Med ett pris på oljan som ligger runt 30 USD per fat har många aktörer valt att köpa oljerelaterade börshandlade fonder då de satsar på att marknaderna är översålda. Många förvaltare har ökat sin exponering mot oljan och spelet om råoljan fortsätter.
Enligt U.S. Commodity Futures Trading Commission uppgår de totala satsningarna på råolja till den högsta nivån sedan U.S. Commodity Futures Trading började publicera data under 2006. Den kombinerade långa och korta positionerna West Texas Intermediate crude steg till 497 280 termins- och optionskontrakt under veckan som avslutades den 2 februari. Denna myndighet arbetar med sjudagarsveckor men inte med kalenderveckor. Det stora antalet termins- och optionskontrakt speglar båda sidors övertygelse, de som tror att vi har sett en botten och de som tror att oljepriset kan falla ytterligare.
På ETF-marknaden ser vi att många investerare tror på en uppgång i oljepriset. Flera placerare har ökat sina haussesatsningar och är beredda på en potentiell uppgång i energipriserna. United States Oil Fund (NYSEArca: USO), en börshandlad fond som spårar West Texas Intermediate råolja terminer har sett inflöden på 876 MUSD sedan den 1 januari 2016. ProShares Ultra Bloomberg Crude Oil (NYSEArca: UCO), en ETF med hävstång som ger investerarna två gånger den dagliga förändringen i priset på West Texas Intermediate råolja terminer har sett inflödet på 183 MUSD medan VelocityShares 3x Long Crude ETN (NYSEArca: UWTI) ett certifikat som ger placerarna 300 procent av den dagliga prisförändringen av West Texas Intermediate råolja terminer har noterat inflöden om 356 MUSD.
Satsar på ett minskat utbud
Ser vi framåt kan de stora inflödena till oljerelaterade börshandlade produkter vara en satsning på en potentiell minskning av utbudet från de stora oljeproducerande länderna. Sex medlemmar i OPEC, organisationen för de oljeexporterande länderna, och två icke-medlemmar kan delta i ett extra möte för att ta itu med eventuella förändringar av produktionen.
Dessa ansträngningar att komma att leda till en överenskommelse mellan OPEC och länderna utanför OPEC, något som har ökat optimismen. Sannolikheten för framgång är luten, men det är ett tecken på att det vidtas åtgärder vilket är efterlängtat.
Oljemarknaden har drabbats av ett globalt försörjningsöverflöd under det senaste året. Enligt Energy Information Administration steg de amerikanska råoljelagren med 7,79 miljoner fat till 502 miljoner under veckan som slutade den 29 januari 2016. Detta är den högsta nivån sedan 1930. Spelet om råoljan fortsätter och följs med spänning världen över.
Fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016
Den globala ekonomin har levererat besvikelser ett upprepat antal tillfällen då tillväxten under de senaste åren dragits ned av lågkonjunkturer i stora ekonomier som Eurozonenoch Japan, men också i Kina och andra tillväxtekonomier. 2016 kan mycket väl vara det bästa året för världsekonomin sedan 2011, då tillväxttakten beräknas öka till 3,6 procent (från 3,1 procent 2015), i enlighet med Internationella valutafonden (IMF). Följande fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin bör stödja de globala tillväxtutsikterna under 2016.
Monetär stimulans
USA är om den enda stora ekonomin där penningpolitiken har stramats åt efter att Federal Reserve höjde sin styrränta i december 2015 för första gången på nästan ett decennium. I resten av världen är emellertid de monetära kranarna är fortfarande öppna. Ett antal stora ekonomierna, inklusive Europa, Japan, Indien, Kanadaoch Kina har fortsatt sin lätta pengar politik genom kvantitativa lättnader (QE) eller lägre räntor för att stimulera sina ekonomier. Investerarna mottagning av dessa stimulansåtgärder är fortsatt generellt positiv, vilket framgår av den euforiska reaktionen i 2015 till Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghis tillfälliga proklamationer av fler stimulansåtgärder för euroområdet
Valutadepreciering
Skillnaderna i penningpolitiken mellan USA och resten av världen har resulterat i en kraftig ökning av dollarns värde sedan mitten av 2014. Den amerikanska dollarn härskade i valutavärlden 2015 och har vunnit mark mot alla större valutor. De valutor som klarat sig sämst mot dollarn under 2015 är den brasilianska realen (-33 procent), Sydafrikas Rand (-25 procent), den ryska rubeln (-20 procent) och den kanadensiska dollarn (-16 procent). Nationer som Brasilien, Ryssland och Kanada är stora exportörer råvaror/energi, och en lägre inhemsk valuta mildrar några av de skador som tillfogats dessa ekonomier genom fallande energi- och råvarupriser.
En lägre valuta stimulerar även icke-energiexport, som omfattar sektorer såsom tillverkningsindustrin och turismen. I Kanada till exempel, ökade exporten med 9,4 procent under det tredje kvartalet 2015, som leds av bilar och konsumtionsvaror. Sammantaget bör valutadeprecieringen som drabbade många stora exportländer 2015 öka exporten och begränsa importen 2016, en kombination som kan öka BNP-tillväxten för dessa nationer. Förbehållet här är att den skenande dollarn inte bör leda till stress i tillväxtvalutor, eftersom detta skulle kunna ha en negativ inverkan på deras ekonomier.
Billig olja (och råvaror)
Baksidan är att många stora ekonomier är stora importörer av råolja. År 2015 gick Kina om USA som världens största oljeimportör och Indien knep plats nummer tre från Japan. Eftersom dessa ekonomier är bland de största drivkrafterna för den globala ekonomin, innebär ett femtioprocentigt fall för priset på råolja sedan toppen 2014 att den globala tillväxten förväntades öka mer än väntat, från 0,3 procent till 0,7 procent under 2015 enligt data från IMF. Bonusen från de lägre oljepriset uteblev emellertid eftersom andra faktorer hämmade den globala tillväxten, såsom en skarpare inbromsning än väntat i Kina och en ljummen tillväxttakt under det första halvåret i USA.
År 2016 bör den positiva effekten av lägre oljepriser som fallit med ytterligare 30 procent sedan 2015 börja märkas i ekonomier som USA, Storbritannien, Indien och Japan. Priserna på metaller och andra råvaror sjönk även under 2015 till fleråriga bottnar, och även om det stavas fortsatt dåliga nyheter för råvaruexporterande länder är det goda nyheter för de många stora ekonomier som är viktiga importörer av råvaror.
Frikoppling mellan Kina och den globala ekonomin
I sin 2015 World Economic Outlook från oktober påpekade IMF att även om Kinas ekonomi fortsätter att bromsa, kommer denna effekt på den globala tillväxten under 2016 att kompenseras genom en uppmuntrande utveckling på annat håll. Tillväxttakten för de utvecklade ekonomierna väntas öka, eftersom den amerikanska ekonomin tar fart och euroområdet och Japan gynnas av fortsatta kvantitativa lättnader. IMF konstaterade också att även om många tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, till exempel Brasilien, Ryssland, vissa latinamerikanska länder och flera nationer i Mellanöstern som lidit ”ekonomisk nöd” 2015 fortfarande kämpar 2016 så bör deras ekonomier förbättras.
Dessutom kommer Indien fortsätter att vara världens snabbast växande ekonomi för andra året i rad. Kombinationen av dessa faktorer innebär att så länge den kinesiska ekonomin inte faller som en sten 2016 bör förbättrade tillväxtutsikter för resten av världen kompensera en kvardröjande nedgång i Kina, världens näst största ekonomi. Denna utveckling är en förbättring från mindre rosiga utsikter i början av 2015, då många ekonomier, inklusive Kina tycktes vara på väg mot ekonomisk turbulens. Under 2016 bedöms utsikterna för att den globala ekonomin frikopplar sig från ett allt svagare Kina vara ljusare än på många år vilket är den sista av de fyra faktorer som stödjer den globala ekonomin 2016.
Det här är varför oljepriset kommer att fortsätta att falla
Efter att ha fortsatt med att studsa runt så avslutade oljepriset veckan med en något lägre volatilitet än vad det hade i förra måndagen. Priset på WTI stannade på 46 USD per fat i fredags och Brent håller sig fortfarande på ”rätt sida” 50 USD per fat. Utöver utbud och efterfrågan samt fundamenta på oljemarknaderna är centralbankernas policy en annan viktig faktor som styr prissättningen på denna energiråvara. Den europeiska centralbanken, ECB, har sagt att den anser att det kanske behövs ytterligare penningpolitisk stimulans för att sätta fart på den stagnerande europeiska ekonomin. Detta uttalande ledde till att oljepriset steg. Aktörerna på oljemarknaderna väntar emellertid på ett viktigare tillkännagivande, om den amerikanska centralbanken FED kommer att höja den amerikanska referensräntan. Under sommaren har vi sett en del händelser som lett till oro på aktiemarknaderna världen över, till exempel den grekiska skuldkriser, GREXIT, och en härdsmälta på den kinesiska aktiemarknaden vilket har tonat ned sannolikheten för en räntehöjning i USA. Det här är varför oljepriset kommer att fortsätta att falla
Oro på de amerikanska börserna
Den allmänna ekonomiska oron har börjat nå de amerikanska börserna. Den 4 september publicerade den amerikanska regeringen data för augusti månad som visar att den amerikanska ekonomin endast adderat 173 000 nya arbetstillfällen, en siffra som var långt under förväntningarna. Det är för tidigt att uttala sig om detta är en avmattning av den amerikanska konjunkturen, något som är av ondo för oljepriset. Denna statistik kan emellertid komma att leda till att FED avvaktar med att höja räntan, vilket i sin tur kan komma att leda till högre priser på både Brent och WTI.
Ännu värre i Kanada
I Kanada ser vi att allt fler av de kanadensiska oljesandsprojekten har avbrutits som en följd av de låga oljepriserna. Det är emellertid viktigt att notera att flera projekt lades ned eller var på gång att läggas ned redan innan den senaste stora nedgången i oljepriset. Kostnaderna för att stänga ned dessa projekt är höga, och flera operatörer väljer att fortsätta med sin produktion då det faktiskt är billigare att förlora pengar på produktionen på kort sikt än att ta en stor kostnad för att stänga ned dem. Produktionen från dessa projekt kommer att nå marknaden senaste 2017, vilket kommer att addera ytterligare en halv miljon fat per dag till utbudet. Redan i dag ser vi hur den kanadensiska oljan handlas med en rabatt mot den amerikanska oljan WTI, en rabatt som periodvis ligger så pass hög som 15 USD per fat.
Detta betyder att medan den amerikanska oljan WTI föll under 40 USD per fat så handlades West Canada Select till 20 USD per fat. Efter den senaste återhämtningen ligger ett fat WCS på 30 USD per fat. Break even för många av de kanadensiska oljesandsprojekten ligger på cirka 80 USD per fat. Skillnaden mot skiffergas/skifferoljeprojekten världen över är att den kanadensiska oljesanden kan leverera energi i årtionden framöver när det går att räkna hem projekten ekonomiskt. Tyvärr finns det få tecken som tyder på att vi kommer att få se en uppgång i oljepriserna inom en snar framtid varför oljesandsprojekten kommer att få se en besvärlig kursutveckling framöver. Till och med BP har nedgraderats av Bank of America som sätter underperform på aktien och varnar för att detta oljebolag kommer att få svårt att uppfylla sin utdelningspolicy.
Kommer exportförbudet tas bort?
EIA släppte under förra veckan en rapport som visade att det kommer att få en låg effekt på de amerikanska bensinpriserna om USAs regering upphäver förbudet mot råoljeexport. Faktum är att studien visar att bensinpriserna kan komma att sjunka då de raffinerade produkternas pris styrs alltmer av priset på Brent än av WTI-priset. Det betyder att om exportförbudet av WTI upphör kommer det att finnas allt mer olja på den globala marknaden, något som i sin tur skulle pressa ned priset på Brent ytterligare. EIAs studie visar att om exportförbudet tas bort kan det komma att leda till att raffineringsindustrin förlorar 22 miljarder dollar per år.
Hittills många medlemmar av kongressen har varit ovilliga att ta ställning för eller emot exportförbudet eftersom det ställer borrföretagen mot raffineringsindustrin som båda är starka politiska aktörer. Då det enligt rapporten inte kommer att bli fråga om stigande oljepriser är det sannolikt att oljeindustrin kan få en del allierade i sina försöka att få exportförbudet hävt. Det finns emellertid ett stort problem, det amerikanska presidentvalet 2016 vilket kan göra det svårt att få till stånd en ändring i den amerikanska energilagstiftningen. Det kan komma att skjutas på framtiden.
Saudiarabien för diskussioner med USA
Saudiarabiens kung Salman anlände till Washington den 4 september för att möta USAs president Barack Obama. De två statscheferna kommer att diskutera kärnvapenfrågan i Iran, en uppgörelse som den saudiska kungen starkt motsatte sig initialt men som han sedan började acceptera efter en rad löften från USA. Om de två statscheferna kan enas om detta kommer de sedan att tala om konflikterna i Syrien och i Jemen. Det finns emellertid små eller kanske rentav inga utsikter att så pass komplicerade konflikter kommer att kunna få en lösning inom en snar framtid så kung Salmans resa bör betraktas som ett sätt att bygga förtroende mellan de två länderna. Saudiarabien har historiskt sett varit en stark allianspartner till USA, men det har skapats en del misstro länderna emellan sedan USA tinade upp relationerna till Iran.
Ett oljeutsläpp stängt en del av Mississippifloden efter det att två bogserbåtar kolliderade i slutet av förra veckan. En av båtarna transporterade slamolja som nu läckt ut i floden, och en av de brustna tankarna hade en last på 250 000 liter. Kustbevakningen arbetar med båtens ägare – Inland Marine Services – för att fastställa omfattningen av skadorna.
Ryssland träffar Venezuela i Kina
Även andra statschefer är oroade över det låga oljepriset. Rysslands president Vladimir Putin träffade Venezuelas president Nicolas Maduro i Kina förra veckan och diskuterade olika sätt att stabilisera oljepriset. De två statschefer kom överens om att ta tag i frågan om de låga oljepriserna, men de har ännu inte meddelat omvärlden mer än så. Vi anser att deras deltagande är att betrakta som mycket hoppfullt då ingen av dessa länder har kapacitet att minska sin oljeproduktion eftersom de låga oljepriserna gjort att dessa två länder står inför en ekonomisk och finansiell kris.
Tidigare i veckan steg emellertid oljepriserna på nyheten om att Ryssland sagt sig villigt att förhandla om samordnade åtgärder. Franska EDF meddelade sedan ytterligare förseningar vid sin reaktor Flamanville, Frankrikes första kärnreaktor i mer än 15 år. Reaktorn var tänkt att vara klar 2012 till en kostnad av 3,3 miljarder euro. Ett antal förseningar har gjort att startdatumet nu flyttats fram till slutet av 2018 och att kostnaderna kommer att närma sig elva miljarder euro. Förseningarna är ett välbekant problem med den nya generationen av kärnreaktorer, precis som de var med de tidigare modellerna. Kärnkraftsbyggen är komplext och förseningar är vanliga samtidigt som kostnadsöverskridanden har plågat industrin, och varje bakslag skadar teknikens konkurrenskraft. När industriländerna byggde sina första kärnkraftsanläggningar på 1960. 1970- och 1980-talet fanns få andra alternativ. I dag konkurrerar de med billig naturgas och förnyelsebar energi vilket gör att det inte finns utrymme för misstag och förseningar.
Ett stort antal börshandlade fonder har drabbats hårt av nedgången i oljepriset, och det är inte enbart tillväxtekonomierna som lider, inte heller utvecklade ekonomier är immuna mot detta. Norge är ett exempel på detta. Under det senaste kvartalet har United States Brent Oil Fund (NYSEArca: BNO) backat med 35 procent. Nedgången i oljepriser har haft en betydande inverkan på de börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av den norska aktiemarknaden då Norge är en de största utvecklade marknadsproducenterna av råolja. Under samma period har Global X MSCI Norway 30 ETF (NYSEArca: NORW) och iShares MSCI Norway Capped ETF (BATS: ENOR) fallit med 16 respektive 23 procent. Norge, det är oljan som styr ekonomin.
En av världens största icke-OPEC producenter av olja
Utvecklingen för dessa ETFer visar de problem som Norge haft. Norge är en av världens största icke-OPEC anslutna, utvecklade marknadsproducenter av olja. Det finns endast två icke-OPEC anslutna producenter, Mexiko och Ryssland, där olja utgör en större andel av statens inkomster än i Norge. Oljeproduktionen svarar för cirka 30 procent av de offentliga intäkterna i Norge, marginellt mindre än hos OPEC-medlemmen Ecuador. Denna procentsats är betydligt högre än för länder som USA och Kanada, två av de största utvecklade producenterna av råolja.
Det fallande oljepriset har redan drivit upp arbetslösheten i Norge till 4,3 procent under maj 2015, den högsta nivån på elva år, men med den förnyade nedgången i Brent Crude så är det tveksamt om denna nivå håller, arbetslösheten bör stiga ytterligare i Norge som en följd av oljeprisfallet.
Fallet i oljepriserna har gjort att Norge är Nordens sämsta aktiemarknad under de senaste månaderna. Under de senaste tre månaderna har EDEN, den börshandlade fond som replikerar utvecklingen av den danska aktiemarknaden, redovisat en marginell uppgång, medan EFNL den ETF som replikerar den finska aktiemarknaden har en mindre förlust. iShares MSCI Sweden ETF (NYSEArca: EWD) hade rasat 5,6 procent innan måndagens kursfall, men har ändå utvecklats betydligt bättre än sina norska motsvarigheter ENOR och NORW under samma period.
ENOR har allokerat nästan 30 procent av sitt kapital till energisektorn, mer än 800 högre än finanssektorn som är det näst största sektorinnehavet i denna ETF. NORW, som är den större och äldre av de börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av den norska aktiemarknaden, har cirka 32,2 procent av sitt kapital i energisektorn, cirka 60 procent större än den finansiella sektorn som är det näst största innehavet i denna börshandlade fond. Norge, det är oljan som styr ekonomin
Kommer oljefonden åderlåtas?
Om den norska regeringen måste ta ut pengar från den norska oljefonden är detta ett historiskt steg. I skrivande stund ser det ut som den norska regeringen antingen måste ta ut pengar från oljefonden, alternativt hålla tillbaka de offentliga utgifterna, något som sker när Norge behöver det som mest när den norska statens oljeintäkter överträffas av de statliga utgifterna.
Enkel exponering mot metaller och andra råvaror med ETPer
ETPer, en passiv investeringsform som lämpar sig väl för den som vill ha en enkel exponering mot metaller och andra råvaror. Tillkomsten av börshandlade produkter, så kallade exchange traded products eller ETPer som de också brukar kallas för, har revolutionerat råvarumarknaden från ett investerarperspektiv. Med hjälp av en ETP kan en investerare få en enkel exponering mot metaller och andra råvaror och ta del av både spotpriser och framtida utveckling av den underliggande tillgången.
Skillnaden mellan fysiskt uppbackade och syntetiskt uppbackade ETPer
En ETP är egentligen en mycket enkel produkt. Det finns två typer av ETPer, dels sådana som är fysiskt uppbackade av till exempel en råvara, dels syntetiskt uppbackade ETPer. Fysiska råvaru ETP backas upp av en viss mängd av till exempel en råvara och ger exponering mot rörelser i det underliggande spotpriset.
En syntetisk ETP å andra sidan brukar i allmänhet följa ett index, existerande eller ett för ändamålet framtaget sådant. Detta index brukar i allmänhet bestå av underliggande terminskontrakt på ett index, en aktie eller en råvara. Dessa terminskontrakt rullas ständigt framåt och ger på detta sätt investeraren en exponering mot den underliggande tillgången.
Noteringen av råvaruprodukter på reglerade börser har varit en banbrytande utveckling vilken ger investerare en effektiv metod för att få exponering mot förändringar i priset på råvaror utan att behöva ta fysisk leverans. Investerare kan använda ETPer för att komma åt enskilda råvaror eller korgar som ger en bred exponering mot alla-råvaror.
En ETP är ett vanligt samlingsnamn som innefattar ett par olika strukturer, och det är främst två typer i Europa – börshandlade fonder (ETF: er) och börshandlade råvaror (ETC).
ETFer, eller börshandlade fonder som de kallas på svenska, är i allmänhet UCITS, som är öppna fonder som regleras av Ucits IV Directive som kan marknadsföras och säljas till privatinvesterare i hela den europeiska unionen. Direktivet har infört ett standardiserat ramverk om ökad öppenhet och diversifieringsgränser. ETC är inte UCITS eller fonder i sig, men de är berättigade till investeringar av UCITS, vilket är anledningen till att många multitillgångsfonder har innehav i ETCer.
ETC behöver inte diversifiera sina tillgångar
En ETC behöver enligt Ucits IV Directive inte diversifiera sina tillgångar på samma sätt som en ETF. Det är därför som en ETC kan erbjuda placerarna en specifik exponering mot en råvara som olja eller guld, alternativt mot ett valutapar som USDEUR eller USDGBP. De flesta råvarureplikerande ETFerna är därför formellt strukturerade som en ETC.
En ETC som replikerar utvecklingen av en ädelmetall är vanligen fysiskt uppbackad, medan de ETCer som erbjuder en exponering mot olja eller jordbruksprodukter i allmänhet är syntetiska. Det är framförallt lagringen av de underliggande tillgångarna som avgör detta. Det krävs betydligt mindre lagringsutrymme för guld till ett värde av 100 MUSD än för olja till ett värde av 100 MUSD. En ETC som replikerar utvecklingen av guldpriset köper i allmänhet guldtackor som förvaras i ett valv, ofta i allokerad form vilket betyder att det inte kan lånas ut till blankare och att det regelbundet inspekteras av en oberoende kontrollant.
En syntetiskt uppbackad guld ETC däremot äger inget fysiskt guld. Istället replikerar denna ETC utvecklingen av ett index uppbyggt på terminspriserna och ger placerarna en exponering mot prisrörelserna på det underliggande terminskontrakten. Syntetiska ETPer backas ofta upp av swappar, vilket betyder att utgivaren av ETCen har ingått ett avtal med en motpart som äger de underliggande tillgångarna men lämnar över avkastningen till ETCen mot en mindre avgift.
Fysiska och syntetiska ETPer ger exponering mot spotpriset och terminspriset
En investerare måste förstå skillnaden mellan en ETP som har en fysisk replikering och en ETP som har en syntetisk replikering. De erbjuder placerarna exponering mot samma råvara men mot olika priser. En ETP med en fysisk replikering erbjuder placerarna en exponering mot spotpriset, medan en ETP med en syntetisk replikering erbjuder placerarna en exponering mot terminspriset. Det betyder att avkastningen för en ETC som replikerar det fysiska guldpriset skall motsvara prisutvecklingen på guldpriset på spotmarknaden minus avgifter. En ETP med en syntetisk replikering som erbjuder placerarna en exponering mot terminspriset på råvaran ger investeraren en avkastning som motsvarar prisutvecklingen på det underliggande terminskontraktet, minus kostnader för förvaltningen och kostnaden för att rulla terminskontraktet. Det sistnämnda behövs för att kunna upprätthålla en kontinuerlig exponering mot den underliggande tillgången.
Ädelmetaller erbjuder en diversifiering i en portfölj
En investerare kan använda sig av ädelmetaller för att diversifiera sin portfölj, något som sänker risken. Forskning har visat att prisrörelserna i råvaror, särskilt ädelmetaller, har ett lågt samband till prisutvecklingen i traditionella tillgångsklasser, såsom aktier och räntebärande obligationer. Fördelarna med att diversifiera med ädelmetaller, till exempel guld, under några av de värsta perioderna av kursfall, är att det gör att depån inte faller i värde lika mycket som om den skulle vara fullinvesterad i aktier. Geopolitiska risker kan ofta utlösa osäkerheten på de globala aktiemarknaderna och ädelmetaller kan användas som en risksäkring inom portföljerna.
Börshandlade produkter, så kallade ETPer, har demokratiserat investeringslandskapet för privatinvesterare genom att öppna upp ett brett utbud av tillgångsklasser för dem. Då handeln med ETPer sker på börsen är det lika lätt för en investerare att köpa en ETP på börsen som det är att köpa en vanlig aktie. En ETP ger en enkel exponering mot metaller och andra råvaror.
