USA Archives - Sida 3 av 7

Fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016

Den globala ekonomin har levererat besvikelser ett upprepat antal tillfällen då tillväxten under de senaste åren dragits ned av lågkonjunkturer i stora ekonomier som Eurozonen och Japan, men också i Kina och andra tillväxtekonomier. 2016 kan mycket väl vara det bästa året för världsekonomin sedan 2011, då tillväxttakten beräknas öka till 3,6 procent (från 3,1 procent 2015), i enlighet med Internationella valutafonden (IMF). Följande fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin bör stödja de globala tillväxtutsikterna under 2016.

Monetär stimulans

USA är om den enda stora ekonomin där penningpolitiken har stramats åt efter att Federal Reserve höjde sin styrränta i december 2015 för första gången på nästan ett decennium. I resten av världen är emellertid de monetära kranarna är fortfarande öppna. Ett antal stora ekonomierna, inklusive Europa, Japan, Indien, Kanada och Kina har fortsatt sin lätta pengar politik genom kvantitativa lättnader (QE) eller lägre räntor för att stimulera sina ekonomier. Investerarna mottagning av dessa stimulansåtgärder är fortsatt generellt positiv, vilket framgår av den euforiska reaktionen i 2015 till Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghis tillfälliga proklamationer av fler stimulansåtgärder för euroområdet

Valutadepreciering

Skillnaderna i penningpolitiken mellan USA och resten av världen har resulterat i en kraftig ökning av dollarns värde sedan mitten av 2014. Den amerikanska dollarn härskade i valutavärlden 2015 och har vunnit mark mot alla större valutor. De valutor som klarat sig sämst mot dollarn under 2015 är den brasilianska realen (-33 procent), Sydafrikas Rand (-25 procent), den ryska rubeln (-20 procent) och den kanadensiska dollarn (-16 procent). Nationer som Brasilien, Ryssland och Kanada är stora exportörer råvaror/energi, och en lägre inhemsk valuta mildrar några av de skador som tillfogats dessa ekonomier genom fallande energi- och råvarupriser.

En lägre valuta stimulerar även icke-energiexport, som omfattar sektorer såsom tillverkningsindustrin och turismen. I Kanada till exempel, ökade exporten med 9,4 procent under det tredje kvartalet 2015, som leds av bilar och konsumtionsvaror. Sammantaget bör valutadeprecieringen som drabbade många stora exportländer 2015 öka exporten och begränsa importen 2016, en kombination som kan öka BNP-tillväxten för dessa nationer. Förbehållet här är att den skenande dollarn inte bör leda till stress i tillväxtvalutor, eftersom detta skulle kunna ha en negativ inverkan på deras ekonomier.

Billig olja (och råvaror)

Baksidan är att många stora ekonomier är stora importörer av råolja. År 2015 gick Kina om USA som världens största oljeimportör och Indien knep plats nummer tre från Japan. Eftersom dessa ekonomier är bland de största drivkrafterna för den globala ekonomin, innebär ett femtioprocentigt fall för priset på råolja sedan toppen 2014 att den globala tillväxten förväntades öka mer än väntat, från 0,3 procent till 0,7 procent under 2015 enligt data från IMF. Bonusen från de lägre oljepriset uteblev emellertid eftersom andra faktorer hämmade den globala tillväxten, såsom en skarpare inbromsning än väntat i Kina och en ljummen tillväxttakt under det första halvåret i USA.

År 2016 bör den positiva effekten av lägre oljepriser som fallit med ytterligare 30 procent sedan 2015 börja märkas i ekonomier som USA, Storbritannien, Indien och Japan. Priserna på metaller och andra råvaror sjönk även under 2015 till fleråriga bottnar, och även om det stavas fortsatt dåliga nyheter för råvaruexporterande länder är det goda nyheter för de många stora ekonomier som är viktiga importörer av råvaror.

Frikoppling mellan Kina och den globala ekonomin

I sin 2015 World Economic Outlook från oktober påpekade IMF att även om Kinas ekonomi fortsätter att bromsa, kommer denna effekt på den globala tillväxten under 2016 att kompenseras genom en uppmuntrande utveckling på annat håll. Tillväxttakten för de utvecklade ekonomierna väntas öka, eftersom den amerikanska ekonomin tar fart och euroområdet och Japan gynnas av fortsatta kvantitativa lättnader. IMF konstaterade också att även om många tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, till exempel Brasilien, Ryssland, vissa latinamerikanska länder och flera nationer i Mellanöstern som lidit ”ekonomisk nöd” 2015 fortfarande kämpar 2016 så bör deras ekonomier förbättras.

Dessutom kommer Indien fortsätter att vara världens snabbast växande ekonomi för andra året i rad. Kombinationen av dessa faktorer innebär att så länge den kinesiska ekonomin inte faller som en sten 2016 bör förbättrade tillväxtutsikter för resten av världen kompensera en kvardröjande nedgång i Kina, världens näst största ekonomi. Denna utveckling är en förbättring från mindre rosiga utsikter i början av 2015, då många ekonomier, inklusive Kina tycktes vara på väg mot ekonomisk turbulens. Under 2016 bedöms utsikterna för att den globala ekonomin frikopplar sig från ett allt svagare Kina vara ljusare än på många år vilket är den sista av de fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016.

En global ansats för fastighetsinvesteringar

En global ansats för fastighetsinvesteringar. Amerikanska fastighetsfonder, så kallade Real Estate Investment Trusts eller REITs fått stor uppmärksamhet under de senaste åren och blivit en mycket populär investeringskategori. Förhållandevis litet uppmärksamhet har emellertid getts åt denna investeringsform utanför USA trots en betydande utveckling på de internationella marknaderna. I februari 1995 var endast tre marknader, USA, Australien och Holland, företräda i S & P Global REIT Index. 2005 hade antalet ökat till 10 marknader och i dag finns det 23 länder representerade i detta index, varav flera emerging markets.

Tabell 1 visar att amerikanska REITs minskat från att ha stått för 73 procent av den globala marknaden 1995 till 63 procent 2015. Detta har skett trots en betydande värdeökning på den amerikanska fastighetsmarknaden under de senaste året.

Vikten av att inkludera REOCs i globala fastighetsindex

I USA är nästan alla publika företag med fokus på fastighetsinvesteringar uppbyggda som REITs. Globla sett är detta inte lika vanligt förekommande då många länder inte har en lagstiftning som tillåter REITs, eller REIT strukturen har inte blivit så allmänt förekommande, som lämnar många fastighetsbolag utanför tillämpningsområdet för index som endast inkluderar REITs.

Som en följd av detta låter mer inkluderande fastighetsindex, såsom S & P Global Property, index som oftast används på de globala marknaderna, REOCs och andra diversifierade fastighetsbolag ingå i sina beräkningar. Dessa index screenar enskilda företag för att försäkra sig om att verksamheten består i att äga och förvalta fastigheter. REOC är en förkortning av real estate operating company, och skillnaden mot en REIT är inte så pass stor, med det undantaget att en REOC återinvesterar större delen av sina vinster, något som en REIT inte kan göra. En REIT måste av skatteskäl dela ut en viss andel av sina vinster.

Figur 2 illustrerar hur införandet av REOCs i S & P Global Property leder till en signifikant minskning av koncentrationen på den amerikanska marknaden (från 63 % till 44 %) samt en betydande ökning av exponeringen mot de internationella marknaderna, särskilt anmärkningsvärt är viktökningen för tillväxtmarknader (från 3 % till 10 %), där få länder har REIT-liknande strukturer på plats.

Slutsatser

Med den amerikanska marknaden representerar mindre än hälften av de globalt noterade fastighetsbestånd, med fokus på enbart amerikanska REITs kan ses som en restriktiv och undiversified strategi för tillgångsallokering. En global strategi för fastighetsinvesteringar kan minska risken genom ökad diversifieringen, samtidigt som liknande investeringsegenskaper som amerikanska REITs, såsom en hög ström av inkomstgenerering och en potential för en långsiktig värdestegring. Valet av ett globalt riktmärke är också viktig, eftersom användningen av ett index som endast inkluderar REITs kan vara mycket begränsande ur geografisk diversifiering synpunkt.

Kommande rally i guldpriset?

Har vi ett kommande rally i guldpriset att se fram mot? Spreaden i ränteskillnaden mellan den tyska tioåriga statsobligationen och den amerikanska statsobligationen indikerar att vi har ett kommande rally i guldpriset att se fram mot.

Spreaden i ränteskillnaden mellan den tyska tioåriga statsobligationen och den amerikanska statsobligationen används ofta som en ledande indikator för guldpriset. Det verkar som om räntespreaden mellan Tyskland och USA har nått en annan botten. Detta betyder att 2016 och framåt kan vi få se det så efterlängtade rally i guldpriset.

(Klicka för att förstora)

Spreaden i ränteskillnaden mellan den tyska tioåriga statsobligationen och den amerikanska statsobligationen används ofta som en ledande indikator för guldpriset. Faktum är att det inte finns någon annan indikator som har varit mer korrekt när det gäller att signalera ett kommande rally i guldpriset och i aktierna hos de föreateg som arbetar med att utvinna guld är denna spread under de senaste tio åren. När helst denna spread blir negativ har det indikerat att det ligger ett kommande guldrally vid horisonten.

Månadsdata för de två olika tioåriga statsobligationerna och guldkursen visar att det inträffade en botten av betydelse i maj 2006, som ledde till ett rally i guldpriset som slutade först 23 månader senare. Under detta rally steg guldpriset från 638 USD per troy ounce till 969 USD per troy ounce, en vinst med 52 procent för den som lyckades pricka in botten.

Nästkommande botten inträffade i april 2010 och guldpriset steg då från 1 116 USD per troy ounce till 1 816 USD per troy ounce, en vinst med 63 procent för den som lyckades pricka in botten.

När räntespreaden mellan tyska och amerikanska statsobligationer blir negativ så finns det en klyfta mellan penningpolitiken i USA och i Eurozonen. I detta fall är det Yellen som äntligen drar åt penningflödet i USA medan ECB fortsätter med sina lättnader. Intuitivt är denna typ av avvikelse negativt för guld, men eftersom marknaden är alltid tolkar framtiden är det konsten att tolka grafen som avgör hur det skall gå i nästa steg,

Det verkar som om räntespreaden mellan tyska och amerikanska statsobligationer nu nått en ny botten, och om så är fallet kan vi komma att få se ett rally i guldpriset under resten av 2016. I framtiden kommer USA att behöva hamna på samma sida som den Europeiska centralbanken för att kunna bemöta inflationen. USA kommer sannolikt att behöva sänka sina räntor i framtiden vilket gör att alla tecken talar för ett kommande guldrally.

Den globala skuldkrisen eskalerar ytterligare

Den globala skuldkrisen eskalerar ytterligare, det är inte bara Grekland som är skyldiga enorma summor pengar. Nedan listar vi 24 länder som står inför en skuldkris. Det har varit så mycket uppmärksamhet på Grekland under de senaste veckorna, men sanningen är att Grekland endast utgör en mycket liten del av en aldrig tidigare skådad global skuldbomb som hotar att explodera när som helst. Nedan listar vi 24 länder som står inför en skuldkris – och ytterligare 14 stycken som ligger i farozonen. För närvarande befinner sig kvoten skulder/BNP på rekordhöga 286 procent globalt sett, närmare 200 biljoner dollar i skulder. Detta motsvarar cirka 28 000 USD strax under 250 000 kronor per person. Betänk vidare att mer än hälften av världens befolkning lever på mindre än 100 kronor per dag så ser vi att det knappast finns någon möjlighet att dessa skulder någonsin kommer att kunna betalas tillbaka. Den enda ”lösningen” under vårt nuvarande system är att sparka burken väg så länge som vi kan tills denna kolossala skuldpyramid slutligen kollapsar av sig själv.

Ingen utväg

I fallet med Grekland har vi kunnat konstatera att det är möjligt att bygga upp en så pass stor skuld att det bokstavligen inte finns någon utväg. De övriga europeiska nationerna försöker hitta ett sätt att hjälpa Grekland med en tredje räddningsaktion, men det är i princip som att försöka betala skulden på ett kreditkort med ett annat kreditkort eftersom så gott som alla europeiska länder själva nästan drunknar i skulder. Det betyder att även om det skulle gå att finna en permanent lösning för skuldkrisen i Grekland så är det endast en mycket liten del av problemet som löses på det sättet. Världens nationer har aldrig varit så högt skuldsatta som de är i dag och det blir värre för varje dag som går.

Enligt en rapport som nyligen publicerades av analysföretaget Jubilee Debt Campaign, finns det för närvarande 24 länder i världen som står inför en fullskalig skuldkris …

■ Armenien
■ Belize
■ Costa Rica
■ Kroatien
■ Cypern
■ Dominikanska Republiken
■ El Salvador
■ Gambia
■ Grekland
■ Grenada
■ Irland
■ Jamaica
■ Libanon
■ Makedonien
■ Marshall Islands
■ Montenegro
■ Portugal
■ Spanien
■ Sri Lanka
■ Saint Vincent och Grenadinerna
■ Tunisien
■ Ukraina
■ Sudan
■ Zimbabwe

Det finns dessutom ytterligare 14 länder som befinner sig i farozonen
■ Bhutan
■ Cape Verde
■ Dominica
■ Etiopien
■ Ghana
■ Laos
■ Mauritania
■ Mongolia
■ Mocambique
■ Samoa
■ Sao Tome e Principe
■ Senegal
■ Tanzania
■ Uganda

Vad är lösningen?

Är lösningen att låta de ”rika” länderna betala och rädda dem? Problemet är, de ”rika länderna” är några av de största låntagarna av alla. Ta till exempel USA, vars statsskuld mer än fördubblats sedan 2007 och nu är så pass stor att det rent matematiskt sett inte kommer att vara möjligt att betala av den.

Europa befinner sig i en liknande situation där länderna försöker hitta ett sätt att rädda Grekland, när det egentligen är så att de flesta av dem själva behöver räddas. Alla dessa länder kommer vid en eller annan tidpunkt att komma och be om hjälp. Förhållandet mellan statsskuld och BNP har nått rekordhöga nivåer sedan EU nästan kollapsade 2012.

Spaniens statsskuld/BNP har stigit från 69 procent till 98 procent. Italiens statsskuld/BNP har gått från 116 procent till 132 procent och Frankrikes statsskuld/BNP har stigit från 85 procent till 95 procent. Belgien har en statsskuld/BNP på 106 procent, Irland en statsskuld/BNP på 109 procent och Portugal en statsskuld/BNP på 130 procent.

Om eller kanske mer korrekt när dessa dominobrickor börjar falla kommer det att leda till otrevliga konsekvenser i det överbelånade globala finansiella systemet. Spanien har en utestående statsskuld på mer än en biljon dollar och Italien har mer än 2,6 biljoner Euro i skuld. En nedskrivning av dessa skulder skulle leda till att en rad defaults inledds över hela världen. Bankerna i Europa har i dag lån som är 26 gånger större än deras egna kapital, och det är därför lätt att se varför en nedskrivning av grekiska, spanska, italienska eller franska skulder kan få dem att vackla och själva göra default.

Lika olycksbådande situation i Asien

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg har skuldnivåerna i Kina nått nivåer som aldrig tidigare registrerats. Kinas ekonomiska expansion slog analytikernas prognoser för det andra kvartalet, men landets skuldsättning ökade i en ännu snabbare takt. De kinesiska företagens och hushållens utestående lån uppgick i slutet av januari 2015 till 207 procent av landets bruttonationalprodukt, en ökning med 125 procent sedan 2008. I denna siffra ingår inte den kinesiska statsskulden. Addera denna så uppgår kvoten skuldsättning/BNP för Kina till över 300 procent. I Japan är det ännu värre. Kvoten skuldsättning/BNP är nu uppe på 230 procent. Den globala skuldkrisen eskalerar utan tvekan.

Är det Palladiums tur att skina?

Är det Palladiums tur att skina? Medan silver och guld har flaggat så förefaller en annan ädelmetall, Palladium, ut att vara betydligt mer skinande. Det samma gäller de börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av denna ädelmetall. Är det Palladiums tur att skina? Ja det kan det vara.

Den börshandlade fonden ETFS Physical Palladium Shares (NYSEArca: PALL) handlas nu ovanför sitt 200-dagars glidande medelvärde. Denna ETF har stigit med cirka 6 procent under 2015, och är upp cirka 3 procent under året. En av orsakerna till att palladiumpriset stigit är att många handlare oroar sig för att leveranserna från världens största palladiumproducent, Ryssland, skall komma att minska som en direkt följd av de sanktioner som bland annat USA och EU lagt på landet.

Enligt uppgifter från schweiziska myndigheter har den ryska exporten av palladium till Schweiz nått sin högsta nivå sedan maj 2014. Detta förvånar föga, men det kommer sannolikt inte att vara tillräckligt för att få effekter på det stora utbudsunderskottet. Den brittiska banken Barclays räknar med ett utbudsunderskott av palladium på cirka 558 000 troy ounce under 2015.

Efterfrågan på palladium har ökat ytterligare sedan bilförsäljningen har stigit. Palladium är en nyckelkomponent vid tillverkningen av de katalysatorer som används för att minska de skadliga utsläppen från bilar.