p/e-tal Archives - Sida 2 av 2

Oljeföretagen är inte billiga

Trots att Energy Select Sector SPDR (NYSEArca: XLE), har rapporterat en kursnedgång på mer än tio (10) procent på en månad och totalt för året har denna börshandlade fond rasat med mer än 22 procent är oljeföretagen är inte billiga. XLE är den av SDPRs sämsta sektor-ETFer under 2015.

För den som har investerat i energisektorn har det varit långt mellan ljusglimtarna under 2015. Oljeföretagen är inte billiga trots prisfallet, framförallt inte när en jämförelse görs mot det bredare indexet S&P 500, faktum är att oljeföretagen istället ser ut att vara ganska dyra efter en ström av nedskärningar som inte tagits emot väl av aktiemarknaden.

Skjutit upp investeringar i mer än 150 olika projekt

Globalt sett har oljeföretagen ställt in eller skjutit upp investeringar i mer än 150 olika projekt som skulle öka produktionen med 19 miljoner fat per dag. Nu får denna olja istället stanna under jord flera år framåt som en följd av det låga oljepriset.

BP Plc (NYSE: BP) planerar att sälja tillgångar för mellan tre och fem miljarder under 2016 och mellan två och tre miljarder under 2017. Detta är inte första gången energisektorn har tvingats dra åt svångremmen. Under perioden 1987 till och med 1997 led oljeföretagen av de låga priserna och svarade med att skära ned sina kostnader vilket fick resultatet att öka kraftigt.

Trots det stora kursfallet för XLE under 2015 är energisektorn är fortfarande den dyraste sektorn av alla på grund av de fallande nettointäktsmarginalerna. Resultatet i sektorn har sjunkit tillsammans med energipriserna.

De största oljebolagen står, föga förvånande, för en betydande andel av de projekt som endera skjutits upp eller helt ställts in. Detta betyder att de stora oljejättarna kan komma att ställas inför tillväxtproblem i slutet av decenniet, något som emellertid kan lösas genom uppköp av mindre konkurrenter.

Några av de största oljeföretagen

I XLE finns några av de största oljeföretagen, till exempel Exxon Mobil (NYSE: XOM) och Chevron (NYSE: CVX) som båda ingår i Dow Jones indexet. Vinstförväntningarna har sjunkit dramatiskt, vilket i sin tur har drivit sektorns p/e-tal mycket högre även som aktiekurserna har fallit, men p/e-talen förefaller har backat från sina toppar och ha stabiliserats.

Investerare måste identifiera branschens starkaste namn, som sannolikt också är de största företagen. De största av de integrerade oljebolagen har kassaflöden och en större kassa som de kan använda när tiderna blir sämre. De stora oljebolagen har minskat eller helt upphört med återköpen av egna aktier, men de flesta har valt att bibehålla sin utdelning. Till exempel har Exxon och Chevron historiskt uppvisat en lång serie av stadigt ökande utdelning och förblir så kallade utdelningsaristokrater.

I den andra sidan av spektrat återfinns telekomsektorn som är den billigaste sektorn för närvarande och handlas till ett p/e-tal som ligger så pass lågt som på 12. Den näst billigaste sektorn är finanssektorn och den börshandlade fond som ger exponering mot denna sektor, XLF, handlas till cirka 14,2 gånger vinsten för 2016.

Risken med att äga aktier just nu

Risken med att äga aktier just nu De investerare som förespråkar en buy-and-hold-strategi brukar ibland säga att det enda som krävs för att erhålla en överavkastning, ett alfa, det vill säga en avkastning som överstiger den riskfria räntan, är att acceptera en ökad volatilitet. De menar att den investerare som är beredd att acceptera att aktiekurserna stiger och faller kommer att belönas med en betydligt högre avkastning än den investerare som endast väljer att placera sitt kapital i räntebärande obligationer. Så vad är risken med att äga aktier just nu?

Är detta verkligen sant? Den finansiella teorin säger att detta påstående gäller, men vad säger den finansiella verkligheten? Under den femtonårsperiod som slutade den 31 maj 2015 har aktier, mätt i form av kursutvecklingen på S&P 500, haft en volatilitet som är fyra (4) gånger högre än den som obligationer uppvisat under samma tid. Under denna period har S & P 500 SPDR Trust (SPY), den börshandlade fond som replikerar utvecklingen av S&P 500 indexet gett en avkastning på 4,5 procent per år medan och iShares Aggregate Bond Index (AGG) som investerar på den amerikanska obligationsmarknaden, gett sina ägare en genomsnittlig årsavkastning på 5,4 procent.

Viljan att acceptera kursrörelser belönas inte med en överavkastning

Vi ser således att under större delen av detta århundrande så har inte en vilja att acceptera kursrörelser belönats med en överavkastning. Det blir än mer intressant när vi väljer att titta på det hela i dollar. Den som placerade en kvarts miljon dollar i SPY den 1 juni 2000, det vill säga efter det att aktiemarknaderna brakade ihop under den så kallade IT-kraschen har sett dem växa till 483 000 USD den sista maj 2015. Under hela tiden har denne placerare fått sin nattsömn störd av efterdyningarna från dot com bubblan, finanskrisen och kollapsen i Eurozonen. Hade samma placerare istället valt att placera sitt kapital i obligationer, i detta fall i den börshandlade fond som heter AGG, hade kapitalet vuxit till 550 000 USD den sista maj 2015. Dessutom med en god nattsömn under hela tiden.

Risk är lika med sannolikheten för förlust

Vad är risken med att äga aktier just nu? Risk representerar sannolikheten för förlust. Risk är inte synonymt med prisvolatilitet, även om oregelbundna prisförändringar leder till en ökad sannolikhet att förlora pengar på en investering. Av detta följer att det finns placerare som anser att om de äger aktier tillräckligt länge så kan de aldrig förlora sitt kapital, än mindre få en avkastning som understiger den för obligationer. Vi har emellertid sett exempel på hur det tagit aktier lång tid att återkomma efter stora kursfall, i flera fall så lång tid som 65, 30 och 15 år.

Det finns dessutom inga garantier för att en investerare kommer att erhålla en positiv inflationsjusterad avkastning under innehavsperioden, vare sig det gäller aktier eller obligationer. Tvärtom. Historien visar att det inte är ovanligt att placerare betalar ”för mycket” för att få äga aktier, och att det i många fall kan ta åratal innan en investering betalar sig. Vi ser i dag genom att använda de enklaste modellerna för att värdera aktier hur det inte är ovanligt att investerarna får betala för dyrt, något som gör att de får en underavkastning på kort och i vissa fall också medellång sikt.

Låt oss gå tillbaka till juni 2000

Låt oss gå tillbaka till juni 2000 och se på de misstag som många investerare gjorde vid denna tidpunkt. Detta var efter det att börserna världen över hade kraschat i den så kallade IT-bubblan, och prognoserna för intjäning hade skrivits ned kraftigt. Trots detta köpte investerarna aktier med högre p/e-tal och p/s-tal än bara något år tidigare. Aktiekurserna var förvisso lägre än 1999 men de framtida omsättningsprognoserna hade fallit ännu mer.

Resultatet var en extrem berg- och dalbana som gav investerarna små om ens några vinster, och det endast för de aktieägare som hade en bred exponering mot marknaden och behöll sina aktier länge. I dag är både p/e-tal och p/s-tal för den genomsnittliga amerikanska aktien betydligt högre än vad det var för femton år sedan. Betyder det att de placerare som köper aktier nu kommer att få behöva vänta tre, fem, sju eller tio år innan de kan sälja med vinst? Kanske till och med femton år?

Det skall visserligen påpekas att i dag är räntan på de amerikanska tioåriga statsobligationerna 2,38 procent. För femton år sedan var den mer är dubbelt så hög, 5,28 procent. Det betyder att sannolikheten för att de amerikanska obligationerna kommer att utvecklas bättre än aktier under de kommande femton åren måste anses som låga. Över en kortare period på tio år då? Det är en bra fråga.

Fond för aktieåterköp tillbaka på banan igen

Under slutet av varje år ser vi alltid hur hur en Fond för aktieåterköp tillbaka på banan igen. Det är PowerShares Buyback Achievers Portfolio (NYSEArca: PKW), den största av de börshandlade fonder som investerar i företag som återköper sina egna aktier som vi tittar på. Att denna typ av ETFer tenderar att öka i värde under årets två sista månader är inte så konstigt, november är nämligen den månad då majoriteten av alla företag återköper sina egna aktier på börserna. PKW, som endast investerar i amerikanska bolag, till skillnad från sin systerfond IPKW, har regelbundet klarat av att leverera en överavkastning gentemot S&P 500 och har under den senaste månaden stigit med mer än sex (6) procent. I och med att återköpsperioden nu kommer igång på allvar bör de närmaste månaderna bli intressanta för denna börshandlade fond.

November är den livligaste månaden på året för återköp bland de företag som ingår i S & P 500. Cirka 13 procent av det kapital som används för aktieåterköp aktiemarknaderna under november månad, en siffra som har varit mer eller mindre kostant 2007 och 2009 till 2014, enligt Goldman Sachs uppgifter. David Kostin, Goldman Sachs amerikanska aktiestrateg hävdar att volymen av bolagets återköp under de senaste månaderna på året kan vara tillräckligt för att bidra till en årlig kursuppgång för S & P 500.

30 procent av aktieåterköpen sker det sista kvartalet

Kostin påpekade att det fjärde kvartalet är årets mest aktiva tremånadersperiod när det gäller aktieåterköp för de företag som ingår i S&P 500. Under detta kvartal spenderar företagen 30 procent av alla pengarna på aktieåterköp i jämförelse med 18 procent under det första kvartalet, 22 procent under det andra kvartalet och 26 procent under det tredje kvartalet.

Företagens återköp av sina egna aktier är den enskilt största källan till efterfrågan på amerikanska aktier säger Kostin och tillade att han förväntar sig att de företag som ingår i indexet kommer att spendera mer än 600 miljarder dollar i år på att återköpa sina egna aktier. Det typiska uppsvinget kring årsskiftet avseende aktieåterköp kan bidra till att stärka hela aktiemarknaden.

Företagen har ökat sina återköp och höjt sina utdelningar i syfte att behaga investerarna under åratal. Under det senaste decenniet har återföringen av kapital från S&P 500 företagen till investerarna ökat med 84 procent, från 507 miljarder dollar till 934 miljarder dollar. Aktieåterköp bidrar till att minska antalet utestående aktier, vilket har gjort resterande aktier så mycket mer värdefullt. Däremot kan ett företags aktier fortfarande falla och återköpta aktier kan distribueras via personaloptioner som en del av ersättningen till ledande befattningshavare.

När ett företag börjar återköpa sina egna aktier ger det emellertid upp den potentiella tillväxten. Många företag skulle kunna använda dessa pengar till mer praktiska tillämpningar, till exempel forskning, utveckling eller för att ta fram nya produkter. Ett annat problem är att de amerikanska aktierna, mätt på dess p/e-tal är höga vilket gör att aktieåterköpen kostar företagen en del pengar.

Med fokus på en börshandlad fond som går all-in

Den en gång så blomstrande globala spelindustrin har drabbats hårt av nedgången i den kinesiska ekonomin, något som bland annat slagit mot kasinoverksamheten i Macau, världens största speldestination. Nedgången i spelandet i Kina är emellertid inte endast hänförligt till frånvaron av en tillväxt i den kinesiska ekonomin, utan också landsomfattande tillslag mot korruption i Kina förra året tvingade Macao tjänstemän att införa restriktioner för illegala överföringar av pengar i VIP spel från Kina till Macau. Detta har kommit at fungera som en våt filt över både omsättning och aktiekurserna för många av de bolag som arbetar inom spelindustrin. Addera rökförbud på casinona, strängare restriktioner för visum och minskat spelande bland storspelarna så ser det inte bra ut. Vi ser i dag på BJK, med fokus på en börshandlad fond som går all-in i spelindustrin.

Dags för en uppgång när reglerna ändras?

Den björntrend som många casinobolag befunnit sig i under nästan ett och ett halvt år förefaller nu vara på väg att få ett slut när många casinoaktier studsat upp från sina låga nivåer. Detta gäller i synnerhet amerikanska kasino jättar som Las Vegas Sands (NYSE: LVS), Wynn Resorts (NASDAQ: Wynn), Melco Crown Entertainment Limited (NASDAQ: MPEL) och MGM Resorts International (NYSE: MGM) som alla haft en positiv utveckling under det andra kvartalet. Andra casinobolag som utvecklats väl är Hong Kong noterade Galaxy Entertainment Group (OTCPK: GXYEY) och Sands China (OTCPK: SCHYY).

Det senaste kvartalets uppgångar är ett resultat av lättnader i restriktionerna för turister i Macau. Bland annat kommer kasinona att tillåtas upprätta särskilda rökrum. Dessutom infördes den 1 juli 2015 nya transitregler. Det betyder att besökare nu kan stanna upp till två dygn extra i Macau samtidigt som tiden för att erhålla visum kortas till 30 dagar från tidigare 60 dagar. Dessa åtgärder kommer att gynna kasinooperatörer under de kommande månaderna.

Vidare har den kinesiska ekonomin stabiliseras något och kasinooperatörer i Macau gör stora ansträngningar för att diversifiera sin verksamhet utanför spelsektorn för att uppnå ytterligare intäktsströmmar. Det gör att casinoföretagen just nu värderas väldigt lågt jämfört med tidigare. De fem största kasinooperatörerna i Macau handlas nu till ett genomsnittligt p/e-tal på 18 gånger kommande vinst. Detta skall jämföras med värderingen i december 2013, när dessa företag handlades till nästan det dubbla p/e-talet. Det gör att det kan vara en attraktiv nivå för den som önskar ta en position på spelmarknaden.

Givet dessa förutsättningar kan den investerare som önskar exponera sig mot casinomarknaden ta en position med hjälp av en börshandlad fond. Genom att köpa en korg av aktier i olika företag minskar risken jämfört med att placera i ett enskilt företag. Market Vectors Gaming ETF (NYSEARCA: BJK) är en ETF som ger investerarna en global exponering mot casinomarknaden. Fonden har en hög risknivå.

BJK, ett sätt att gå all-in på spelmarknaden

BJK är en börshandlad fond som replikerar utvecklingen av Market Vectors Global Gaming Index, ett index som omfattar 47 olika värdepapper, men det är de tio största innehaven som har den största exponeringen, varav en betydande del är hemmahörande i Las Vegas. De två största innehaven, Galaxy Entertainment och Wynn Resorts, svarar för 22,6 procent av denna ETFs kapital, en fond som går all-in.

Playing cards with investment poker chips

USA är det land som har störst vikt, med 36,8 procent av kapitalet allokerat till denna marknad, följt av Kina och Australien som har 13 procent vardera av BJKs kapital. Denna ETF har allokerat 56,2 procent av fondförmögenheten till large caps medan mid caps svarar för resten av kapitalet. Sammantaget gör detta att BJK är en börshandlad fond med en trevlig blandning av företag som ger placeraren exponering mot värde och tillväxt, även om den med tanke på det underliggande segmentet har en hög riskprofil.

Nackdelen är att denna ETF, en fond som går all-in, endast har en fondförmögenhet på cirka 30 MUSD, något som förklarar den låga omsättningen om 12 000 andelar per dag. Det gör också att spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs, blir hög, samtidigt som förvaltningskostnaden ligger på 0,65 procent. Det gör det till en av de dyrare börshandlade fonderna inom sällanköpssektorn.

Vi krossar myten om vad en stark dollar innebär för aktiemarknaden

Vi krossar myten om vad en stark dollar innebär för aktiemarknaden. När värdet på den amerikanska dollarn stiger så blir de amerikanska varorna dyrare, och därmed kommer de att kosta mer för de företagen utanför USA att importera, allt annat lika.

I allmänhet är en svag lokal valuta bra för en exportdriven ekonomi med stora handelsöverskott, som till exempel Sverige. Den amerikanska dollarn har visat en styrka de senaste veckorna, och med tanke på den betydande exponeringen som de flesta amerikanska företag har mot utländska företag så borde det innebära att börserna i USA skall rasa.

Konventionell kunskap säger att en stark växelkurs sannolikt är en negativt för aktierna på USAs börser eftersom de amerikanska produkterna då blir betydligt mindre konkurrenskraftiga på exportmarknaderna. RBC Capital Markets Jonathan Golub skriver emellertid i en ny analys att deras forskning tyder på att så inte är fallet.

Golub anser att ekonomin och dollarn rör sig parallellt, vilket innebär att en starkare ekonomi bör resultera i en stark dollar. Han är också av den åsikten att en starkare dollar leder till högre vinstmultiplar, eller p/e-tal för den som så föredrar det uttrycket. Ett högre p/e-tal innebär att investerare är villiga att betala en högre premie för aktier under perioder av dollarstyrka. Se även grafen.

Intressant nog så stöds han tankar av andra analytiker. Så har till exempel Charles Schwabs Liz Ann Sonders har noterat att det också finns stora ekonomiska fördelar med att ha en starkare dollar. En starkare dollar medför lägre importpriser, lägre råvarupriser och billigare utlandsresor för amerikaner. Hon säger att i allmänhet betyder det att en stark dollar är positiv för både ekonomin och för aktiemarknaden.