera att en politik med negativa räntor inte skapat de positiva resultat som beslutsfattarna hade hoppats på. De negativa räntorna minskar bankernas marginaler och gör att de blir ovilliga att låna ut pengar.

Många människor som normalt skulle sätta in sina pengar på banken väljer istället att placera sina pengar i bankfack eller i madrassen. Bristen på ränteintäkter gör människor som inte har möjlighet att investera pengar på annat håll känner att de är ekonomiskt missgynnade.

Skapar problem för pensionsbolagen

Det är emellertid inte bara privatpersoner som drabbas. Många pensionsbolag och pensionsfonder har fått stora problem eftersom de statsobligationer som de normalt äger, i vissa fall tvingas äga enligt lag för att inte riskera pensioner, ger låg eller ingen avkastning. Samtidigt har pensionsbolag och pensionsfonder åtaganden mot pensionärerna vilka blir svåra att uppfylla i denna lågräntemiljö.

Resultatet har blivit en jakt på avkastning även bland institutionella investerare, vilket leder dem till mer mot riskfyllda obligationer och aktier. Detta gör att många röster nu höjs om att finansmarknaden föredrar riskfyllda investeringar och att vi kan stå inför en kommande finanskris.

Valutakonkurrens

Det finns en annan aspekt på denna utveckling, valutakonkurrens. När en valuta erbjuder låga räntor kan det leda till att investerarna väljer att fly denna valuta i jakt på andra, med högre räntor. Regeringar som vill vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden för varor och tjänster uppmuntra därmed valutaförsvagning. Detta kan leda till vad som kan kallas för ”valutakrig”, en policy som kan leda till politiska spänningar när länderna devalverar sina valutor i ett försök att konkurrera med andra. Naturligtvis kan denna utveckling leda till stora svängningar och osäkerhet.

Det återstår att se när FED höjer slutligen räntor om det blir en reaktion på andra viktiga marknader med andra centralbanker. När det gäller den globala ekonomiska effekterna av dessa skillnader, om andra centralbanker håller fast vid sin lättnadspolitik och kanske till och med öka dem, kan dessa åtgärder uppväga effekterna av FEDs åtstramning. Marknaderna verkar redan ha tagit i beräkningen en åtstramning från FED i år. En liten räntehöjning kommer sannolikt inte har en betydande inverkan på marknaden men om amerikanska räntorna stiger med en procent eller mer så kan påverkan på de globala marknaderna bli större och leda till att andra globala centralbanker följer efter.

Helikopterpengar

Då den nuvarande politiken med negativa räntor inte fungerat som centralbankerna har hoppats på så finns det en möjlighet att bankerna kommer att ta till vad vissa kallar ”helikopterpengar” att släppa pengar direkt i fickorna på konsumenterna att kringgå motvilliga banker och uppmuntra människor att spendera.

Under sådana förhållanden av osäkerhet och okonventionella stimulansåtgärder tenderar förtroendet att försämras och företagsledare att utveckla en ovilja att gå vidare och investera. Detta kan faktiskt leda till motsatsen vad dessa insatser var tänkt att göra; de kan förlänga eller förvärra en tillväxtsavmattning i ekonomin.

På kort sikt är sökandet efter avkastning leder till mer pengar som flyter in i de högre avkastningsaktietillväxtmarknaderna och obligationsmarknaderna, vilket resulterar i den senaste tidens överavkastning för dessa marknader. Vi måste emellertid vara medvetna om makroutvecklingen framkallas av okonventionella centralbankspolitik som kan få oförutsedda konsekvenser för många investerare.

Den enkla vägen bli rik på aktieutdelning

Den enkla vägen bli rik på aktieutdelning

Den enkla vägen bli rik på aktieutdelning av Marcus Hernhag
häftad

Den enkla vägen bli rik på aktieutdelning beskriver aktieexperten Marcus Hernhags egen favoritstrategi för klokt och framgångsrikt långsiktigt sparande.

Modellen är välkänd och mycket populär utomlands, särskilt i USA. Nu får den berättigad uppmärksamhet även i Sverige. Strategin slår med sin enkelhet och låga kostnader många av de sparformer som banker och försäkringsrådgivare ofta förordar.

De flesta drömmer om att bli rika. Många chansar på spel och lotterier utan att lyckas. Fler borde välja ett smart långsiktigt aktiesparande med väsentligt bättre och säkrare möjligheter till god avkastning. Många kan räkna med betydande rikedom.

Eller en rejäl guldkant på tillvaron som pensionär.

Min strategi är både enklare, bättre och mycket billigare än t ex traditionellt pensionssparande, säger Marcus Hernhag. I boken förklarar Marcus Hernhag steg för steg hur du enkelt bygger upp din egen portfölj av stabila utdelningsaktier. Sen kan du luta dig tillbaka och strunta i aktiekurser som åker upp och ner. Du kan se fram emot utdelningarna som på sikt effektivt växer till sig mer och mer. Marcus Hernhag är tidningen Privata Affärers populäre aktieskribent, som också chattar med läsarna varje vecka.

Tre sätt att utvärdera avkastning

Tre sätt att utvärdera avkastning

Vissa investerare ser bortom aktier och obligationer för att kunna göra lönsamma investeringar. Alternativa investeringar omfattar allt från råvaror till ännu mer obskyra investeringar, såsom konstföremål. Det kan vara svårt att utvärdera dessa investeringar. Det finns emellertid några nyckeltal och indikatorer för att hjälpa till att utvärdera avkastning.

Sharpekvot

Den så kallade Sharpekvoten, också kallad Sharpe ratio, mäter avkastningen på en riskjusterad basis. Sharpekvoten har blivit mycket vanligt i finansindustrin sedan den lanserades av William Sharpe 1966. En högre Sharpe-kvot innebär att tillgången har en större riskjusterade avkastning.

Sharpekvoten är den genomsnittliga avkastningen utöver den riskfria räntan per enhet volatilitet, eller den risk som tas. Formeln för beräkning tar den genomsnittliga avkastningen på investeringen minus den riskfria räntan. Avkastningen på statsskuldväxel används oftast som riskfri avkastning. Sharpe kvoten kan beräknas på olika tidsramar, till exempel på en vecka, månad eller år.

Sharpekvoten mäter avkastningen samtidigt som den tar standardavvikelsen i beaktande. Avkastning som har en högre standardavvikelse har naturligtvis större risk. Sharpekvot inte ett perfekt mått på risk när det gäller att utvärdera avkastning.

Indikatorn har svårt att ta hänsyn till onormala fördelningar av avkastning såsom kurtosis, feta svansar och skevhet. Det förutsätter att avkastningen är normalfördelad såsom en klockformad kurva, men många alternativa placeringar använder derivat och andra mer komplexa tillgångar med asymmetrisk utdelning. Detta kan leda till skeva fördelningar. Sharpekvoten är inte att mäta risken och genomförandet av sådana avkastningsfördelningar korrekt.

Sortino Ratio

Ett annat riskmått som tar hänsyn till risken för volatilitet är Sortino kvoten. Det är en modifiering av Sharpekvoten, men detta riskmptt mäter den nedre avvikelsen i motsats till Sharpekvoten. Sharpekvoten skiljer inte mellan ökad och minskad volatilitet.

För investeringar som skeva mot positiva resultat, kan detta leda till en lägre Sharpekvot, eftersom den behandlar all volatilitet densamma. I själva verket borde investerare se positivt på skeva investeringar. Ändå finns det en risk för att resultat som har positivt skev i det förflutna inte kan fortsätta att utföra på samma sätt i framtiden. Detta är samma för alla investeringar. Tidigare prestationer är inte nödvändigtvis ett tecken på framtida resultat.

Sortinokvoten beräknas som den förväntade avkastningen minus den riskfria avkastningen. Detta divideras sedan med standardavvikelsen av negativa tillgångsavkastning. Sortinokvoten är ett bättre mått för hög volatilitetsportföljer. Sharpekvoten är bättre för att mäta avkastningen på en låg volatilitetsportfölj.

Return on investment (ROI)

Return on investment (ROI), eller avkastningen på investeringen är ett annat sätt att mäter effektiviteten i en investering. ROI är användbart för att jämföra effektiviteten i ett antal olika investeringar. ROI mäter en investerings avkastning jämfört med kostnaden för investeringen. Formeln är ROI minus kostnaden för investeringen, sedan delas det med kostnaden för investeringen

Det finns vissa nackdelar med att använda den enkla ROI. Det underlåter att ta hänsyn till längden på investeringen, och det förutsätter att tidsramarna för alla investeringar är desamma. För att få en mer rättvisande bild, måste ROI anpassas för att ta hänsyn till längden på investeringen.

Även om ROI ofta används så mäter detta riskmått inte volatiliteten i avkastningen på investeringarna. Till skillnad från Sharpekvot så kan avkastningen på en investering (så länge den är positiv), ses som attraktiv. Trots denna begränsning är ROI fortfarande ett riskmått att överväga när det gäller att utvärdera avkastning.

Fördelar med att äga aktier på lång sikt

Fördelar med att äga aktier på lång sikt

Fördelar med att äga aktier på lång sikt. Många marknadsexperter rekommenderar placerare att köpa aktier på lång sikt, över en längre tidshorisont. Tittar vi på till exempel det amerikanska börsindexet S&P 500 under perioden 1975 till och med 2015 så ser vi hur detta har backat under 10 av de senaste 40 åren (och stigit under 30 av dessa år). Detta visar att avkastningen på aktiemarknaden kan vara synnerligen volatil under en kortare tidshorisont. Historiskt sett har aktiemarknaden belönat långsiktighet. Under en period som denna då vi ser ett extremt lågt ränteläge kan investerare frestas att handla allt för aktivt på aktiemarknaden, men det finns fördelar med att äga aktier på lång sikt.

Bättre avkastning på lång sikt

En undersökning över avkastningen som skett över olika tillgångsslag över flera årtionden visar att aktieplaceringar har överträffat de flesta andra alternativen. Under en period på 87 år, mellan 1928 och 2015 gav S&P 500 i genomsnitt sina placerare en avkastning om 9,5 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningen på amerikanska tremånaders statsskuldväxlar 3,5% och avkastningen på 10-åriga amerikanska statsobligationer som låg på fem procent.

Börsen har överträffat andra typer av värdepapper, och de mer riskfyllda aktier historiskt sett gett sina ägare en högre avkastning än sina mer konservativa motsvarigheter. Tillväxtmarknaderna har några av de högsta avkastningspotentialen på aktiemarknaden, men bär också den högsta graden av risk. Kortsiktiga fluktuationer kan vara betydande, men denna tillgångsklass har historiskt gett sina ägare 12-13 procent genomsnittlig årlig avkastning. Small caps levererar alltså en högre avkastning än large caps med cirka tre till fyra procent per år, vilket blir en betydande skillnad när ränta på ränta effekten slår in.

Möjligheten att rida på toppar och dalar

Aktier anses vara långsiktiga investeringar. Detta eftersom det inte är ovanligt att aktier kan falla med mellan 10 till 20 % eller mer i värde under en kortare tidsperiod. Under en längre period, år eller tom decennier, har investerare möjlighet att rida ut en del av dessa toppar och dalar för att generera en bättre långsiktig avkastning.

Ser vi tillbaka på avkastning på aktiemarknaden sedan 1920-talet så har individer aldrig förlorat pengar att investera i S&P 500 under en tjugo års period. Även med tanke på motgångar som den stora depressionen, Svarta måndagen, tech bubblan och finanskrisen, skulle investerare har upplevt vinster hade de gjort en investering i S&P 500 och hållit den oavbrutet i 20 år. Även om tidigare resultat är ingen garanti för framtida avkastning, antyder det att långsiktiga investeringar i aktier i allmänhet ger positiva resultat om de får tillräckligt med tid.

Investerare har en dålig timing

En av de inneboende bristerna i investerarnas beteende är tendensen att vara känslomässiga. Många placerare hävdar att de är långsiktiga investerare fram till aktiemarknaden börjar falla, vilket är när de tenderar att ta ut pengar av rädsla för ytterligare förluster. Många av dessa investerare misslyckas med att återinvesteras sitt kapital på aktiemarknaden när en rekyl inträffat och de återkommer först när kurserna redan har stigit kraftigt. Denna typ av ”köp hög, sälja lågt” beteende tenderar att ha en negativ effekt på investerarnas avkastning.

Enligt Dalbar’s 2015 Quantitative Analysis of Investor Behavior study hade S&P 500 en årlig avkastning på cirka tio procent under perioden 1984 till och med 2014. Under samma period fick den genomsnittliga investeraren en årlig avkastning på låga 2,5 procent. Investerare som följer aktiemarknaden för intensivt tenderar att skada sina chanser att lyckas uppnå en hög avkastning genom att försöka pricka in kursrörelserna för ofta. En enkel långsiktig buy-and-hold strategi skulle ha gett mycket bättre resultat.

Kan fallna änglar ge ännu högre avkastning?

Kan fallna änglar ge ännu högre avkastning?

Kan fallna änglar ge ännu högre avkastning? Marknaden för High Yield obligationer, så kallade högavkastande obligationer kommer med största sannolikhet att få se ett inflöde av så kallade fallna änglar eller fallen angels som de brukar kallas för på engelska. Kan dessa ge högre avkastning än vanliga obligationer?

Fallna änglar är sådana obligationer vars kreditvärdighet har sänkts från investment grade (BBB- eller högre) till hög avkastning (BB + och lägre). Även om denna trend kan verka oroande för de investerare som jagar en hög direktavkastning är det nödvändigtvis inte en dålig sak. Fallna änglar har ofta en högre kvalitet än den genomsnittliga företagsobligationen med samma kreditbetyg, ger en högre avkastning och har större chanser att öka sitt kreditbetyg till investment grade. Det betyder att Därför en tillströmning av dessa företag skulle kunna öka den långsiktiga avkastningspotentialen för sektorn av högavkastande obligationer.

Fallna änglar ger högre direktavkastning

På den europeiska obligationsmarknaden har fallna änglar historiskt sett gett en högre avkastning än högavkastande företagsobligationer. Skillnaden är signifikant, skillnaden i avkastning har legat på mer än tre (3) procent årligen under de senaste tio åren. Under de senaste 14 åren har de fallna änglarna överträffat högavkastande företagsobligationer under 10 av dessa år.

(klicka för att förstora)

Det finns anledningar till att fallna änglar har lyckats bättre än de högavkastande obligationerna, nedan har vi listan några av dessa anledningar.

Lägre sannolikhet för en nedgradering

Efter att ha nedgraderats till icke-investment grade tenderar kreditbetyget för en fallen ängel att vara stabilt. Per den 31 december 2015 hade 88 procent av de europeiska fallna änglarna ett kreditbetyg i kategorin BB, medan endast 4 procent hade ett kreditbetyg på CCC+ eller lägre.

Högre sannolikhet för uppgradering

Precis som fallna änglar ser färre nedgraderingar än högavkastande obligationer tenderar de också att ha en högre sannolikhet att uppgraderas i framtiden, ofta på grund av ledningen inleder betydande åtgärder för att förändra kapitalstrukturen och skuldsättningen.

Priserna tenderar att falla innan en nedgradering

När ett företags framtida utsikter försämras, säljs deras obligationer av till lägre kurser i väntan på framtida nedgraderingar. Det betyder att när en fallen ängel kommer med i ett index för högavkastande obligationer så har nedgraderingen redan skett och priserna redan rasat.

Priserna stiger ofta efter en nedgradering

Eftersom priserna på dessa obligationer faller tenderar de också att börja stiga därefter. Detta beror delvis på tekniska faktorer – många högavkastande investerare börjar köpa obligationer för att minska deras tracking error till index – men också på grund av fundamenta. Fallna änglar tenderar att vara större än genomsnittsföretaget som gett ut en högavkastande obligation och har fler alternativ för att bevara eller förbättra sina betyg, allt från avyttring av tillgångar eller aktieemissioner kontra mindre företagen.

Baserat på studier från bland annat Merrill Lynch kan vi anta att vi kommer att få se en större volym på den europeiska obligationsmarknaden, i första hand bland de så kallade fallna änglarna, redan under 2016. Det är inte omöjligt att de fallna änglarna kan komma att öka denna delmarknads volym med mellan tio och tolv procent. Detta innebär att de fallna änglarna kommer attraktiva investeringsmöjligheter eftersom den europiska marknaden för nedgraderade emittenter är mer diversifierad över flera sektorer än vad den är i USA där det i första hand är råvarubolag som har nedgraderats.

Betänk emellertid att bara för att de fallna änglarna historiskt sett har gett en högre avkastning betyder det inte att det alltid kommer att vara så. Under 2010 och 2011 utvecklades de fallna änglarna sämre än efterställda banklån och perifera euroobligationer.